Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilket år visades ”Den fula ankungen” i Kalle Ankas julafton?

av

Kort svar: Den fula ankungen visades bara julafton 1982 istället för Tjuren Ferdinand (som dock sändes efter ordinarie program).

Under framförallt 1970-talet och tidigt 1980-tal gjordes ganska stora förändringar i Kalle Anka och hans vänner önskar God jul. Flera kortfilmer visades under enstaka år, t.ex. Jan Långben gymnastiserar, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Pluto går i sömnen och Bernard och Bianca.

En kortfilm som bara visades vid ett enda tillfälle, vilket gör den unik*, är Den fula ankungen. Den fula ankungen är en är en tecknad film från 1939, baserad på H.C. Andersen-sagan med samma namn från 1843.

Inför julafton 1982 skrev Dagens Nyheter:

Tjuren Ferdinand får inte längre vara med i TV:s julaftonsprogram /../ I stället får vi se Långben, Kalle Anka, Musse Pigg och Den fula ankungen.

Man valde alltså att byta ut Tjuren Ferdinand (som varit med sedan 1971) och ersätta den med Musses husvagn och Den fula ankungen. Att ta bort Tjuren Ferdinand ledde dock till sådana protester att man gjorde en kompromiss och visades den efter ordinarie program.

Till nästa års julafton hade man tagit tillbaka Tjuren Ferdinand i ordinarie program och borta var ”den sorgesamma Fula ankungen som bara visades ifjol”.

* Den fula ankungen är unik så till vida att det är den enda kortfilm som bara visats en gång på julafton. Övriga klipp som bara visats en gång är utdrag ur långfilmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-06-26

Källor:

DN 1982-12-08

Trollhättan 1983-12-24

Profilbild för Okänd

När bytte man svenska röster i Snövit på julafton?

av

Kort svar: Det var när Snövit dubbades om 1982 som man även i det klipp som visas på julafton bytte de svenska rösterna.

Klippet från Snövit och de sju dvärgarna är ett av bara tre inslag som visats samtliga år på julafton i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God jul. De övriga två är Lady och Lufsen samt I jultomtens verkstad.

Dessa tre klipp/kortfilmer har dock även de förändrats genom åren. I både Lady och Lufsen och Jultomtens verkstad har man klippt en del. Och i Snövit ändrade man rösterna i och med julafton 1982.

I den svenska originaldubbningen från 1938 var det Tatiana Angelini som gjorde rösten som Snövit och Blyger av Nils Hultgren (som alltså då sjunger ”Jag fångade en räv idag” i ”Den tokiga sången”). Till nypremiären på bio 1982 gjorde man en svensk omdubbning där Snövit gjordes av Anna-Lotta Larsson och Blyger av Mille Schmidt.

Och till julafton 1982 hade man även bytt ut rösterna i scenen som visades i Kalle Ankas julafton. Dubbningshemsidan skriver också att ”alla biovisningar sedan 1982 och alla video- och DVD-utgåvor av filmen innehåller den nya dubbningen.”

Övriga klipp som visades på julafton 1982 var Jultomtens verkstad, Askungen, Lady och Lufsen, Kalle Anka i djungeln, Musses husvagn (för första gången), Djungelboken, Robin Hood, Pluto går i sömnen, Den fula ankungen och Tjuren Ferdinand (fast den sistnämnda efter ordinarie program).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

”Svenska röster – Snövit” dubbningshemsidan.se

Expressen 1982-12-23

Profilbild för Okänd

Vilka klipp från Djungelboken har visats på julafton?

av

Kort svar: De första två åren när Djungelboken visades på julafton (1969-1970) var det scenen när kung Louie sjunger. De övriga åren (1977-nutid) är det scenen där Mowgli och Baloo träffas första gången.

Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visades första gången på svensk teve julafton 1960. Nio år senare introducerades något som skulle bli återkommande på julafton: att visa en scen ur en aktuell Disneyfilm.

I december 1968 hade Djungelboken haft premiär på svenska biografer och på julafton året efter premiären klockan halv fem (ja, programmet sändes så sent då) visades ett klipp ur Djungelboken i svensk teve. Den scen man då visade var scenen när apkungen Louie sjunger om att han vill vara människa.

Dock blev det en den upprörda reaktioner på valet av scen och en tittare sa till Expressen att scenen med dansande apor ”speglar det vita USA:s urgamla fördomar om den svarta befolkningen”.

DN 1969-12-26

Även följande år (1970) visade teve samma scen från Djungelboken, men därefter var det dags för en paus och nya filmer. Först 1977 kom Djungelboken tillbaka när man bytte ut Peter Pan mot ”den scen där Mowgli möter björnen Baloo”.

Det råder dock en viss oklarhet vilken scen det var som visades julafton 1977. I de allra flesta referat från samtida media så skriver man att det är ”Mowglis första möte med Baloo” som ska visas. Dock skriver Dagens Nyheter att det är scenen ”när Mowgli ska försöka lära sig marschera med Elefantpatrullen”. Året därefter har Provinstidningen Dalsland uppgiften ”det [är] björnen Baloo och apan kung Louie som har en uppgörelse” i scenen som visas.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Expressen 1969-12-26

Expressen 1977-12-23

Aftonbladet 1977-12-23

Dagens Nyheter 1977-12-22

Provinstidningen Dalsland 1978-12-23

Profilbild för Okänd

När visades ”Tjuren Ferdinand” första gången på julafton i svensk teve?

av

Kort svar: Tjuren Ferdinand visades första gången på julafton 1971.

Kortfilmen om tjuren Ferdinand hade premiär 1938 och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm. Historien om den stillsamma tjuren och hans korkek är en av de återkommande kortfilmer som visas varje julafton vid 15 på SVT1.

Första gången som teve hade med just Tjuren Ferdinand på julafton i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul var på julafton 1971. På sjuttiotalet gjorde man ofta förändringar i programmet och till julen 1971 hade man valt att lyfta bort Kalle Anka på camping, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Djungelboken och Nalle Puh. Som ersättning för dessa tillkom istället:

Därefter har Tjuren Ferdinand varit med varje år, förutom 1982. Just 1982 hade teve-ledningen bestämt att Tjuren Ferdinand skulle utgå, men protesterna blev så stora att man valde att sända kortfilmen efter ordinarie program.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-25

Källa:

Expressen 1971-12-05

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd i teve 1973?

av

Kort svar: På julafton 1973 var det Anders Erik Malm som var programvärd i TV 1.

Konceptet med julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise.

På julafton 1973 började Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul kl. 15.00 och det var också då som Anders Erik Malm började den dagens arbete. Så här stod det i tevetablån:

Anders Erik Malm är julaftonsvärd i TV 1. Och allra först kan han presentera det traditionella julprogrammet med Kalle Anka och hans vänner.

Anders Erik Malm hade under hösten 1973 bl.a. varit en av programvärdarna för Sveriges magasin tillsammans med Gunnar Arvidsson.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-24

Källor:

Göteborgsposten 1973-12-24

Mariestadstidningen 1973-12-24

Profilbild för Okänd

När fick Johanna sin namnsdag 21 juli?

av

Kort svar: Från och med 1755 har Johanna sin namnsdag 21 juli i den svenska almanackan.

Namnsdagarna i kristna kalendrar har sitt ursprung i helgondagarna som firades i Sverige fram till reformationen. Flera av helgondagarna från medeltiden finns fortfarande kvar i den svenska kalendern, medan andra namn tillkommit.

Ett namn som inte går tillbaka på ett helgon är ”Johanna”. Hon har namnsdag 21 juli, alltså mitt i fruntimmersveckan. Johanna lades till som namnsdag den 21 juni år 1755. Innan dess var 21 juli vigd åt helgonet Praxedis, som var en kvinna som under det andra århundradet tog hand om kristna martyers kroppar.

Svensk kalender 1877

Namnet Johanna har en lång historia i Sverige, där det har funnits i bruk ända sedan 1300-talet. Under 1800-talet var namnet särskilt populärt i bondesamhället. Intressant nog hade det en ny våg av popularitet under 1980- och 1990-talet och blev då det fjärde vanligaste namnet bland nyfödda flickor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-21

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Är måndagen före nationaldagen (5 juni) ledig dag 2023?

av

Kort svar: Om du är ledig måndag 5 juni 2023 beror på ditt kollektivavtal. Det är inte automatiskt en ledig dag.

När annandag pingst 2005 avskaffades som röd dag till förmån för Sveriges nationaldag (6 juni) blev det utslaget på en flerårsperiod färre röda dagar eftersom annandag pingst alltid infaller en måndag medan nationaldagen kan vara på vilken veckodag som helst.

När nationaldagen infaller på en torsdag (som 2019) eller när den infaller på en tisdag (som 2023) så blir det en klämdag i anslutning till nationaldagen. Klämdagar är inte automatiskt röda dagar, men det finns reglerat i vissa kollektivavtal om ledighet i anslutning till nationaldagen. T.ex. finns det med i Måleriavtalet:

Den 6 juni infaller på en tisdag 2023. Det ger möjlighet för målare att vara ledig med helglön både måndagen och tisdagen, sommaren kan inledas med en skön långhelg

Så målare som jobbar på ett företag med kollektivavtal är alltså lediga med lön måndag 5 juni, liksom alla andra som har det inskrivet i sitt kollektivavtal.

Källor:

”Helglön målare: Ledighet och röda dagar 2023” Målarnas facktidning

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på pingstafton?

av

Kort svar: Ja, Systembolaget har ordinarie lördagsöppettider på pingstafton.

Systembolaget har funnits i sin nuvarande form i Sverige sedan oktober 1955. Ett syfte med Systembolaget är att begränsa tillgången på alkohol för svenska konsumenter och ett led i detta är att ha begränsade öppettider.

När Systembolaget bildades efter motboken avskaffats 1955 var butikerna öppna på lördagar – det var inget konstigt eftersom lördagar då inte var en ledig dag som det är numera. Man begränsade öppettiderna på lördagar något redan 1956 och stängde kl 14 istället för 15. Under 1960-talet kom krav på lördagsstängt men kravet tillstyrktes aldrig. Det var först från och med sommaren 1982 tvingades alla Systembolagets butiker ha stängt på lördagar.

Med EU-medlemskap och övriga liberaliseringar på 90-talet kom krav på lördagsöppet igen. Så i februari 2000 testade man lördagsöppet på 172 bolag i landet. Det blev lyckat och sedan 2001 har Systembolaget haft öppet på lördagar. Dock har man fortfarande stängt på röda dagar, som t.ex. Kristi himmelsfärdsdagen

Eftersom pingstafton alltid infaller på en lördag är det inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag. Därmed har Systembolaget ordinarie lördagsöppettider på pingsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-27

Källa: Systembolagets öppettider under storhelger 2023

Profilbild för Okänd

Vad är en ”pingstbrud”?

av

Kort svar: Pingstbruden var förr den till brud utklädda huvudpersonen i det upptåg där ungdomar kring pingst uppträdde för att inbringa mat, dryck och pengar.

Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar. Anknytningen till påsk gör att det tidigaste som pingstdagen kan infalla är 10 maj och det senaste är 13 juni.

I folklig tradition har det till pingsthelgen knutits en tradition som kallats för pingstbrud. Så här beskrivs ”pingstbruden” av Nationalencyklopedin:

huvudperson i ett vanligt ungdomsupptåg (i stort sett begränsat till Götaland) som innebar att man till pingst pyntade en flicka till brud, vilken (ev. i sällskap med en på motsvarande sätt utklädd brudgum) visades upp i byns gårdar under sång och musik, i förväntan att skådespelet skulle inbringa pengar eller matvaror till en fest.

Just att klä ut sig kring högtider för att på olika sätt inbringa mat och dryck förekom även på många andra dagar på året, t.ex. trettonhelgen, lucia, fettisdagen och valborg.

Pingstbrud

Pingstbrudens kläder handlade om att likna modet i de finare kretsarna. Huvudpersonen som klädde sig som brud blev dock ofta förlöjligad och förlorade sin status. Därför började man betala en fattig eller mindre noggrann person för att spela rollen. Från mitten av 1800-talet blev det allt vanligare att barn lekte bröllop och hade roligt med att låtsas vara brudpar.

En pingstbrud kan också vara en benämning på en brud på ett bröllop hållet under pingsten. Pingsthelgen har historiskt varit en mycket populär bröllopshelg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-24

Källor:

”pingstbrud” ne.se (2023-05-24)

”pingstbrud” saob.se (2023-05-24)

Profilbild för Okänd

Är valdagen för Europaparlamentsvalet flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: Ja, från och med valet 9 juni 2024 är dagen för val till Europaparlamentet flaggdag i Sverige.

Nationella och av regeringen beslutade flaggdagar har förekommit i Sverige sedan 1982. Bland de 17 flaggdagar som infördes kan nämnas nyårsdagen, första maj, Gustav II Adolfs dödsdag och konungens födelsedag.

Efter förordningen 1982 har det skett få förändringar gällande svenska flaggdagar. Vid två tillfällen, 17 december 2018 och 15 september 2023, infördes tillfällig flaggdagar för att minnas historiska händelser. Till 29 maj 2018 beslutades att veterandagen skulle bli allmän flaggdag.

Svenska flaggan

Den senaste förändringen av förordningen om flaggdagar gjordes av den borgerliga regeringen våren 2023. Då beslutade man att ”dag för Sveriges val till Europaparlamentet” ska vara flaggdag framgent. Eftersom val till Europaparlamentet hålls vart femte år på olika datum står det inget specifikt datum i förordningen. Första gången som den nya skrivningen i förordningen blir aktuell är Europaparlamentsvalet 9 juni 2024.

Europadagen 9 maj är dock inte flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-09

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar