Etikettarkiv: jul

Profilbild för Okänd

När började man med julkort i Sverige?

av

Kort svar: De första beläggen för julkort i svenska tidningar är från 1875, men då är det engelska julkort som avses. Det är på 1880-talet det börjar skickas i Sverige.

Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:

En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.

När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.

Julkort från 1891

En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:

Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.

Jenny Nyström hade redan 1881 illustrerat Viktor Rydbergs dikt Tomten. Hon kom sedan under de sista åren på 1800-talet och flera årtionden på 1900-talet att skapa bilden av den svenska jultomten.

Julkorten kom senare att kompletteras med såväl påskkort som pingstkort och sedan tidigare fanns även nyårskort. En viktig skillnad var att på jul- och nyårskort fick man skriva en kortare hälsning om max fem ord något som var strikt förbjudet på både påsk- och pingstkort fram till 1925.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06

Källor:

Jönköpingsposten 1875-01-27

GHT 1875-12-01

GHT 1880-01-02

DN 1895-12-17

Våra julkort-arkiv – Postmuseum

Profilbild för Okänd

När började man med senap till julskinkan?

av

Kort svar: Senapen fanns med redan när julskinkan blev en del av julmaten på slutet av 1800-talet.

Julskinkan har länge varit det viktigaste för de flesta svenskar på julbordet. Som julmat populariserades skinkan under slutet av 1800-talet. Det var när borgerligheten under sitt julfirande, i nationalromantikens namn, skulle återuppväcka gamla bondeseder som idén med julskinka. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Redan under slutet av 1800-talet, när julskinkan alltså var relativt ny som julmat, finns senap med som ett tillbehör. Så här beskrivs julmaten i SvD 1884:

Idag får ej dukas middagsbord i salen – nej, i köket på gammal svensk julsed, med dopp i grytan, med skinka och senap och extra julöl. Åh, vad det smakar

I Göteborgs Aftonblad annonserar t.ex. Winborgs 1894 att deras senap passar till ”grishufvud och julskinka”.

I Aftonbladet finns följande citat med i en lördagsföljetong 1900:

senap och skinka äro som man och hustru… gutår på halfvan… lycka till god jul och godt slut på året.

Slutsatsen måste alltså bli att senapen finns med som ett tillbehör till julskinkan redan från början.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källor:

SvD 1884-12-22

Göteborgs Aftonblad 1894-12-19

Aftonbladet 1900-04-28

Profilbild för Okänd

Vilket år sändes Aristocats första gången på julafton?

av

Kort svar: Första gången som Aristocats sändes på julafton i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” var julen 1971.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats på svensk teve. De första sju åren var det samma kortfilmer som visades, bl.a. Jultomtens verkstad, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Men 1967 bestämde man att byta ut tre av filmerna och ersatte dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. 

Första gången som Disney bestämde att klipp ur en av deras nya långfilmer skulle visas var när Djungelboken hade haft premiär 1969. Nästa gång man gjorde på det viset var två år senare. Inför julen 1971 tog man bort Djungelboken och ersatte den med ett klipp från Aristocats som hade Sverigepremiär 3 december 1971. Dagens Nyheter skriver dagen före julafton 1971:

Alldeles nya för året ett par avsnitt ur den senaste Disneyfilmen ”Aristocats”. Den elaka betjänten som satt ut kattmamman Duchess och hennes barn för att sno åt sig arvet från Madame, upptäcker att hon har glömt kattkorgen, sin hatt och sitt paraply ut i naturen.

Sedan visades Aristocats vid vissa tillfällen under de kommande åren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa:

DN 1971-12-23

Profilbild för Okänd

När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

av

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk teve sändes på julaftonsnatten 1958.

Traditionen att gå på midnattsmässa började växa fram i Sverige runt tiden för andra världskriget. Det skulle dock dröja länge innan de konkurrerade ut julottorna, men redan 1945 sändes den första midnattsmässan i radio från S:ta Eugenia kyrka.

Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.

Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1958-12-24

Profilbild för Okänd

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?

av

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk radio sändes vid midnatt på julafton 1945.

Länge var julottan på juldagens morgon det viktigaste kyrkobesöket i Sverige, men under slutet av 1900-talet blev istället midnattsmässan populärare. Midnattsmässor har dock förekommit i Sverige sedan åtminstone 1940-talet.

Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:

Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.

Reaktionerna i SvD var positiva:

Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.

När teven lanserades i mitten av 1950-talet blev midnattsmässan där ett stående inslag och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässor även i teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1945-12-24

SvD 1945-12-27

Profilbild för Okänd

När blev lax julmat?

av

Kort svar: Laxen blir först en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Julmat i hemmet på julafton börjar laxen bli på 1990-talet.

Även om julmaten är tydligt köttdominerad med skinka, korvarna, köttbullarna, pastejerna och dylikt så finns det gott om fisk. Förutom den givna inlagda sillen så är det fisk i Janssons frestelsen och numera är har olika sorters lax en given plats på många julbord, särskilt restaurangernas.

Men om man läser Köksalmanackan och kokböcker från 1900-talet så förekommer lax nästan aldrig som inslag i julmaten. Visserligen finns det annonser från mitten av seklet då lax är en av väldigt många saker (bl.a. renstek, flatrökt ål, fårfiol och gåsbröst) som man kan köpa till jul.

Det är egentligen först i början av 1970-talet som laxen, oftast i form av ”gravad lax”, börjar dyka upp på restaurangernas kommersiella julbord. Ett exempel är Cosmopolites julbord 1972:

Under det fortsatta 1970-talet är laxen i olika varianter vanligt förekommande i annonser för julbord i december. Så småningom smyger sig laxen in även på de privata julborden. I en SvD-artikel från 1990 står det om fisken på julbordet:

Många olika slags strömming och sill, ansjovis, lax, ål och lutfisk förstås.

Restaurangskolans julbord 1991 ska vara ett ”ganska traditionellt och gammaldags julbord” och då ”har lax förstås också sin självklara plats på julbordet”. Året därefter skriver DN att ”laxen är på snabb frammarsch” som julmat, tillsammans med bl.a. köttbullar och prinskorv som båda blev del av julbordet under 1970- respektive 1980-talet.

Så det är under 1990-talet som laxen blir en den av det svenska julbordet och därefter ökar laxens popularitet succesivt under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-04)

Källor:

SvD 1990-12-11

SvD 1991-12-08

Dagens Nyheter 1992-12-10

Profilbild för Okänd

När slog den färdigkokta julskinkan igenom?

av

Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.

Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.

I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:

De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.

Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.

Annons i SvD 1998-12-14

Källor: SvD 1934-12-21

DN 1994-10-11

DN 1999-01-14

DN 2004-12-21

Profilbild för Okänd

När lanserades Blossa som glögg?

av

Kort svar: Varumärket ”Blossa” registrerades i oktober 1993.

Glögg är en av många drycker som förknippas med julen och det har den gjort sedan slutet av 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige. Enligt blossa.com så kom receptet till ”riksglöggen” som den kallades från Grönstedts Vinhandel.

Receptet till Blossa Glögg kommer från 1895 och kommer från Grönstedts Vinhandel i Gamla Stan. När V&S (Vin & Sprit) förvärvade Grönstedts Vinhandel fick man också glöggreceptet. Under monopoltiden producerade V&S olika sorters glögg utifrån detta recept

Varumärket ”Blossa” är dock inte lika gammalt som receptet. Det är först 1993 som det registreras av Vin & Sprit enligt en notis i Dagens Nyheter 19 oktober-

Nyttig vit glögg, om med så dan avses alkholfri (sic!), kommer att finnas till glöggtid, meddelades på gårdagens NoN-sida. Blossa heter den dessutom. Vin & Sprit inkommer frustande med informationstillägg till detta intressanta ärende. Blossa kommer att finnas såväl med som utan alkohol, från 2,2 volymprocent, vilket räknas som inget alls, till 16 volymprocents alkohol.

Och redan till julen 1993 fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.

Inför julen 2003 lanserade Blossa sin första årgångsglögg som då hade smaken ”pomerans”. Varje år kommer det en ny smak av deras glögg och den säljs bara under just den säsongen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

”Vanliga frågor” blossa.com (läst 2022-11-04)

DN (1993-10-19)

Profilbild för Okänd

Vilka år har ”Nalle Puh” visats på julafton i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”?

av

Kort svar: Kortfilmer med Nalle Puh har förekommit på julafton 1967-1970 och 2011.

Det populäraste programmet på julafton och även det som sänts under flest år är givetvis Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Under de första sex åren var det samma kortfilmer som svenska teve-tittare fick se, bl.a. Jultomtens verkstad, Bambi och Peter Pan. Men 1967 var det dags för ändringar i tablån.

På julafton 1967 hade man tagit bort Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget och ersatt dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. Av dessa tre var det bara Plutos julgran som blev mer långlivad då den återkom 1983 och sedan visats som en del av programmet. Så här skrev GT om förändringarna:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Nalle Puh på honungsjakt visades även nästkommande julafton, men ersattes 1969 av Nalle Puh och den stormiga dagen. Denna visades i sin tur också bara under två år.

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visades på julafton 1971 hade man återigen gjort stora förändringar. Nalle Puh var borta och som nya filmer kom Skandal i hönsgården, Kalle Anka i djungeln, Tjuren Ferdinand, Aristocats samt Jan Långben gymnastiserar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-28

Källor:

Aftonbladet 1967-12-23

GT 1967-12-24

 ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

När sändes ”Tomten är far till alla barnen” första gången på julafton?

av

Kort svar: Första gången som ”Tomten är far till alla barnen” sändes på teve på julafton var år 2001 då den gick på TV1000 Cinema. På TV4 sändes den på julafton första gången 2008.

Julhelgen är den svenska helg som mer än någon annan kommit att förknippas med återkommande teve-inslag. Sedan 1960 sänds Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton och sedan 1975 gäller samma sak för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Avsnitt som tillkom under 1990-talet var Kan du vissla, Johanna? (1994), Svensson, Svensson (1996) och Astrids jul (1999). En mer sentida jultradition är Tomten är far till alla barnen.

Filmen, i regi av Kjell Sundvall, hade premiär på bio i november 1999. Första gången som den tevesändes var den 27 november året efter premiären på TV1000 Cinema. Ytterligare en månad senare så visas Tomten är far till alla barnen för första gången på julafton, även nu på TV1000 Cinema.

Teve-tablå med Tomten är far…

Men det är som film på TV4 som Tomten är far till alla barnen har blivit en tradition. Det är 2007 som TV4 visar filmen och då på juldagen kl. 20.00. Året därefter visas filmen samma tid, men på julafton. Därefter dröjer det två år innan den visas igen 2010, men från 2012 så har den sedan visats varje julafton på TV4.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-28)

Källor

SvD 2001-11-23

SvD 2001-12-24

SvD 2007-12-22

SvD 2008-12-24

Teve-tablån för julafton 2009-2021