Kort svar: Att SVT bytte starttid för ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” från 15.00 till 15.05 beror på att man ville att fler skulle se julvärden tända ljuset.
Mellan 1976 och 2020 började programmet alltid 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter framåt för att det årets julvärdTareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00.
Tareq Taylor 2021
Eva Larsson, projektledare för sändningen, kommenterade beslutet i Aftonbladet:
Jag tror att de flesta reaktioner kommer att vara positiva. Många som tidigare har missat ljuständningen kommer inte att göra det. Skulle det bli någonting negativt får vi ta det då, men jag har svårt att se att det skulle vara någonting negativt
Att julvärden tänder ljus är en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)
Kort svar: ”Kan du vissla Johanna?” visades första gången på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. År 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.
Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.
Första gången som Kan du vissla Johanna? visades i svensk teve var på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån, efter Kalle Anka, som den haft sedan dess.
SvD 1994-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)
Kort svar: Mandel i julgröten har använts sedan slutet av 1800-talet för att identifiera vem som ska få gifta sig nästa år.
Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Däremot har risgrynsgröt varit julmat blott sedan mitten av 1800-talet. Dock åt man oftast gröten med lutfisk som aftonmåltid, medan julskinka, sill och julkorvar åts mitt på dagen.
En populär tradition knuten till julgröten har varit att gömma en mandel i den. Den som sedan får mandeln på sin sked skulle bli gift nästkommande år. Den här traditionen går att spåra tillbaka till 1880-talet. Det finns förvisso belägg redan från 1867 på mandel i gröt som indikation om giftermål, men då inte knutet till julen.
Det äldsta skriftliga belägget i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas för mandel i gröt på julen är 1882. Då publicerar Smålandsposten en dikt med följande vers:
”Mor har du mandeln i gröten lagt, Det förr så plägade vara?” ”Ja visst, ty mandel har särskilt magt Att fånga folk i sin snara.”
Från 1880-talet är mandeln i gröten en etablerad tradition som det ofta refereras till i tidningstext.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-12
Kort svar: Att äta julmaten som ett smörgåsbord med många olika rätter på julafton är något vi började med kring sekelskiftet 1900.
Julen har i alla tider varit årets viktigaste högtid och fest i de breda folklagren. Långt innan kristendomen kom till Sverige firades någon typ av jul – det vet vi eftersom själva ordet ”jul” är förkristet. Dock har julen givetvis inte firats på samma sätt genom årtusendena, inte heller maten vi äter vid jul har varit samma genom åren.
Anna Larsdotter gör i artikeln ”Julbord – dukat för frossa” en sammanfattning av när och hur dagens typ av julbord växte fram:
Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom med full kraft – också på matbordet. Husmodern, det borgerliga hemmets väktarinna, dukade upp ett överdåd av smårätter, gärna dekorerade och pyntade, som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier.
Om man tittar på äldre tiders julmenyer, alltså från före 1800-talet, så var det typiska för böndernas julmat att den var färsk till skillnad från den man åt under det övriga året som var saltad eller torkad. Under julhelgen var ölet nybryggt, brödet var nybakad, grisen var nyslaktad och man kunde äta färskt fläsk.
Under 1800-talet började man använde begreppet ”smörgåsbord” om fenomenet att ha många smårätter som folk plockade från under måltiden. Smörgåsbordet kommer från det äldre brännvinsbordet med bröd, fisk, kött, ost och smör samt brännvin.
Det är brännvinsbordet från 1700-talet som på 1800-talet blev grunden till vårt smörgåsbord. Från 1900-talets början fick vi det julbord som vi har i dag och som är lika i alla samhällsklasser
Smörgåsbordet växte fram när det blev möjligt att konservera mat i större skala och när järnvägsstationerna ställde krav på möjligheten att snabbat slänga i sig en bit mat i väntan på att nästa tåg skulle gå.
Sättet att äta julmaten inspirerades successivt, under andra halvan av 1800-talet, av just smörgåsbordet. Den inlagda sillen är en typisk rätt som kommer in på julborden som en del av smörgåsbordets mat. Även julskinkan med senap kommer in på julbordet under slutet av 1800-talet.
Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964
Om man läser Husmoderns Köksalmanack från första halvan av förra seklet är julaftonens mat genomgående uppdelad i en lunch med flera olika smårätter (t.ex. grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål) och en kvällsmåltid bestående av lutfisk och risgrynsgröt.
Under mellankrigstiden började restaurangerna erbjuda julbord en eller ett par söndagar före jul. På restaurangerna serverades ett överflöd av olika rätter och det är i mångt från restaurangerna som de nya rätterna på julbordet kommer under det fortsatte seklet.
Kort svar: Skyltsöndagar har varit ett fenomen i Sverige sedan slutet av 1800-talet.
Julen är utan konkurrens är den viktigaste helgen för svensk handel. Därför är det inget konstigt att man från butikernas sida försöker förlänga perioden med julhandel och julskyltning så långt som möjligt eftersom man då kan sälja saker under en längre period.
Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag” – alltså första söndagen som butiker börjar med julskyltningen. Ordet började användas i slutet på 1800-talet. De första skriftliga beläggen är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:
Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.
Redan under början av förra seklet började skyltsöndagen flyttas längre och längre bort från julafton. Redan under 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.
Redan 1891 hade dock vissa skribenter börjat ondgöra sig över att skyltsöndagarna blivit fler och att julhandeln flyttat längre och längre från julhelgen:
Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.
Detta citat indikerar dock att skyltsöndagar varit ett fenomen redan innan 1891.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-29
Kort svar: Julmusik med religiöst tema har funnits sedan medeltiden, men det är först med populärmusiken på 1900-talet som julmusiken får sitt stora breda genombrott.
Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas”med Bing Crosby. Äldre tiders julmusik var uteslutande kristna hymner som sjöngs i anslutning till julfirandet. Det finns olika belägga för tidiga julsånger, men de flesta verkar vara överens om att det är under högmedeltiden som de får någon fastare form. Så här står det i en artikel från University of Plymouth:
På 900- och 1000-talen utvecklade nordeuropeiska kloster julpsalmen till en sekvens av rimmade strofer. Den parisiske munken Adam av Saint Victor började härleda musik från populära sånger på 1100-talet, vilket introducerade något närmare den traditionella julsången. [min översättning]
Det religiösa motivet fortsätter att vara centralt även in på 1800-talet, med den populära psalmen ”Stilla Natt” som ett tydligt exempel. Även svenska julsånger från förra sekelskiftet, t.ex. ”Gläns över sjö och strand” och ”Jul, jul, strålande jul”, har tydligt religiösa motiv.
Med populärmusikens intåg under första halvan av 1900-talet ändrade julmusiken delvis karaktär och fick betydligt mindre religiösa inslag och mer fokus lades på julen som sekulär högtid. Exempel på denna typ av julmusik är ”Rudolf med röda mulen” (1939) och ”White Christmas” (1941).
I och med lanseringen av moderna medier som grammofon och radio, och efterhand också digitala medier, blev musik som producerades och distribuerades via dessa medier allt viktigare, inte minst kommersiellt. Idag släpps ett stort antal nya julskivor varje år, både digitalt och som CD-album.
För svensk del spelar samlingsskivan Absolute Christmasen viktig roll för populariseringen av julmusiken. Det var under CD-skivans guldålder på 1990-talet som skivbolaget EVA Records släppte det som kommit att bli en av de mest sålda samlingsskivorna i Sverige.
Julskivor
Albumet Absolute Christmas är en dubbel-CD med 17 låtar på varje skiva. Det är mestadels de populäraste svenska (t.ex. Mer jul med Adolphson & Falk och Tänd ett ljus med Triad) och engelska (t.ex. White Christmas med Bing Crosby och Last Christmas med Wham) jullåtarna, men också en på spanska (Feliz Navidad med José Feliciano) och en på iriska (Oiche Chiún med Enya).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-06
Kort svar: Första gången som ”Trolltyg i Tomteskogen” sändes i svensk teve var söndag 27 december 1981 kl. 15.40.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul. Dock har den aldrig sänts regelbundet i bemärkelsen att den har sänts på samma dag eller tid återkommande.
Scen från Trolltyg i Tomteskogen
Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981, söndag 27 december kl. 15.40. Sen sändes filmen i repris två dagar senare – tisdag 29 december klockan 19.00.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
Kort svar:Trolltyg i Tomteskogen har sänts oregelbundet i svensk teve kring jul och nyår. Sammanlagt har den visats 12 gånger sedan premiären 1981.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul.
Filmen Trolltyg i Tomteskogen har alltså aldrig varit en svensk teve-tradition i den bemärkelsen att den sänts på samma dag och tid återkommande. Istället har den visats fläckvis vid olika tidpunkter:
3 gånger på annandag jul (1982, 1989 och 2010)
2 gånger på juldagen (2011 och 2012)
1 gång på julafton, nyårsdagen, trettondagsafton samt 2 januari, 15 december och 27 respektive 29 december,
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
He spoke not a word, but went straight to his work, And filled all the stockings; then turned with a jerk,
Att detta inte på något sätt behöver förklaras i dikten tyder på att julstrumporna i den anglosaxiska världen var etablerad som tradition i början av 1800-talet. Det skulle dock dröja ytterligare nästan hundra år innan julstrumpan kom till Sverige.
I en svensk beskrivning av julen i England 1906 finns ”christmas stockings” med som ett exempel på engelskt julfirande som skiljer sig från det svenska, tillsammans med bl.a. plumpudding och mistel. Ett drygt årtionde därefter, inför julen 1920, annonserar Buttericks om ”engelska julstrumpor” till försäljning i butik.
Annons för Buttericks 1920
Julstrumpan lanseras alltså i Sverige runt år 1920 och därmed ”bruket /../ att hänga upp en strumpa med en liten julgåva på julaftonsmorgonen, främst till barnen”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-12-20)
Högtider och traditioner 