Problemet i ett svenskt sammanhang är att alla helgons dag sedan 1953 alltid infaller på en lördag i Sverige, närmare bestämt den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Således är alla helgons afton i Sverige den fredag som infaller före alla helgons dag. Dessutom har det allt sedan halloween introducerades i Sverige funnits röster som önskat att halloween inte ska uppmärksammas i anslutning till allhelgonahelgen.
Därför har det under flera decennier varit en het debatt i Sverige om vilket datum som halloween ska firas och vilken dag barnen ska gå ”bus eller godis”. Tyvärr finns det inget svar på frågan som alla är överens om, men ”den riktiga halloween” infaller alltid 31 oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-10
Halloween har en lång historia, dels i USA och dels på de brittiska öarna och i synnerhet på Irland. Man kan in någon mening spåra ursprunget till dagens halloween till den keltiska festen Samhain som firades vid oktober månads slut. Då tände man eldar och Jack O’lanterns – alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i.
När stora irländska befolkningsgrupper under 1800-talet utvandrade till USA tog de med sig sitt firande. I USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner, t.ex. det mexikanska Dios de los muertos och engelsmännens Guy Fawkes day. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda. De irländska inslagen fanns kvar men blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.
Under förra seklet etablerar sig de halloween-traditioner vi känner idag och det blir till en fest för alla och för barn och ungdomar i synnerhet. Under 1950-talet återupptogs ”trick or treat” (”bus eller godis” på svenska), vilket legat nere under en längre tid.
Halloween i USA 1955
När Sverige får sina första större halloweenfiranden under 1990-talet så är det alltså den amerikanska traditionen som importeras, inte den förkristna från Irland. Och att halloween får ett fäste i Sverige kan också förklaras med det ökade utbudet av amerikanska teve-serier, ex. Simpsons och Friends där halloweenfirandet är ett återkommande inslag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-25
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Kort svar: Halloween infaller alltid den 31 oktober, om man följer traditionen från USA. Det råkar vara på en måndag 2022. Det finns de som väljer att fira halloween antingen på fredagen före alla helgons dag (alltså den fredag 4 november) och de som firar helgen före 31 oktober (alltså 28 eller 29 oktober).
Under de första åren som dagen firades i Sverige blev det ofta förvirring vilket datum halloween skulle firas på. Anledningen var att det ofta sammanblandades med den mer kyrkliga traditionen kring alla helgons dag – att tända gravljus. Det gjordes försök både från handeln och från kyrkan att skilja de två dagarna åt.
Numera räknar handeln med att runt hälften av alla svenskar på något sätt uppmärksammar halloween. I affärer kan du under hela oktober månad se reklam för halloween-inspirerade varor (ex. pumpor) och själva firandet är i Sverige inte längre knutet till ett specifikt datum även om den ”riktiga halloween” är 31 oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)
Kort svar: Helgmäss eller helgemäss är en alternativ benämning på alla helgons dag.
Det äldsta belägget i tidningstext för ordet ”halloween” är då Barometern 1894 skriver att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.
Kort svar: Det var under slutet av 1980-talet som Halloween introducerades i någon större skala i Sverige. Sedan etablerade sig traditionen ordentligt under 1990-talet.
Halloween som vi känner traditionen idag etablerade sig i USA vid förrförra sekelskiftet. Det finns exempel på hur halloween firades i Sverige under mitten av 1900-talet, men det var då i mindre sällskap som t.ex. halloweenfester på högskolan i Stockholm.
Mer publika halloweenfester börjar synas i främst Stockholm under mitten av 1980-talet. Hard Rock Café är tidigt ute med halloweenfirande. Det äldsta belägget jag funnit i tidningsarkivet är en annons från november 1986 där Hard Rock Cafe ska ha Halloweenfest:
Annons för halloweenfest
Senare, under slutet 1980-talet, började just Hard Rock Café anordna halloweenparader i Stockholm. SvD rapporterade 1988 att:
Alla monster, cirka 200 elever, samlas i Kungsträdgården för att sedan ta sig till hörnet Sveavägen/Odengatan och Hard Rock Café. Väl inne i burgartemplet, smyckat med jättepumpor i traditionell Halloweenstil, koras den läbbigaste monsterklassen.
Förutom Hard Rock Café så var skämtartikelbutiken Buttericks hård drivande i att lansera halloween i Sverige. Så här beskrivs det hela i SvD 1992:
Halloween har kommit till Sverige. På det tyder åtminstone pumpförsäljningen på Stockholms torg och försäljningssiffrorna på skämtbutiken Buttericks.
– Här har det rått rena julruschen de senaste dagarna, berättar butiksbiträdet Maria Hagdalen.
Under det fortsatta 1990-talet så skrivs det mer och mer i svenska tidningar om hur halloweenfirandet etablerat sig i Sverige och att det främst är bland unga som traditionen fått ett fäste.
Svd 1992-10-31
År 2000 skriver man i SvD att halloweenfirandet fick ”sitt stora genombrott för ungefär fem år sedan”, alltså i mitten av 90-talet. Det som sedan blir den stora stridsfrågan under 00-talet är vilket datum halloween ska uppmärksammas i Sverige. Svensk Handel och Ica-handlarna bestämde gemensamt 2001 försöka särskilja halloween och alla helgons dag.
Kort svar: Ja, år 2020 infaller halloween och alla helgons dag på samma datum – 31 oktober.
Vid månadsskiftet oktober/november har det under lång tid och i många olika kulturer firats olika former av fester. Sista oktober har på många platser räknats som sommarhalvårets sista dag och med november månad började vinterhalvåret.
Ett problem med halloween som importerad högtid är att datumet (31 oktober) vissa år (ex. 2020) sammanfaller med alla helgons dag. Även om det finns vissa likheter mellan högtiderna – ex. att båda på sätt och vis handlar om döden – så firas de på väldigt olika sätt.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Kort svar: Halloween firas 31 oktober för att markera övergången från sommar- till vinterhalvåret. Halloween betyder ungefär ”Allhelgonaafton” och dagen efter (1 november) är Allhelgonadagen.
I alla tider och i alla kulturer har det funnits ett behov av att dela in och markera året på olika sätt. Olika märkesdagar finns i samband med årets ljusaste och mörkaste dagar, vid övergångar mellan olika årstider och i andra typer av brytpunkter.
Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. Så här skriver Encyclopedia Britannica om det irländska förkristna firandet:
Under Samhain-festivalen trodde man att de dödas själar återvände till sina hem, och de som hade dött under året ansågs resa till ”the otherworld”
Festen Samhain var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.
Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar, holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.
Det går alltså inte att dra en rak linje från det irländska firandet till dagen halloweentradition. Så här skriver Herlitz:
De flesta som behandlat Halloween har förenklat påstått att det var irländarna som kom till USA /../ som hade med sig firandet. Det är förmodligen en förenkling av den komplexa bilden av sammanblandningen av alla kolonisatörers förhållningssätt till en fest för de döda.
Datumet är dock detsamma. Att det är just 31 oktober beror alltså ursprungligen på att det firades som sommarhalvårets sista dag.
När kristna kyrkan, efter känt mönster från ex. julfirandet, på 700-talet ville komma åt det ”hedniska” firandet runt oktober/november flyttade de dagen då helgonen firas valde till 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Dagen kallades Allhelgonadagen i Sverige (och har firats sedan 1100-talet).
Kort svar: Eftersom halloween är en i Sverige sent införd högtid så finns det ingen självklar dag att gå och fråga om ”bus eller godis”. Många menar att 31 oktober är rätt dag att gå, andra säger fredagen före alla helgons dag.
Att barn eller ungdomar klär ut sig och går runt i grannskapet förekommer också vid andra tidpunkter i olika kulturer. Dock är traditionen kring halloween är intimt förknippat med USA, även första gången som uttrycket ”trick or treat” finns belagt i text är det i en kanadensisk text från 1927.
By the 1930s, the phrase in connection with Halloween and costumed children seemed to be working its way down through the northern USA, as states like Oregon reported that “young goblins and ghosts, employing modern shakedown methods, successfully worked the “trick or treat” system.”
Till Sverige kom halloweenfirandet via köpmän i slutet av 1980-talet. Redan runt 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.
Problemet när vi ska bestämma vilken dag ”trick or treating” eller ”bus eller godis” ska ske är detsamma som när vi ska enas om vilken dag halloween ska firas. Halloween betyder alla helgons afton (alltså kvällen före 1 november). Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Kvällen före alla helgons dag kan alltså vara vilket datum som helst mellan 30 oktober och 5 november.
Dock menar många att den ”riktiga” halloween (då barn kan gå ”bus eller godis”) alltid är 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-17)
Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Morton, Lisa (2012) Trick or Treat: A History of Halloween Reaktion Books:London
Således kan man argumentera att ”svensk halloween” bör firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) fredagen före alla helgons dag, eftersom det är alla helgons dag och inte allhelgonadagen som är röd dag i Sverige.
Halloween är en tradition som har sina rötter på Irland och som via nordamerikansk påverkan fick sitt nuvarande innehåll. Till Sverige kom halloween från USA på 1990-talet. I USA firas halloween alltid den 31 oktober och det finns många som menar att vi i Sverige bör följa det mönstret och alltid fira halloween 31 oktober. Därför uppstår det inte sällan diskussioner om vilket datum ”svensk halloween” egentligen infaller.
I år (2014) är det dock inga problem. Alla helgons dag och allhelgonadagen infaller nämligen på samma datum i år (1 november), alltså bör halloween även i Sverige firas den 31 oktober 2014.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-06)
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Kort svar: Helgamäss, vilket var en alternativ benämning på allhelgonadagen, firades förr bl.a. med ungdomsfylla, utklädning och utsmyckning av rovor .
En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv. Kopplingen mellan korven och allhelgona var att årets slakt då skulle vara färdig. Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:
Köttet skulle vara nersaltat eller opphängt till torkning [till allhelgonadagen] och i taket hängde korvarna långa rader. Slaktmånaden med alla dess bestyr var nu över och man kunde emotse en lugn tid vid spinnrock och vävstol. Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen. Denna sed lever kvar än i dag (1920 talet m.a.), t. ex. i Storsjö, men i stället för korv äts flötgröt. Byns flickor tar då med sig grädde (flötan).
Förutom detta helgamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31
Högtider och traditioner 