Kategoriarkiv: påsk

Profilbild för Okänd

Vad är påskfullmåne och när kan man se den?

av

Kort svar: Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken.

Påsk firas av både judar och kristna. Judar firar det till minne av uttåget ur Egypten och kristna firar det till minne av Jesus död och uppståndelse. Datumet för den judiska påsken hänger ihop med fullmånen eftersom firandet påbörjas den 14 i Nisan (alltså då det är fullmåne). Historien om Jesus korstfästelse, död och uppståndelse utspelar sig just under den judiska påsken omkring år 30 evt.

Jesus och hans lärjungar var judar liksom de första kristna församlingarna. Men ju mer kristendomen växte ju större blev behovet av att distansera sig från judendomen. Ett sätt var att se till att den kristna påsken och den judiska påsken inte skulle infalla på samma datum.

På kyrkomötet i Nicaea 325 evt bestämdes att påskdagen skulle vara den söndag som inföll närmast efter den ecklesiastiska fullmånen närmast efter den vårdagjämningen. Eftersom vårdagjämningen kan infalla på olika datum beroende på bl.a. tidszon så fixerade man vårdagjämningen till den 20 mars oavsett när den faktiska vårdagjämningen är. Av samma anledning valde man att inte använda den astronomiska fullmånen utan den ecklesiastiska.

Vad är den ecklesiastiska fullmånen?

Den ecklesiastiska fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastiska fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg


Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastiska fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Vad är då påskfullmånen?

Påsken är en rörlig högtid som alltid infaller en söndag  mellan 22 mars och 25 april beroende på när den påskfullmånen infaller. Påskfullmånen är helt enkelt den ecklesiastiska fullmånen som infaller efter den 20 mars.

Eftersom datumet beräknas med hjälp av Metons cykel kan man beräkna (i princip) hur långt fram som helst i tiden när påskfullmånen inträffar. Nedanstående tabell visar vilket datum påskfullmånen infaller under tre givna 19-årsperioder. Påskfullmånen 1995 är alltså på samma datum som påskfullmånen 2014 och 2033 (och sedan 2052, 2071, 2090 fram till år 2199 då datumet flyttas ett dygn framåt på grund av skottårsregler).

Metons cykelDatum för påskfullmånenPåskens datum
114 april1995 – 16 april2014 – 20 april2033 -17 april
23 april1996 – 7 april2015 – 5 april2034 – 9 april
323 mars1997 – 30 mars2016 – 27 mars2035 – 25 mars
411 april1998 – 12 april2017 – 16 april2036 – 13 april
531 mars1999 – 4 april2018 – 1 april2037 – 5 april
618 april2000 – 23 april2019 – 21 april2038 – 25 april
78 april2001 – 15 april2020 – 12 april2039 – 10 april
828 mars2002 – 31 mars2021 – 4 april2040 – 1 april
916 april2003 – 20 april2022 – 17 april2041 – 21 april
105 april2004 – 11 april2023 – 9 april2042 – 6 april
1125 mars2005 – 27 mars2024 – 31 mars2043 – 29 mars
1213 april2006 – 16 april2025 – 20 april2044 – 17 april
132 april2007 – 8 april2026 – 5 april2045 – 9 april
1422 mars2008 – 23 mars2027 – 28 mars2046 – 25 mars
1510 april2009 – 12 april2028 – 16 april2047 – 14 april
1630 mars2010 – 4 april2029 – 1 april2048 – 5 april
1717 april2011 – 24 april2030 – 21 april2049 – 18 april
187 april2012 – 8 april2031 – 13 april2050 – 10 april
1927 mars2013 – 31 mars2032 – 28 mars2051 – 2 april

Påskfullmånen 1995 inföll den 14 april vilket var en fredag – detta innebär att påskdagen 1995 inföll närmast följande söndag (första söndagen efter påskfullmånen) – den 16 april. År 2014 var påskfullmånen samma datum (14 april) men då är det istället en måndag vilket gör att påskdagen 2014 inföll den 20 april.

Sverige skiljer dock ut sig historiskt eftersom man mellan åren 1740–1844 hade ett helt eget sätt att beräkna påsken. Normalt beräknas påsken utifrån nämnda påskfullmåne (som alltså bestäms via tabeller och en fixerad vårdagjämning) men i Sverige beräknades påsken astronomiskt mellan 1740 och  1844.

Detta ledde t.ex. till att påskdagen 1742 i Sverige inföll redan den 14 mars eftersom man fortfarande använde den julianska kalendern och vårdagjämningen inträffade långt före 21 mars. År 1753 infördes den gregorianska kalendern i Sverige men den astronomiska beräkningen av påsk behölls i nästan ett sekel till, vilket betydde att man 1802, 1805, och 1818 (det år då påsken egentligen skulle infallit 22 mars, men som i Sverige inföll 29 mars) firade påsk på ett annat datum än den övriga kristna världen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

Profilbild för Okänd

Var i Sverige eldar man påskbrasa?

av

Kort svar: Historiskt har påskbrasor främst förekommit i västra Sverige (Västergötland, Bohuslän, Halland, södra Värmland och västra Småland). Under 2000-talet har påskbrasorna minskat i omfattning men förekommer fortfarande i delar av västra Sverige (Bohuslän, Halland och Göteborgsområdet).

Att elda i samband med årshögtider är inget ovanligt i Sverige. Fenomenet årseldar har grundligt undersökts av etnologen Julius Ejdestam i boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. Ejdestam skriver om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, eldar i samband med Kristi himmelsfärd samt påskeldar.

Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskfyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet. Syftet med påskeldarna var dels att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

Påskeldar förekom dock inte i hela landet. Ejdestam menar att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen. Han skriver (s. 191)

Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

Med Ejdestams beskrivning som grund har Nils-Arvid Bringéus konstruerat följande karta för att visa utbredning av påskeldar i slutet av 1800-talet. Häri finns också utbredningen av valborgsmässoeldar före 1870 som en jämförelse.

Eldar vid påsk och valborgmässa.

Påskeldarna tändes framför allt på påskaftonskvällen. I vissa fall, i Bohuslän, skedde tändningen på påskdagen.

Påskeldar under 2000-talet

Valborgsmässoeldarna utbredning från Uppsalaområdet utöver landet verkar ha medfört att påskeldar blivit mindre vanliga de senaste årtiondena. I Falkenbergs-Posten kan man läsa följande:

Påskbrasan för en tynande tillvaro i Falkenberg nu för tiden. Nu eldar på sin höjd en och annan villaägare för att slippa en tur till tippen. Annat var det förr.

Även i andra delar av Halland verkar traditionen att elda på påskafton vara på utdöende. Dock lever traditionen med påskeldar och därmed grankrig vidare i Öckerö kommun

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-01, uppdaterad 2023-04-06)

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

När är påsken 2013?

av

Kort svar: Påskdagen 2013 infaller den 31 mars, alltså är påskafton 2013 den 30 mars.

Varje år återkommer frågan – när infaller egentligen påsken i år? Att vi måste ställa oss den frågan och inte (som med julen) alltid vet vilket datum som gäller beror på ett beslut som tog år 325 i Nicaea. En av många saker som diskuterades på detta kyrkomöte var när påsken – kristendomen viktigaste högtid – skulle firas.

Den kristna påsken är intimt sammanbunden med det judiska pesachfirandet – det var under det judiska pesachfirandet som Jesus instiftade nattvarden, förrådes, korsfästes, dog, begravdes och uppstod.  Och det är också därför kristna firar påsk.

Eftersom det inte fanns någon fast organisationen för kristendomen firade man under de första århundradena påsken på olika dagar. I öst firade man samma dag som judarna, men inte i västkyrkorna. Lars Nystedt skriver:

De västliga kyrkorna däremot firade påsken enligt de synoptiska evangelierna, alltid på en söndag och efter fullmånen i vårmånaden. Dessutom fanns en regel att den inte fick firas samtidigt med judarnas pasach. Sammanföll de fick påsken skjutas på en vecka.

Problemet löstes under det berömda konciliet i Nicae år 325 och det följande århundradena på så sätt att man bestämde en formel för när påsken skulle infalla. Man utgick ifrån vårdagjämningen (dock inte den faktiska) och fullmånen (dock inte den astronomiska). Som Lars Olof Lodén skriver:

Sålunda är det inte korrekt att som många definiera påskdagen som ”första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”.

Istället är det med hjälp av tabeller som man bestämmer när den första fullmånen efter vårdagjämningen (som i påsksammanhang alltid är 20 mars) infaller. År 2013 är påskfullmånen den 27 mars, vilket är en torsdag. Detta betyder att påskdagen 2013 infaller den söndagen den 31 mars och att påskafton 2013 infaller lördagen den 30 mars.

Påskliljor

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-14, uppdaterad 2013-03-04)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Profilbild för Okänd

Vad är tredjedag och fjärdedag påsk?

av

Kort svar: Tredjedag och fjärdedag påsk var kristna helgdagar i Sverige till den stora kalenderreformen 1772 då de avskaffades.

Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.

Kyrkoåret börjar med första söndagen i advent och löper sedan via lucia, jul, kyndelsmäss, fastlagen, fastan, påsken, Kristi himmelsfärd, pingt, Johannes döparens dag, mickelsmäss, allhelgona, Mårten och så vidare.

Under medeltiden var det inte bara själva helgdagen som var röd dag utan till jul, påsk och pingst var det också kopplat annandagar, tredjedagar och fjärdedagar. Dessa dagar var också lediga.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Så var fallet fram till slutet av 1700-talet. Riksdagen och kungen ansåg att svensken i gemen hade för mycket ledig tid. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag påsk (och dito för jul och pingst) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2012-04-08)

Källor: ”Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag”

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

Vilken dag säger man ”Glad Påsk”?

av

Kort svar: Ska man följa den kristna traditionen är det först på påskdagen man säger ”Glad Påsk!”, men självklart är det upp till var och en vilken dag man vill önska glad påsk.

Påsken är till stor del en kristen högtid, åtminstone rent historiskt. Det kristna firar när man firar påsk är Jesus död på korset och uppståndelsen på tredje dagen.

Att Jesus lidande död är en central del av det kristna påskfirandet innebär att stora delar av påskhelgen inte går i glädjens tecken för kristna. Fram till 1969 var t.ex. långfredagen en dag då varken affärer, biografer eller liknande etablissemang fick ha öppet enligt lag.

Påskliljor

Det är först på påskdagen – uppståndelsedagen – som den kristna påsken blir en glädjens högtid. Så här skriver Martin Maxén och Helena Waldetoft Lindroth

Påsken blir ”glad” först på påskdagen. Att säga ”Glad Påsk” när Jesus hänger på korset är egentligen konstigt, ”God Helg” passar bättre före påskdagen

Dock är det såklart inte alla som firar påsk på grund av kristendomen. Påsk kan ju firas som en vårfest med påskkärringar, påskgodis och god påskmat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-05)

Källa: Glad Påsk! Martin Maxén och Helena Waldetoft Lindroth (s. 8)

Profilbild för Okänd

Varför firar kristna påsk?

av

Kort svar: Kristna firar påsk eftersom de tror att Jesus korsfästes, dog och uppstod under påskfirandet i Jerusalem runt år 30 evt och Jesus död och uppståndelse spelar en central roll i den kristna tron.

Påskfirande i Sverige på 2000-talet har en rad inslag som inte alls har med kristendomen att göra – påskharen, påskgodis och påskkärringar för att nämna tre. Dock är påsken i betydligt större utsträckning än julen fortfarande förknippad med sitt kristna ursprung.

För kristna är påsken den i särklass viktigaste högtiden eftersom det är då man högtidlighåller Jesus lidande och död på korset (på långfredagen) samt firar hans uppståndelse (på påskdagen).

Jesus (om man ska utgå ifrån det som står i evangelierna) firade sin sista judiska pesach i Jerusalem. Att han och hans lärjungar firade pesach beror helt enkelt på att de var judar. Berättelse om det sista firandet i Jesus liv kallas för passionsberättelsen – från intåget i Jerusalem på en åsna, via Judas förräderi och döden på korset, till uppståndelsen på tredje dagen.

Varför är då denna historia om Jesus så central för kristna? Så här förklarar prästen Joel Ingmarsson:

Men på korset hände något helt avgörande. När synden kom in i världen blev förbindelsen bruten mellan Gud och alla människor. Det uppstod ett stort gap. Jesu viktigaste uppgift var att bygga en bro mellan himmelen och jorden, mellan oss och Gud. När Jesus dör på korset blir han själv bron till Gud för oss. Genom tron på Jesus får vi del av detta.

De första kristna var också, liksom Jesus och hans lärjungar, judar och levde i en judisk miljö. De fortsatte att fira samma högtider, men gav dem en ny innebörd. Påsken firades alltså på samma sätt, men nu med Jesus död och uppståndelse i fokus snarare än Exodusberättelsen.

Jesus på korsetDet var först när kristendomen spred sig utanför Palestina in i Romarriket som det började höjas röster för att det judiska arvet skulle bort. Och vid konciliet i Nicaea år 325 bestämdes bland mycket annat att den kristna påsken aldrig skulle infalla samtidigt som den judiska. Därför infaller den kristna påskdagen den första söndagen efter påskfullmånen. På så vis firades Jesus uppståndelse på Påskdagen alltid på en söndag till skillnad från den judiska påsken som kan infalla under vilka veckodagar som helst.

Under de århundraden som gått sedan konciliet i Nicaea har mycket förändrats – både i kristendomen som tro men också i hur vi firar påsk i olika delar av världen. Centralt för troende kristna är dock fortfarande tron på att Jesus död på korset har central betydelse för mänskligheten. Därför firar kristna påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-02)

Källor: Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus och Påsken i tro och tradition av Inge Löfström

Profilbild för Okänd

När kom påskharen till Sverige?

av

Kort svar: Påskharen introducerades i Sverige vid slutet av 1800-talet och fick sitt genombrott under 1930-talet.

Många av de traditioner som är förknippad med påsk har ingenting med vare sig det judiska eller det kristna ursprunget att göra – ett av dessa exempel är påskharen.

Likt många andra traditioner (ex. midsommarstången) som introducerats i Sverige utifrån så kommer påskharen ifrån Tyskland. I de sydvästra delarna av Tyskland är påskharen känd sedan 1600-talet. Harens roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg med godis.

Till Sverige kom påskharen med tyska immigranter under slutet av 1800-talet. Första gången som ordet ”påskhare” förekommer i svensk tidningstext är 1878. Det är Mareiestads Tidning som har översatt en tysk text:

Påskharen som skänker barnen de målade äggen och bringar de äldre presenter

Ett annat tidigt belägg är från Tiden 1894 där författaren citerar tysken Broackhaus:

en symboliska ätningen af påskägg och påskhare, symboler af fruktbarhet, har bibehållit sig ända till vår tid

Även när Sydsvenska Dagbladet den 10 april 1901 skreiver om påskharen är det utifrån referenser till det tyska bruket:

Denna tyska påskhare överträffar dem dock alla [märkvärdiga djurföreteelser]. Enligt folktron och gammal traditioner kommer han hvar påskdag och medför åt barnen färgade ägg eller, om han är mycket nådig, små gåfvor.

Till en början var det främst tyska barn som använde sig av påskharen men under 1900-talet växte sig traditionen in även i de svenska hemmen. Påskkortens intåg i Sverige lär ha bidragit till påskharens ökade popularitet. När Martin P:n Nilsson i sin bok Årets folkliga fester ska beskriva påskharen blir det så här:

Man säger att påskharen har lagt äggen. Många spekulationer har företagits över detta märkliga djur: jag vet ingenting om honom men förmodar, att han på något sätt är släkt med en annan märklig harart: mjölkharen

Vid en sökning i de två stora rikstidningarnas (DN och SvD) arkiv är de tidigaste beläggen 1 april 1928 (DN) och 23 mars 1913 (SvD). I SvD är det ett referat ifrån Nordiska Museets påskfriande 1913 som är det tidigaste belägget:

Den tyska påskharen är naturligtvis med samt ägg, som ropa ett glatt kuckeliku och andra nöjsamheter.

DN skriver 1928:

Har ni hört talas om påskharen? Jo, det är en trollhare som värper de allra finaste äggen och gömmer dem så väl att barnen ha ett rent fasligt besvär med att få tag i dem.

Fullskärmsinfångning 2018-03-31 101703.jpg
Illustration ur DN 1928-04-01.

Det stora genombrottet för påskharen, om man utgår från dagstidningarnas arkiv är åren före andra världskriget. Påsken 1939 skriver SvD:

Påskharen, som utomlands spelar samma roll för barnen vid påsk som jultomten vid julen, har nu också kommit till Sverige, och alla känna vi nu igen hans stora glada ögon och hans långa öron?

Från att ha varit en udda företeelse i början av seklet etableras nu påskharen under mellankrigstiden i Sverige.

Fullskärmsinfångning 2018-03-31 102522.jpg
Svenska Dagbladet 1939-04-02. 

Vid påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”. Två år senare skriver SvD:

påskharen, som under de senaste årtiondena börjat företa hemlighetsfulla besök även i de svenska barnkamrarna, enligt vad bilderböcker och och kort intygar.

Bengt af Klintberg skriver om påskharens ursprung i Svenska Dagbladet:

Det som i många länder, däribland Sverige, kom att innebära ett genombrott i stor skala för den nya seden var att man decennierna kring 1900 började skicka kort med välgångsönskningar till vänner och bekanta vid de stora helgerna. De tidigaste påskkorten i Sverige var inspirerade av de tyska korten och föreställde ofta påskharar

En lite udda detalj är att, när man söker på ”påskhare” i de digitala arkiven, är det en hel del av sökträffarna kopplade till olika recept på hur man tillagar ”påskhare”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-01, uppdaterad 2021-03-30)

Källor: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn (s. 150)

af Klintberg, Bengt ”Mysteriet med haren som började värpa” svd.se 2013-03-30

P:n Nilsson, Martin, (1936) Årets folkliga fester, Hugo Gebers förlag

Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 – 51

Sydsvenska Dagbladet 1901-04-10

Mariestads Tidning 1871-01-26

Profilbild för Okänd

Är skärtorsdagen 2026 en röd dag?

av

Kort svar: Nej, skärtorsdagen (infaller olika datum varje år) är inte en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är långfredagen, påskdagen och annandag påsk helgdag, men inte skärtorsdagen. Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på skärtorsdagen. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på skärtorsdagen – riksbanken tillämpar t.ex. fem timmars arbetsdag på skärtorsdagen och inom staten jobbar man “halv dag” dagen före en helgdag. Dessutom är Systembolaget öppet på skärtorsdagen (och påskafton eftersom det räknas som en lördag).

Vad gäller ledighet på skärtorsdagen finns det alltså inga generella regler. Om du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på skärtorsdagen regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Att man i Sverige firar skärtorsdagen beror på att för kristna är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla och fram till 1772 var också skärtorsdagen en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-29)

Profilbild för Okänd

Vad heter veckan före respektive efter påsk?

av

Kort svar: Veckan före påsk kallas stilla veckan eller dymmelveckan. Veckan efter påsk kallas påskveckan.

Påsken är den viktigaste högtiden inom kristendomen och har en rad traditioner kopplade till olika dagar – ifrån fastlagen (fyrtiosex dagar före påsk) till pingst (femtio dagar efter påsk).

Veckan före påskdagen är särskild viktig då dagarna i denna vecka är kopplade till de olika skeendena under Jesus sista dagar enligt evangelierna – från intåget i Jerusalem (firas på palmsöndagen) till uppståndelse (firas på påskdagen). Från mitten av 1800-talet kallas denna vecka för stilla veckan eller dymmelveckan.

Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

Veckan före påsk kallas idag också  för påskveckan och är en utomkyrklig benämning på veckan. Påskveckan är, enligt NE.se och Svenska kyrkan, veckan efter påsk – då man enligt kristen tradition firar att Jesus har återuppstått .Så här skriver Svenska kyrkan:

Gudstjänsten på annandag påsk har samma festprägel som på påskdagen. Det gäller även följande söndagar fram till Kristi himmelsfärds dag. Veckan efter påskdagen kallas för påskveckan.

Källa: NE.se (uppslagsord:påskveckan) och Svenska Kyrkan

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-27)

Profilbild för Okänd

Vad heter måndagen före påsk?

av

Kort svar: Måndagen före påsk brukar kallas ”blå måndag” eller ”svarta måndag”.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen i stilla veckan brukar ofta kallas för ”blå måndag” eller ”svarta måndag”. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Liksom de andra fastlagsdagarnas namn har blå måndag följt med till påskveckan. När den fyllde sin rätta funktion var blå måndag en arbetsfri dag för att alla skulle få tillfälle att äta upp sig inför den stundande fastans vedermödor.

Fastlagen är de tre dagar som kommer före påskfastan – drygt fyrtio dagar före påsk. Namnet på dagarna i fastlagen är fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Måndagens namn har alltså – som Swahn skriver – följt med ifrån fastlagen till stilla veckan.

summer-3633866_1280.jpg

På blå måndagen fanns en rad traditioner. Arne Järtelius skriver:

På måndagen, även kallad ”blåmåndag” eller ”svarta måndag”, i dymmelveckan skulle man exempelvis på flera håll i Skåne äta nio sorters kål. Det skulle ge tillräckligt med krafter för att orka med det förestående hårda vårarbetet på gården. I Bohuslän skulle den svarta måndagen användas för att sota skorstenarna, så att de blev vita och fina.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-18)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se