Kategoriarkiv: fastlagen

Profilbild för Okänd

När har fastlagssöndagen och alla hjärtans dag infallit samma dag?

av

Kort svar: Alla hjärtans dag och fastlagssöndagen har infallit på samma datum (14 februari) vid en handfull tillfällen – 1999, 2010 och 2021.

Alla hjärtans dag uppmärksammades första gången i Sverige 1956, men då var det skottdagen (24 februari) som av NK kallades ”alla hjärtans dag”. Därefter blev 14 februari alla hjärtans dag, även i Sverige.

Eftersom fastlagssöndagen infaller exakt sju veckor före påskdagen kan den infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars. Det betyder att fastlagssöndagen vissa år infaller just 14 februari, alltså samma datum som alla hjärtans dag. För att det ska ske måste påskdagen vara den 4 april.

Almanacka februari 1999.

Sedan alla hjärtans dag introducerades i Sverige så har påskdagen infallit just 4 april vid tre tillfällen: 1999, 2010 och 2021. Det betyder att under dessa tre år inföll alla hjärtans dag och fastlagssöndagen på samma datum, den 14 februari. Nästa gång det händer är år 2083.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källa: Easter dates.

Profilbild för Okänd

Vad är ”sista fettisdagen”?

av

Kort svar: Sista fettisdagen var en benämning på den sista tisdagen under fastan (alltså tisdagen i stilla veckan).

Den kristna påskfastan pågår i 40 dagar – från askonsdagen till påskafton. De tre dagarna före påskfastan (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) kallas för fastlagen och det är då man festar på fläskmat och semlor.

Men under förra seklet förekom det att man åt bruna bönor och fläsk med semla även under de kommande tisdagarna fram till påsk. Därmed blev tisdagen före påsk också ”sista fettisdagen”.

Bild
Annons i SvD 1911-04-10

”Sista fettisdagen” är alltså samma dag som tisdagen i stilla veckan, vilken även kallas ”vita tisdagen”. Stilla veckan är veckan som infaller precis innan påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-06)

Profilbild för Okänd

Äter man semlor varje tisdag under fastan?

av

Kort svar: En tradition som fanns kvar åtminstone in på 1990-talet var att man började äta semlor på fettisdagen och sedan åt semlor på de återstående sex tisdagarna under fastan.

Fastlagen är de tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som infaller precis före den kristna påskfastan. Under fastlagen festar man på fläsk och bröd. Det som tydligast lever kvar i våra dagar är givetvis semlan som äts i miljontals på fettisdagen.

Men även om semlan också kallats fastlagsbulle eller fettisdagsbulle finns det en äldre tradition att äta semla även efter fastlagen och fettisdagen. Det har till och med varit så att alla tisdagar under fastan fram till påsk har kallats för fettisdag.

Exakt när det här bruket tog sin början är svårt att säga, men det finns annonser från 1870-talet att konditorier säljer ”Semlor och mandelmassa /../ hvarje tisdag”.

Bild

Under 1900-talet förekommer det flitigt annonser om semlor och fläskmat på samtliga tisdagar under själv fastan fram till påsk.

Bild
SvD 1944

Det refereras också flitigt till den ”sista fettisdagen” som alltså är tisdagen i stilla veckan.

Bild
Annons i SvD 1911-04-10

På samma sätt som det är svårt att veta exakt när bruket att äta semlor på alla tisdagar under fastan så är det svårt att veta exakt när bruket försvinner eller åtminstone minskar radikalt. Det senaste tidningsbelägget jag funnit där någon aktivt uppmanar till semlor under alla tisdagar är från SvD 1992.

Bild
SvD 1992-02-27

En förklaring till att det blivit ovanligare med försäljning och förtäring av semlor under fastan är troligen att semlor säljs tidigare och tidigare och att de flesta konditorier har semlor till försäljning från åtminstone januari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-03 

Källor: artiklar i SvD:s arkiv

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Profilbild för Okänd

Vad är semmeldagen?

av

Kort svar: Semmeldagen är ett annat ord för fettisdagen som infaller 46 dagar före påsk och är den dagen då man ska äta semlor

Semlor är numera ett bakverk med mandelmassa och vispgrädde som finns till försäljning under årets första veckor. Traditionellt förknippas semlor med fastlagen och fettisdagen eftersom det är sista dagen inför den stundande påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan.

Bakverket semla har andra namn – fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller fastlagsbröd. Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”.

Troligen är det också under 1900-talet som begreppet ”semmeldagen” har börjat används som en synonym till ”fettisdagen”. Semmeldagen är alltså samma sak som fettisdagen – den tisdag som infaller 46 dagar före påsk.

När är semmaldagen?

Semmeldagen 2023 – tisdag 21 februari
Semmeldagen 2022 – tisdag 1 mars
Semmeldagen 2021 – tisdag 16 februari
Semmeldagen 2020 – tisdag 25 februari
Semmeldagen 2019 – tisdag 5 mars
Semmeldagen 2018 – tisdag 13 februari
Semmeldagen 2017 – tisdag 28 februari
Semmeldagen 2016 – tisdag 9 februari
Semmeldagen 2015 – tisdag 17 februari
Semmeldagen 2014 – tisdag 4 mars
Semmeldagen 2013 – tisdag 12 februari

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-03 )

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2021?

av

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) infaller tisdagen den 16 februari 2021.

Inför den kristna påsken finns det en fyrtio dagar lång påskfasta. Fastan påbörjas onsdagen 46 dagar före påsk – askonsdagen. De tre dagarna innan fastan kallas för fastlagen och kulmen för fastlagen är fettisdagen (eller semmeldagen). Eftersom påskens datum är rörligt – som tidigast kan den infalla 22 mars och som senast 25 april – är också fettisdagen rörlig.

Påskdagen 2021 infaller 4 april och därmed infaller fettisdagen tisdag 16 februari och det är därmed okej att äta semlor eller fläskmat, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-18) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Profilbild för Okänd

Vilken mat ska man äta på fettisdagen?

av

Kort svar: Eftersom fettisdagen var den sista dagen inför fastan åt man gärna fet mat, ex. fläsk eller mjölkprodukter.

Fettisdagen är mest förknippad med semlan som genom historien gått från en bulle som åts varm efter maten till en gräddstinn fikabulle. Att man åt semla (eller fastlagsbulle) berodde på att fettisdagen var den sista dagen före påskfastan.

Förutom att äta semlor fanns det tidigare många matiga traditioner förknippade med fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Särskilt i norra Sverige finns det en tradition att på fettisdagen äta bruna brönor med fläsk och sedan avsluta måltiden med en fettisdagsbulle.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk elle ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Profilbild för Okänd

När börjar fastlagen 2026?

av

Kort svar: Fastlagen börjar i och med fastlagssöndagen, tre dagar innan fastan. År 2026 är det söndagen 15 februari.

Fastlag och fasta är varandras motsatser. När man under fastan undviker olika typer av mat (oftast kött) så är det under fastlagen tvärtom påbjudet att festa och äta fet och god mat.

Fastlagen inför den kristna påskfastan pågår i tre dagar – från fastlagssöndagen till och med fettisdagen. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

Fastlagssöndagen inleder fastlagen, alltså de tre dagarna innan fyrtiodagarsfastan startar på askonsdagen. De dagar som ingår i fastlagen är fastlagssöndagen och efterföljande måndag och tisdag,

Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Institutet för språk och folkminne igen:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Det vanligaste är att fastlagen avser de tre dagarna, men det förekommer också att hela veckan före askonsdagen räknas in i fastlagen. SAOB skriver:

[fastlag] = även om hela fastlagsveckan; förr äveb om tiden från den 3 februari eller ända från trettondagen och fram till och med fettisdagen;

Idag finns det i den svenska traditionen egentligen bara en sak kvar ifrån den äldre fastlagen – brödet man åt som idag kallas semla.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20, uppdaterad 2020-02-13) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

”fastlag” SAOB (läst 2020-02-13)

Profilbild för Okänd

Vad är en fastlagsbulle?

av

Kort svar: En fastlagsbulle är ett annat ord för semla fast namnet antyder mer när den ska ätas.

En semla är numera en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fastlagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just under fastlagen (de tre dagarna innan påskfastan).

Semla

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Profilbild för Okänd

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

av

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Profilbild för Okänd

När kom den första semmelwrapen?

av

Kort svar: Den första semmelwrapen lanserades till semmelsäsongen 2015.

En ”traditionell semla” har sedan mitten av 1900-talet varit en söt bulle med mandelmassa inuti och vispgrädde mellan bulle och lock samt florsocker på toppen.

Under åren i början av 2010-talet började det komma en lång rad nya varianter av semlan. Tacosemlan, prinsessemlan, nutellasemlan och korvbrödssemlan är olika exempel på den nya trenden. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen.

Instagram 2014-12-30

Mattias Ljungberg är konditor och och driver Tössebageriet i Stockholm. Han menar att semmelwrapen uppfanns som en lösning för problemet att äta en semla när man ”är på språng”:

Svaret var crossovern wrapsemla. Problemet med drällande grädde och mandelmassa runt munnen var ett minne blott när formatet blev mycket ätvänligare. Degen kavlades ut jättetunt, rullades ihop och därefter spritsades grädde och mandelmassa i ”struten”.

Numera säljs semmlwrapen på fler ställen än på Tössebageriet, men det var där det hela började.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källa: ”Mattias Ljungberg är mannen bakom succésemlan” – Expressen (24 januari 2017)