Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vad firas den 15 augusti på jungfru Marie himmelsfärd?

av

Kort svar: Den 15 augusti firas i katolska länder som ”Marie himmelsfärd” och är den dag då man firar att jungfru Maria (Jesus moder) togs upp i himlen med både kropp och själ. Dagen var helgdag i Sverige fram till reformationen.

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Under medeltiden var åtminstone fem Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen.

En av de Mariadagar som var helgdag under medeltiden var Marie himmelsfärd den 15 augusti. Dagen kallades också (faktiskt ända fram till 1901) för ”vårfrudag” (ett namn som idag används för Marie bebådelsedag – 25 mars). Topelius skriver om 15 augusti:

Marie Himmelsfärd den 15 augusti [är] den äldsta [av Mariadagarna] och fanns redan på 400-talet i den grekiska liturgin och ett par sekler senare i den katolska. Den är också den främsta av alla Mariadagar, men inte förrän 1950 förklarade påven Pius XII den som en dogm.

Marie himmelsfärd (15 augusti) var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen. I den kyrkoordning som antogs 1571 är det bara tre Mariadagar som fortsatt är helgdagar –  kyndelsmässodagen (2 februari), bebådelsedagen (25 mars) samt Marie besökelsedag (2 juli).

Palma_il_Vecchio_-_Assumption_of_Mary_-_WGA16930
”Palma il Vecchio – Assumption of Mary – WGA16930” by Palma Vecchio – Web Gallery of Art:   Image  Info about artwork. Licensed under Public domain via Wikimedia Commons 

Jungfru Marie himmelsfärd är en gammal kristen tradition som beskrivs så här av den katolske professorn Plinio Corrêa de Oliveira (översättning Anton Assarsson):

Låt oss nu betrakta vår Frus upptagning i himmelen. Efter hennes fridfulla död och uppståndelse visste vår Fru att hon skulle bli upptagen i himmelen. Hon visste eftersom hon hade nått toppen av sin helighet och visdom, vilket meddelade henne att timmen för hennes förhärligande hade kommit. Hennes kärlek till Gud hade aldrig varit så intensiv som nu och hon kände att stunden för den himmelska visionen var nära. Änglar från de högsta körerna kom ned för att högtidligt föra henne till himmelen.

Även om Marie himmelsfärd funnits inom kristendomen sedan de första seklen var det först år 1950 som påven Pius XII definierade himmelsfärden som en kristen dogm. Detta gjordes i den apostoliska konstitutionen Munificentissimus Deus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-07)

Källor: Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Assarsson, Anton ” Jungfru Marias upptagning i himmelen” Labarum 2010-08-16

Profilbild för Okänd

När började vi med kräftskiva i Sverige?

av

Kort svar: Kräftskivor eller kräftkalas i augusti började hållas i Sverige i slutet av 1800-talet. Första belägget för ordet ”kräftkalas” är från 1875 och för ordet ”kräftskiva” är det från 1913.

Kräftor har funnits och ätits i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden, även om det då bara var något som inmundigades i de högre stånden. Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:

Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.

Risken för utfiskning gjorde att myndigheterna i slutet började reglera fisket av kräftor och därmed började traditionen med kräftpremiär och därmed kräftskivor i augusti, där man äter kräftor och dricker starka drycker som öl och brännvin, växa fram.

Nordiska Museet

Sedan 1870-talet fanns det en tradition med kräftkalas eller kräftsupé under hösten. Från Öjebro i Östergötland berättas det i augusti 1875 om ett kräftkalas med 200 inbjudna som serverades ”400 tjog kräftor, kokta i 11 stora grytor /../ dessutom 250 helbuteljer öl, 50 flaskor vatten samt allehanda spirituosa” och i Dalpilen 1889 rapporteras det om att ”nästan i hvarje hem har man sitt lilla kräftkalas”. I tidningen Kalmar kunde man 11 september 1909 läsa:

Kräftan kan äfven begagnas till kräftkalas ute i det fria på vackra höstkvällar med mycket månsken, kulörta lyktor, unga damer och flirt.

Det var alltså under slutet av 1800-talet som traditionen med kräftkalas på sensommaren och tidig höst växte fram. Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Belägget från 1913 sticker ut då det inte finns några andra belägg för ordet ”kräftskiva” i tidningstext från 1910-talet överhuvudtaget. Det är första 1924 och de därefter följande åren som användandet av ordet ”kräftskiva” exploderar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Ordet används både om de privata och de offentliga tillställningar där det äts kräftor i augusti. Dessutom börjar man nu använda ordet i annonser för i annonser för musikskivor.

Under första halvan av 1900-talet är kräftskivor huvudsakligen något man går på restaurang för att avnjuta eller som anordnas hos mer välsituerade familjer.

Kräftskivor hos ”vanligt folk” förekom givetvis tidigare men det stora genomslaget kommer i och med att frysta kräftorna börjar importeras till Sverige i slutet av 1960-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-05, uppdaterad 2017-08-26)

Källor: 

Figaro 1885-08-21

Dalpilen 1889-08-16

Tidningen Kalmar 1909-09-11

Dagens Nyheter 1913-08-07

Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . .  Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”

Profilbild för Okänd

Vilka dagar var helgdagar i Sverige på medeltiden?

av

Kort svar: Under senmedeltiden i Sverige var närmare hundra av årets dagar helgdagar. Exakt vilka dagar som var helg beror på stift, men i samtliga stift var påsk, pingst, jul, Mariadagar och apostaldagar helgdagar.

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

De helgdagar som infördes i Sverige under medeltiden var direkt knutna till den katolska kyrkan. En del var lätta att införa då de låg vid tidpunkter där man redan i det förkristna samhället firade fester – ex. den kristna julen i samband med vintersolståndet och jungfru Marie bebådelsedag i samband med vårdagjämningen. Andra dagar – som de flesta apostladagar och helgondagar – var svårare eftersom någon naturlig motsvarighet inte fanns. Dock utvecklades det successivt en folktradition som knöt olika typer av minnesregler inom jordbruket till helgondagarna.

Vallentunakalendariet

Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).

Medeltida helgdagar

Vilka dagar som under medeltiden firades som helgdagar varierade något mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, pingst,  jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagen, Marie bebådelsedag, Marie himmelsfärd och Marie besöksdag), apostladagarna och en rad helgondagar.

Under medeltiden delades årets helgdagar in i två kategorier – festa chori (”korsfester) och festa fori (”torgfester”). Festa chori gällde enbart präster och de som var i kloster. På dagar som räknades till festa fori skulle däremot även allmogen vila från arbete och vara med på mässa.

Enligt Sigfrid Svensson var (förutom de stora årshögtiderna – påsk, pingst och jul) följande dagar helgdagar i samtliga svenska stift vid slutet av medeltiden (runt 1500-talets början):

Till denna lista ska också fogas de dagar som var helgdagar i anknytning till påsken, pingsten och julen.

Ovanstående dagar finns belagda som helgdagar i samtliga stift, vilket betyder att 41 dagar (förutom alla söndagar) var helgdagar av festa fori-karaktär i samtliga stift under senmedeltiden. Ytterligare 16 dagar finns som helgdagar i minst tre stift:

  • Henrik – helgondag (19/1)
  • Sigfrid – helgondag (15/2)
  • Peter Katt – apostladag (22/2)
  • Markus – helgondag (25/4)
  • Erik – helgondag (18/5)
  • Botolf – helgondag (17/6)
  • Petri fäng – apostladag (1/8)
  • Korsmässan (14/9)
  • Birgitta – helgondag (7/10)
  • Klemens – helgondag (23/11)
  • Katarina – helgondag (25/11)
  • Anna – helgondag (9/12)

Göran Malmstedt använder i boken Helgdagsreduktionen kalendern för Uppsala stift år 1514 (före reformationen) som exempel på medeltida helgdagar. I Uppsala var 59 dagar – förutom ovan nämnda kan tilläggas Epifaniafestens oktav (13 januari), 10.000 riddare (10 juni) och 11.000 jungfrur (21 oktober) – plus alla söndagar (51 stycken) helgdagar av festa fori-karaktär – alltså inte mindre än 110 dagar. Under senmedeltiden var således närmare en tredjedel av årets alla dagar helgdagar även för bönder och borgare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2014-08-05)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

När är Eid Al-Fitr 2014 i Sverige?

av

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr firas i tre dagar med början måndagen den 28 juli.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska (kristna) kalendern är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) medan en kristen månad inte har någon koppling till månen. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern.

Moské

Ytterligare en sak som komplicerar bestämmandet av datum är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig, även om det numer även kan vara ”astronomiska beräkningar”. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

Vad gäller slutet av Ramadan 2014 och början av Eid Al-Fitr för samma år gäller att:

Baserat på generalsekretariatet för Europeiska Rådet för Fatwa och Forsknings uttalande [daterat 19 juli 2014] vill Sveriges Imam Råd meddela att månaden Shawal och Eid Al-Fitr inleds måndagen 28 juli 2014.

Även Göteborgs moské skriver att Eid Al-Fitr börjar 28 juli 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson  (2014-07-26)

Källor: 

Profilbild för Okänd

Vilka har namnsdag under fruntimmersveckan?

av

Kort svar: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag 19-24 juli, detta kallas fruntimmersveckan. Ibland brukar också Jakob (25 juli) räknas in.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Ibland brukar också Fredrik och ibland Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar. Veckan har kommit att förknippas med regnväder. Så här skriver Ebbe Schön:

Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.

Dock är traditionen med fruntimmersveckan inte äldre än 1800-talet eftersom det var först 1827 som alla namn var på plats i och med att Emma fick namnsdag 23 juli i och med att Appolonia togs bort.

Fruntimmersveckan 1925

19 juli – Sara

Namnet Sara har funnits i Sverige sedan åtminstone 1400-talet, men kom in i almanackan först 1698. Genom åren har Sara delat dag med bl.a. Arvid och Sally men numer är Sara ensam på datumet, 19 juli.

20 juli – Margareta

Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

21 juli – Johanna

Johanna kom in i de svenska almanackorna 1755 och ersatte då helgonnamnet Praxedis. Namnet Johanna har funnits i Sverige sedan början av 1300-talet och var under andra hälften av 1800-talet ett av de vanligaste namnen framförallt i bondemiljöer.

22 juli – Magdalena

Magdalena kommer ifrån en av Jesus mest kända kvinnliga lärjungar, men det var inte hennes namn utan en geografisk betteckning – Maria från Magdala. Dock kom Magdalena tidigt att uppfattas som ett förnamn och i Sverige har det varit känt sedan åtminstone 1400-talet.

23 juli – Emma

Emma är det yngsta av de namn som förekommer i fruntimmersveckan. Det äldsta belägget i Sverige är från 1766 och i almanackan förekommer det först 1827. Bakgrunden till att Emma infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustav, men namnet Emma är kvar i almanackan.

24 juli – Kristina

Det äldsta av namnen i fruntimmersveckan är Kristina. När Sverige kristnades under 1100-talet var Kristina ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen som fick ordentlig spridning. Det var inte heller helt ovanligt att drottningar och prinsessor fick namnet Kristina. I almanackan har Kristina funnits med sedan de första kända svenska almanackorna.

25 juli – Jakob

Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-07-08)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Profilbild för Okänd

När börjar ramadan i Sverige 2014?

av

Kort svar: Den muslimska fastemånaden, ramadan, börjar år 2014 i de flesta länder i världen söndagen den 29 juni. I Sverige börjar dock ramadan den 28 juni.

Fasta är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar medan de flesta muslimer fastar man en hel månad varje år.

När man ska ta reda på vilket datum den muslimska fastan inleds är det viktigt att veta hur den gregorianska (kristna) kalendern och den muslimska skiljer sig åt. Den gregorianska kalendern har använts sedan 1500-talet och utgår ifrån att ett år är lika med den tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen (drygt 365 dygn). Månaderna är sedan 30 eller 31 dygn (förutom februari) och har alltså inget med månens faser att göra.

Moské

Den muslimska kalendern däremot bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader – alltså 354 dagar. Den muslimska kalendern består av tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den nionde av dessa tolv månader är ramadan och då infaller också den för troende muslimer obligatoriska fastan. Men eftersom den muslimska kalendern är en månkalender flyttar sig ramadan bakåt i förhållande till den gregorianska varje år.

Ytterligare en sak som komplicerar bestämmandet av datum är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner. Så här rapporteras i Emirates 24/7 fredagen den 27 juni 2014:

Ramadan moon was not sighted in the UAE and Saudi Arabia on Friday evening so the holy month will begin in the UAE and Saudi Arabia from Sunday.

Således kommer många muslimska länder i världen börjar fira ramadan söndagen den 29 juni. För svensk del har dock Islamiska förbundet skrivit på sin hemsida:

Den 8 Shaaban 1435 H (6 juni 2014) utfärdade det Europeiska Rådet för Fatwa och Forskning ett uttalande gällande början av fastemånaden Ramadan för året 2014. I uttalandet redogjorde man för förfarandet som mynnade ut i fatwan.

Uttalandets och tillvägagångssättets legitimitet stöds av en gedigen forskning som förankras i båda konsensus bland ledande fiqh-akademier och etablerade astronomiska beräkningar.

Baserat på ovannämnda konsensus bland erkända fiqh-akademier och på astronomiska fakta meddelas att den heliga månadenRamadan börjar på lördag den 28/06-2014.

Islamiska Förbundet har alltså valt att använda en uträkning för när första dagen av ramadan infaller, snarare än att faktiskt skåda nymånen (vilket t.ex. görs i Saudiarabien). För svensk del börjar alltså fastan under månaden ramadan år 2014 i och med soluppgången lördagen den 28 juni.

Dock finns det svenska muslimer som istället väljer att följa ramadantraditionen ifrån t.ex. Saudiarabien (eftersom Mecka ligger där) och därmed börjar fira ramadan den 29 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-06-22, uppdaterad 2014-06-27)

Källor:

”Uttalande från Sveriges imamråd gällande Ramadan för året 2014/1435 H” Islamiska Förbundet (2014-06-24)

”Awqaf: Ramadan 2014 to begin Saturday night” Doha News (2014-06-27)

Islamguiden.com

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

Profilbild för Okänd

När blev nationaldagen (6 juni) röd dag i Sverige?

av

Kort svar: Sveriges nationaldag (6 juni) blev röd dag år 2005.

När Skansens grundare Artur Hazelius 1893 tog initiativ till det första svenska nationaldagsfirandet fanns det ännu ingen bestämd nationaldag. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels p.g.a. dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Under första hälften av 1900-talet blev 6 juni den dag då svenskar firade. Svenska flaggans dag firades första gången den 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom år 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag.

sweden-916799_1280

I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.

Så den 6 juni år 2005 var första gången som Sveriges nationaldag – 6 juni – firades som en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-06-06)

Källor: Regeringens proposition 2004/05:23 ”Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag”

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilken dag är Danmarks nationaldag?

av

Kort svar: Egentligen har inte Danmark någon officiell nationaldag, men 5 juni (Danmarks grundlovsdag) brukar ofta benämnas som dansk nationaldag.

Till skillnad från de flesta andra länder så har vårt sydvästra grannland ingen nationaldag (dock har landsdelen Grönland en nationaldag – 21 juni). Den dag som närmast är att likna vid en nationaldag (även om det inte är en helgdag) är den danska grundlagsdagen den 5 juni (Danmark har alltså precis som Norge med sin 17 maj och Sverige med 6 juni använt antagandet av grundlagen som speciell dag).

Danmark fick den 5 juni 1849 sin första hyfsat demokratiska grundlag. Då gick Danmark från att ha varit ett kungligt envälde till att bli en konstitutionell monarki – dock var det bara 15 procent av befolkningen som hade rösträtt vid införandet av den första grundlagen.

dannebrog-1210836-m
Fotograf: Maj-Britt Hoiaas Lassen

Sedan 1849 har grundlagen ändrats tre gånger – 1866, 1915 och 1953 – alla gånger den 5 juni.

Mellan 1891 och 1975 var 5 juni i Danmark en halv ledig dag, men idag är det som vilken vanlig dag som helst (på samma sätt som den svenska nationaldagen var fram till år 2005). 

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-05-25)

Källor:

”Øh… Grundlovsdag?! Har vi så fri?” Berlingske tider 2014-05-20

”Grundlovsdag og dens traditioner” Kobenhavns biblioteker 2010-06-04

Profilbild för Okänd

Vilken dag togs bort när nationaldagen blev röd dag?

av

Kort svar: När nationaldagen blev helgdag 2005 var det annandag pingst som blev av med sin helgdagsstatus.

Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

Idén om att fira en svensk nationaldag har funnits sedan slutet av 1800-talet. Mer organiserat började firandet 1893 på Skansen. I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:

Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.

Dock dröjde det mer än ett sekel innan nationaldagen fick status som helgdag. I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst.

Annandag pingst 2004
Annandag pingst 2004 – sista året som det var helgdag

Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.

Så den 6 juni år 2005 var första gången som Sveriges nationaldag firades som en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-05-14)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23 ”Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag” 

Profilbild för Okänd

Är första maj en röd dag?

av

Kort svar: Ja, första maj är sedan 1939 en helgdag (röd dag).

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är första maj (1 maj) en allmän helgdag vilket innebär att de allra flesta är lediga den dagen. Dock har det inte varit röd dag särskilt länge.

Många av de helgdagar vi har i Sverige går tillbaka till medeltiden. En helgdag var en dag som var helgad p.g.a. sitt religiösa innehåll. Således var t.ex. påsk, pingst, jul, apostladagar, Mariadagar och några dagar därtill helgdag.

1 maj har skiftat betydelse genom åren, så som den firas idag firades den inte på medeltiden. Så här skriver Gerward om 1 maj:

Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.

Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.

Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.

Demonstrationståget den 1 maj 1903, av Ekebergs stenhuggare.

Inte förrän 1939 återfick 1 maj sin helgdagsstatus. Det hade föranletts av flera års organiserade demonstrationer på 1 maj. När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-26)

Källor: 

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.