Kort svar: Eftersom halloween är en i Sverige sent införd högtid så finns det ingen självklar dag att gå och fråga om ”bus eller godis”. Många menar att 31 oktober är rätt dag att gå, andra säger fredagen före alla helgons dag.
Att barn eller ungdomar klär ut sig och går runt i grannskapet förekommer också vid andra tidpunkter i olika kulturer. Dock är traditionen kring halloween är intimt förknippat med USA, även första gången som uttrycket ”trick or treat” finns belagt i text är det i en kanadensisk text från 1927.
By the 1930s, the phrase in connection with Halloween and costumed children seemed to be working its way down through the northern USA, as states like Oregon reported that “young goblins and ghosts, employing modern shakedown methods, successfully worked the “trick or treat” system.”
Till Sverige kom halloweenfirandet via köpmän i slutet av 1980-talet. Redan runt 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.
Problemet när vi ska bestämma vilken dag ”trick or treating” eller ”bus eller godis” ska ske är detsamma som när vi ska enas om vilken dag halloween ska firas. Halloween betyder alla helgons afton (alltså kvällen före 1 november). Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Kvällen före alla helgons dag kan alltså vara vilket datum som helst mellan 30 oktober och 5 november.
Dock menar många att den ”riktiga” halloween (då barn kan gå ”bus eller godis”) alltid är 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-17)
Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Morton, Lisa (2012) Trick or Treat: A History of Halloween Reaktion Books:London
Kort svar: Den 6 november är flaggdag för att det är Gustav II Adolfs dödsdag. Dagen har firats sedan början av 1800-talet.
Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.
När flaggan började användas var det inte heller reglerat vilka dagar som räknade som ”flaggdagar”. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:
konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.
Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII).
Att 6 november var flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade i större skala år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag och Gustav Adolfsbakelser kom troligen i slutet av seklet. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var (förutom t.ex. nyårsdag och påskdag) flera kungadagar, bl.a. Gustav Adolfsdagen den 6 november.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.
Först 1982 kom dock den förordning som reglerar vilka flaggdagar som ska vara allmänna i Sverige. I den utredning som föregick propositionen föreslog utredningsmannen att tre dagar som av tradition var flaggdagar skulle tas bort.
Som framgår av denna uppräkning har av de dagar som f. n. i almanackan anges som allmänna flaggdagar uteslutits midsommardagen, den 6 november (Gustav Adolfsdagen) och den 10 december (Nobeldagen).
Alla remissinstanser höll dock inte med:
Vitterhetsakademien hävdar bestämt att den 6 november (Gustav Adolfsdagen) alltjämt bör vara allmän flaggdag. Samma åsikt har Båstads-traktens Gustav Adolfsförening.
Och regeringen sammanfattade sina argument:
En synpunkt som talar för att behålla dagen som flaggdag är alt del kan finnas anledning att ha någon flaggdag utöver den 6 juni som erinrar om vårt lands historia. Självfallet kan från denna synpunkt skäl åberopas för andra dagar än just Gustav Adolfsdagen, men denna har dock så länge varit flaggdag att den inte lämpligen bör bytas ut.
Således förblev Gustav Adolfsdagen den 6 november flaggdag.
Således kan man argumentera att ”svensk halloween” bör firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) fredagen före alla helgons dag, eftersom det är alla helgons dag och inte allhelgonadagen som är röd dag i Sverige.
Halloween är en tradition som har sina rötter på Irland och som via nordamerikansk påverkan fick sitt nuvarande innehåll. Till Sverige kom halloween från USA på 1990-talet. I USA firas halloween alltid den 31 oktober och det finns många som menar att vi i Sverige bör följa det mönstret och alltid fira halloween 31 oktober. Därför uppstår det inte sällan diskussioner om vilket datum ”svensk halloween” egentligen infaller.
I år (2014) är det dock inga problem. Alla helgons dag och allhelgonadagen infaller nämligen på samma datum i år (1 november), alltså bör halloween även i Sverige firas den 31 oktober 2014.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-06)
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.
shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga. FN-dagen nämndes inte.
År 1978 motionerade den socialdemokratiske riksdagsmannen Arne Blomkvist ett förslag att FN-dagen skulle göras till allmän flaggdag. Utrikesutskottet besvarade motionen positivt:
Utskottet fann att iakttagandet av fasta former för högtidlighållande av FN-dagen i vårt land skulle stå i god överensstämmelse med de rekommendationer i frågan som FN:s generalförsamling gjort liksom med Sveriges önskan att ge uttryck för stöd åt de ideal som FN representerar.
Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och i propositionen skrev regeringen (min fetning):
Utredningsmannen har särskilt övervägt om dagen för kommunala val, de övriga nordiska ländernas nationaldagar eller FN-dagen borde tas upp som flaggdagar men inte ansett sig kunna förorda detta. Vid remissbehandlingen har från olika håll föreslagits alt de tre flaggdagar som inte fanns upptagna i utredningsmannens förslag bör vara kvar som flaggdagar. Vidare har bl. a. höjts röster för all inte bara dag för riksdagsval utan även dag för kommunala val och landstingsval samt FN-dagen bör vara allmänna flaggdagar.
Resultatet blev alltså följande:
I förhållande till vad som nu allmänt tillämpas förordas i propositionen att antalet allmänna flaggdagar ökas med två, dagen för riksdagsval och FN-dagen (den 24 oktober).
Kort svar: Höstdagjämningen 2026 infaller den 23 september kl. 02:04 svensk tid.
För att förstå vad höstdagjämningen är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år) samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).
Från jorden ser det ut som att solen rör sig över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet utefter en bana som kallas ekliptikan. Runt jorden går också den tänkta cirkel som kallas himmelsekvatorn. Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn (sommarsolståndet) och 23 grader söder om himmelsekvatorn (vintersolståndet) under ett år.
Vid de två punkter där ekliptikan och himmelsekvatorn skär varandra infaller dagjämningarna – vårdagjämningen när solen passerar från söder till norr och höstdagjämningen när solen passerar himmelsekvatorn från norr till söder. Så här skriver SMHI om tiden vid höstdagjämningen:
Höstdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut, och vårdagjämningen när den är på väg norrut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa. Vi kallar dessa tillfällen för höstdagjämning och vårdagjämning. /../ På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det liksom för höstdagjämningen inte heller att ange något entydigt datum för vårdagjämnningen
Så här skriver SMHI vidare om detta datum:
Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.
Skrivet av: Mattias Axelsson (2014-09-21, uppdaterat 2022-09-22)
Kort svar: Dagen för riksdagsvalet har varit allmän flaggdag sedan 1982.
Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.
Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motionärerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.
Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:
Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.
Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.
Kort svar: Larsmässan är ett namn på Larsdagen 10 augusti. Enligt vissa skulle slåttern vara färdig senast denna dag och på andra ställen fick skörden inte börja före Larsmäss.
Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, slå, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet. Några av de kristna helgdagar som infördes var helgondagarna och de flesta av dem har haft betydelse som märkesdagar för skörd och vädertydor.
Under augusti månad hade bonden förmodligen den mest intensiva tiden under året – råg skulle skäras, lin skulle tröskas, havren skulle skördas, jord skulle plöjas och så vidare. Därför är det såklart inte konstigt att det i augusti finns flera dagar som fungerat som märkesdagar kopplade till jordbruket – däribland Lars (eller egentligen Laurentius) den 10 augusti.
Slåttern skulle vara färdig innan Larsmäss 10 augusti
Till Larsdagen finns det flera olika minnesregler kopplade. I de västra och sydliga landskapen skulle slåttern vara färdig (detta kan på andra platser också gälla Bartolomeusdagen (den 24 augusti) och från Västergötland berättades det att lien inte längre bet efter Larsmäss. Från Dalarna finns talesättet:
Då gräset fått larsmässejacka så är det svårt att få av det
Tiden i slutet av juli och början av augusti kunde innebära slut på säden om det tidigare varit ett dåligt år. De förråd av mat som fanns började ofta tryta samtidigt som värmen och luftfuktighet i samband med rötmånaden ofta skämde den mat som fanns. Tiden kring Olsmässan (29 juli) var inte sällan synonymt med matbrist och hunger i de hushåll som levde på gränsen. Säden som fanns från tidigare års skörd började ofta tryta och många bönder ville, av traditionella skäl, inte börja årets skörd förrän Larsmäss. Att stå utan säd var ett fattigdomstecken och inget bönderna ville visa. Ebbe Schön skriver (s. 92)
På en del orter måste alla vänta till den 10 augusti, Larsmässan, innan skörden fick börja, även om säden stod gul och mogen. Så hårda var traditionens bud.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-10)
Källa: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren
Kort svar: Bartolomeusdagen den 24 augusti (till minne av aposteln Bartolomeus) har i delar av landet räknats som höstens första dag. På Bartelsmäss skulle slåttern vara klar och man skulle ha skördat så mycket att det skulle räcka till utsäde för nästa år.
Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet. Några av de kristna helgdagar som infördes var apostladagarna (runt elva till antalet) och de har alla haft betydelse som märkesdagar för skörd och vädertydor.
En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.
Bartolomeusdagen (24 augusti) räknades som första höstdagen
Sommar och tidig höst innebar förr bråda tider för bönderna. Slåttern som hade påbörjats under sommaren (efter midsommar) skulle nu vara färdig. Ända upp i Norrland ville man ha så mycket skörd i ladorna att det skulle räcka till utsäde för nästa år. Detta eftersom det efter Bartolomeus fanns risk för frost.
Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas. Från Halland berättas:
I battlemäss ti,
ska en slakta bagge å bi
Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen, vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-09)
Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: USA har tio federala helgdagar (då alla som är statligt anställda är lediga) – nyårsdagen, Martin Luther King-dagen, Washingtons födelsedag, Memorial Day, Självständighetsdagen, Labor Day, Columbusdagen, Veterans Day, Thanksgiving och Juldagen. Vart fjärde år är också Inauguration day helgdag.
USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees).
Vart fjärde år är också Inauguration day (20 januari) helgdag
Ovanstående elva federala helgdagar är också helgdagar i samtliga USA:s delstater (även om delstaterna inte är tvungna att införa dem). Förutom dessa dagar har varje delstat olika helgdagar som är specifika för respektive delstat. I Kalifornien t.ex. är även César Chávez Day (31 mars) och fredagen efter Thanksgiving helgdagar.
USA:s helgdagar – historia
De första dagarna som blev helgdagar genom beslut i kongressen var nyårsdagen, George Washingtons födelsedag, Independence Day, Thanksgiving Day och juldagen. Under 1870-talet blev dessa dagar lediga dagar för anställda i Washington DC. År 1885 blev de fem helgdagarna lediga dagar för alla statligt anställda.
År 1888 och 1894 blev först Memorial Day (då kallad Decoration Day) och sedan Labor Day helgdagar. Memorial Day skapades för att överlevande i inbördeskriget skulle hedra minnet av de stupade och Labor Day skapades som ett alternativ till den mer socialistiska första maj.
Samtidigt som Washingtons födelsedag, Memorial Day och Veterans Day flyttades till måndagar 1968 i och med Monday Holiday Law blev också Columbus Day helgdag och slutligen blev Martin Luther King-day helgdag 1983.
Kort svar: Mariadagar kallas de festdagar inom kristendomen som är till minne av Jesus moder – jungfru Maria. De största Mariadagarna har i Sverige varit bebådelsedagen (25 mars), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie besökelsedag (2 juli) Marie himelsfärdsdag (15 augusti) och Marie födelses dag (8 september).
Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Eftersom dessa två ursprungligen räknats som Kristusfester har de överlevt reformationen. Under medeltiden var mellan fem och sex Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen. Så här skriver Malmstedt:
I Uppsala stift innehöll kyrkoåret under senmedeltiden sex Mariadagar som var festa fori. Det var Marie kyrkogång, bebådelse, besökelse, himmelsfärd, födelse och obefläckade avlelse som man högtidlighöll på dessa dagar.
Marie kyrkogångsdag (kyndelsmässodagen) – 2 februari
Den första Mariadagen under året infaller den 2 februari. Att kristna firar kyndelsmässodagen beror på att det i Biblen berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son för att rena sig. Enligt reglerna i 3 Mosebok 12 skulle en nyförlöst kvinna vänta fyrtio dagar innan hon kunde gå i templet igen. Det var först då hon var ren.
Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.
Under sommaren – den 2 juli – infaller jungfru Marie besökelsedag. Dagen firas till minne av Marias besök hos Elistabeth (Johannes döparens mor) såsom det beskrivs i Lukas 1:36. Till skillnad från ovan nämnda Mariadagar är besökelsedagen en fest med ursprung i medeltiden. Det var först år 1389 som påven Urban VI la till besökelsedagen som en helgdag i den katolska kalendern.
Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse,
Det var först i och med ”den stora helgdöden” 1772 som Marie besökelsedag tillsammans, med en hel rad andra helgdagar, drogs in.
Marie himmelsfärd (15 augusti)
En av de viktigaste och äldsta Mariadagarna är Marie himmelsfärd den 15 augusti. Även om himmelsfärden gjordes till dogm av av påve Pius XII först 1969 har dagen firats inom kristenheten sedan åtminstone 400-talet. Det som firas är att jungfru Maria togs upp till himlen både med kropp och själ.
Marie himmelsfärd var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen och den nya kyrkoordningen 1572.
Marie födelse (Morsmässa) – 8 september
Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.
Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.
Jungfru Marie obefläckade avlelse är inte en kristen idé om att jungfru Maria också kom till genom en jungfrufödsel (likt sin son Jesus). Den obefläckade avlelsen handlar om att Maria anses fötts utan arvsynd. Katolik.nu förklarar:
Det betyder helt enkelt, att hon från början befann sig i nådens tillstånd och delade Guds liv och var fri från de syndiga begär som ansatt den mänskliga naturen efter syndafallet.
På samma sätt som det är nio månader mellan Marie bebådelse (25 mars) och Jesus födelse (25 december) är det alltså nio månader mellan att Marias föräldrar hade sex (8 december) tills det att hon föddes (8 september).
Enligt vissa källor ska den 8 december ha varit en helgdag i svenska stift, medan andra hävdar att det inte är fallet.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-08)
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag
Högtider och traditioner 