Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Är nyårsdagen röd dag?

av

Kort svar: Ja, nyårsdagen är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Årsskiftet var innan 1900-talets början en högtid som firades sporadiskt i de breda folklagren. Den svenska överklassen firade nyår i större utsträckning än vad allmogen gjorde. De var påverkade av kontinentala vanor och man hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen. Och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Tidigare hade främst 25 december konkurrerat.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Nyårsafton är inte en röd dag i almanackan, men är i allt praktiskt likställd med en helgdag. Däremot är nyårsdagen (1 januari) röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-30

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Profilbild för Okänd

Hur firade man tjugondag Knut förr i tiden?

av

Kort svar: Tjugondag Knut (13 januari) firades förr med stora fester då den sista julmaten åts upp.

Från åtminstone 1600-talets slut blev Knutdagen den 13 januari julens sista dag. Det finns olika förklaringar till varför man flyttade julens slut en ungefärlig vecka, men från och med då blev det vanligt med fester för att avsluta julen.

Numera förekommer det julgransplundringar på tjugondag Knut även om det inte sällan är redan på trettondagen som julen försvinner från svenska hem. Förr i tiden uppmärksammades tjugondag Knut betydligt mer och festerna var livligare. Så här skriver Ebbe Schön:

Förr var Knutdagen framför allt den dag då gillena avslutades, och då blev det ofta en hejdundrande fest.

Så här beskrivs traditionen 1852:

Ända till denna dag [13 januari] – seden iakttages ännu på de flesta ställen i landsorterna – står julbordet med öfverlefvorna af maten qvar. Det afdukas nu, men den s.k. julkusen eller förnämsta kakan gömmes noga för det vidskepliga bruket vid såsningstiden.

Enligt traditionen skulle all mat och dryck som fanns kvar från julfirande förtäras på tjugondag Knut. I Bohuslän fanns följande talesätt:

Slut på jula och slut på ljusa och slut på brännvin’t i alle husa

Att ”köra ut julen” skedde också rent bokstavligt när mor i huset efter att maten var uppäten öppnade alla dörrar och därefter for runt med en sopkvast och skrek – ”Ut Knut! Nu är julen slut”. Under 1800-talet finns det många exempel på hur det även anordnas offentliga fester i form av t.ex. tjugondag Knuts-baler.

Att ha julgransplundring är en tradition som går att härleda till det sena 1800-talet. även om ordet initialt även beskriver tillställningar som anordnas även före julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Gotlands Läns tidning 1852-01-23

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Schön, Ebbe (1993) Julen förr i tiden Natur och Kultur

Profilbild för Okänd

Vilka har läst ”Nyårsklockan” (Ring klocka ring) på i teve från Skansen?

av

Kort svar: Flera olika personer har läst ”Nyårsklockan” i teve från Skansens nyårsfirande – Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krock,  Jan Malmsjö, Loa Falkman,  Malena Ernman, Pernilla August, Krister Henriksson, Mikael Persbrandt, Lena Endre och Lena Olin, Tomas von Brömssen och Johan Rabaeus. Helebna Bergström läser på nyårsafton 2025.

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam. Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svenskt nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt.  Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Dikten har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. 

fyrverkeri_raketer

Foto: http://www.fotoakuten.se

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen, på samma sätt som man har sänt Grevinnan och betjänten. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Efter att Jan Malmsjö läst tretton år i rad i början av seklet har nya personer läst varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia. (uppdaterad 2025-01-01)

Källor: ”Det gamla året rings ut med ny recitatör” svt.se (2014-12-02)

Malena Ernman läser årets ”Nyårsklockan” dn.se (2015-11-11)

Pernilla August läser Nyårsklockan på SVT Aftonbladets (2016-12-01)

Krister Henriksson läser ”Nyårsklockan” på Skansen Aftonbladet (2017-12-11)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W

Profilbild för Okänd

När slutade fjärdedag jul att vara helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag jul (28 december) slutade vara helgdag i och med helgdagsreduktionen 1772.

Jul är en högtid som firats på något i Sverige sedan tusentals år tillbaka i tiden – långt före kristendomen. Men med kristendomens intåg i Sverige runt 1100-talet formaliserades firandet och vissa dagar i kalendern blev dagar vikta för kyrkobesök.

Kring de tre stora högtiderna – påsk, pingst och jul – fanns det extra många dagar att vara i kyrkan. Vid jul var, förutom själva juldagen (25 december), också annandagen (26 december), tredjedagen (27 december) och fjärdedagen (28 december) helgdagar. Sammanlagt var närmare en tredjedel av årets dagar kyrkogångsdagar.

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom överheten ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning. Från den 4 november 1772 finns en förordning där mer än 20 helgdagar plockas bort ifrån kalender. Bl.a skrivs det:

Men tredje och fjerde dagarne i de 3 större högtiderna /../ varda till firande såsom Helg- och Predikodagar indragna.

Från 1772 är alltså vare sig tredjedag eller fjärdedag jul längre några helgdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-26)

Källa: Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt

Profilbild för Okänd

Är annandag jul (26 december) röd dag?

av

Kort svar: Ja, annandag jul är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Julafton (24 december) är faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar. På annandagen firas helgonet Stefanos (i Sverige mer känd i balladerna om Staffan Stalledräng).

Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Profilbild för Okänd

Varför har vi julgran inomhus i Sverige?

av

Kort svar: Att klä hemmet med grönt för att skydda går långt tillbaka i tiden. Att klä en gran vid jul är en tradition som kommer från Tyskland och som blev populärt i Sverige i och med industrialiseringen och urbaniseringen vid sekelskiftet 1900.

Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus.

Barrträd ansågs förr hålla övernaturliga varelser borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att ha olika former av barrträd på sin gård. Seden finns belagd sedan medeltiden på svenska bondgårdar. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra. Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:

Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan tolv och på en del håll tävlade gårdarna om vems julstång som var längst.

Den moderna julgranen har sitt ursprung i Sydtyskland och Schweiz där den finns belagd sedan sent 1400-tal. En viktig skillnad mellan protestanter och katoliker är synen på helgon. Så när katolikerna gav varandra presenter på Sankt Nikolas dag den 6 december gav protestanter julklappar på juldagen (och det  var Kinken-Jes som delade ut klapparna). Klapparna placerades då ofta under julgranen,

Till Sverige kom seden med julgran inomhus på 1700-talet.Första gången som en julgran av mer modernt snitt omnämns i Sverige är 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum.

Under 1800-talet var granen ett av många julträd som konkurrerade med varandra, men vid sekelskiftet 1900 var granen ensam kvar. Maria Flinck förklarar varför:

Alla de trätraditioner som hörde ihop med jordbruksåret och bondgården försvann. Bara de traditioner som kunde anpassas till det nya livet överlevde. De laddades med nya symbolvärden som passade stadsbornas familjeliv och hemkultur.

Att folk lämnade bondgårdarna och flyttade in till städerna gjorde att traditionerna var tvungna att anpassas till massproduktion och försäljning. Granar går att odla i Sverige under hela året (till skillnad från nästan alla träd) och passar därför utmärkt att sälja även under den kallaste och mörkaste vintermånaden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-24)

Källa: 

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Profilbild för Okänd

Vilka djur fanns i stallet när Jesus föddes?

av

Kort svar: I julevangeliet står ingenting om vilka djur som ev skulle funnits när Jesus föddes. I traditionen brukar oxe och åsna ofta nämnas bland de djur som skulle funnits vid krubban.

Jesus födelse var för de första kristna en icke-händelse. Det ansågs snarast vara ett hedniskt bruk att fira födelsedagar och påsken var istället den stora och viktiga högtiden. Berättelserna om Jesus födelse är således fåordiga i jämförelse med berättelserna om hans sista dagar – det är två korta stycken ur dels Lukasevangeliet (det som kallas julevangeliet) och dels ur Matteusevangeliet.

Presepe_naples_rome2

Det enda som står skrivet i Bibeln om hur det såg ut på den plats Jesus föddes är två meningar från Lukas kapitel 2:

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

Det står alltså ingenting om att det skulle funnits några djur på platsen, inte ens att Jesus föddes i ett stall. Dock kom det tidigt i kristen tradition utvecklas flera delar i berättelsen som inte har stöd i texterna – en sådan sak var oxen och åsnan.

Dick Harrisson menar att orsakerna till att det blev en oxe och en åsna dels är att de var vanliga beteckningar på boskap i allmänhet och dels nämns oxen och åsnan av profeten Jesaja – ”Oxen känner sin husbonde och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd”. Dessutom finns en tradition där oxen betecknar judarna och åsnan icke-judarna och Jesus födelse syftade till att båda grupperna skulle frälsas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: ”Oxen och åsnan i julkrubban” Dick Harrisson på svd.se 2012-12-26

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Tage Danielsson har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. 

Karl-Bertil är 14 år och har fått feriejobb på postens fragila avdelning och i hemlighet sorterar han julpaketen med hjälp av taxeringskalendern. I enlighet med sin förebild Robin Hoods ädla motto att ”ta från de rika och ge till de fattiga” väljer Karl-Bertil ut paket som ska få sprida glädje i stadens fattiga kvarter.

Berättarrösten görs av författaren själv – Tage Danielsson, Karl-Bertils röst görs av Per Andrén och hans far – Tyko Jonsson – görs av Toivo Pawlo. Dessutom medverkar Åke Fridell som byrådirektör H.K. Bergdahl, Catrin Westerlund som fru Bergdahl och Marianne Stjernqvist som Karl-Bertils ömma moder.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julen 1975 gjorde Tage Danielsson tillsammans med tecknaren Per Åhlin en kortfilm som sändes första gången i teve på julafton samma år. Musiken komponerades av Gunnar Svensson.

image

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Profilbild för Okänd

Varför äter vi lutfisk vid jul?

av

Kort svar: Lutfisken är en rest från den tid då Sverige var katolskt och man fastade inför jul. Kött var då förbjudet, men fisk kunde man äta – därför blev lutad fisk populärt (dock inte enbart till jul)

När Sverige blev kristet var det den katolska varianten av kristendomen som introducerades i landet. Med katolicismen följde en rad traditioner och helgdagar som svenskarna inte firat tidigare – bl.a. fastan inför påsk och fastan inför jul. Exakt när fastan inför jul började varierar – vissa säger advent medan andra säger lucia. I vilket fall som helst var dagarna och veckorna innan jul en tid då kött inte var tillåtet att äta.

Lutfisk

Däremot kunde man äta fisk. Under årets kalla månader var det dock svårt att fånga färsk fisk på grund av isarna. Istället fick befolkningen nöja sig med insaltad eller torkad fisk och eftersom saltet var dyrt var det snarast den torkade varianten som dominerade.

Att ”luta fisken” innebär att man badar fisken i en basisk lösningen för att mjuka upp den. Ett gammal talesätt säger:

Tre dar i vatten, tre dar i lut, tre dar i lutvatten och sen vattnar man ut

Den process skulle påbörjas på Annadagen (9 december) för att lutfisken skulle vara perfekt konsistens på julaftonen. Traditionen att äta lutad fisk försvann alltså inte i och med reformationen. Istället flyttade den från fastan innan jul till själva julfirandet.

Skrivet av Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilka tecknade filmer är med i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”?

av

Kort svar: Jultomtens verkstad, Kalle Anka i djungeln, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit, Musses husvagn, Tjuren Ferdinand, Djungelboken, Robin Hood, Plutos julgran, och ytterligare ett eller två klipp från en aktuell film.

Varje år kl. 15.00 på julafton den 24 december samlas över tre miljoner svenskar framför teve-apparaterna för att se Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Den engelska originaltiteln är From all of us to all of you och det programmet sändes första gången i USA 19 december 1958. Premiären i Sverige var julafton 1960.

DSC_0031-1

Sedan det första programmet 1960 har fler ändringar gjorts – det är bara tre inslag som funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts I jultomtens verkstad (dock i svartvitt fram till 1978), Lady och Lufsen samt Snövit.

Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers som den heter i original). Det togs bort redan 1966 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi på isen och Pinocchio bort.

Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 och Piff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran  yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).

Från mitten av 1980-talet har inslagen varit i princip desamma (Robin Hood saknades 1998 och Aristocats visades några år)

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-20)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…