Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

• Mariadagarna är kopplade till Jesus mor jungfru Maria och de två som fortfarande finns med i den svenska almanackan är kyndelsmässodagen och bebådelsedagen.
• Apostladagarna var helgdagar fram till 1772 men lever kvar i form av namnsdagar, t.ex. Andreas 30 november och Mattias 24 februari.
• De flesta helgondagarna försvann vid reformationen men det finns fortfarande spår i den svenska kalendern i form av t.ex. Luciadagen och Valborg.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

• Nyårsdagen (då Jesus enligt kristen tradition omskars)
• Trettondagen (då de tre vise männen besökte den nyfödde Jesus)
• Skärtorsdagen (då Jesus åt den sista måltiden med sin lärjungar)
• Långfredagen (då Jesus korsfästs)
• Påskdagen (då Jesus återuppstår) samt annandag, tredjedag och fjärdedag påsk
• Kristi himmelsfärdsdag (då Jesus far till himlen)
• Pingstdagen (då den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar) samt annandag, tredjedag och fjärdedag pingst
• Kristi förklarings dag (då där Jesus förvandlas inför några utvalda lärjungar och det förklaras vem Jesus är)
• Juldagen (då Jesus föds) samt annandag, tredjedag och fjärdedag jul

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.