Troligen var det Weise som 1982 (samma år som Tjuren Ferdinand sändes efter ordinarie program) introducerade traditionen att tända ett levande ljus i studion. Åtminstone var det inget som förekom vare sig 1978, 1979, 1980 eller 1981.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-11
Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:
Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken.
Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg.
Under de första åren som programmet sändes på julafton var det i svartvitt och även sedan övriga programmet började sändas i färg fortsatte man att visa Jultomtens verkstad i svartvitt.
Ur SvD tv-tablå julafton 1978.
Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.
Kort svar: En scen ur långfilmen Pinocchio visades i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960-1966. Sedan återkom Pinocchio för ett gästspel 2008.
Pinocchio släpptes som tecknad långfilm av Disney 1940. Historien bygger på en italiensk berättelse från slutet av 1800-talet om dockmakaren Geppetto som gör docka vilken han ger namnet Pinocchio. Pinocchio får sedan liv.
De tecknade filmarna på julaftons eftermiddag har dock stramats till efter den senaste kritiken mot våld och förföljelse i Disneyinslag. Sålunda försvinner ”Bambi” och ”Pinocchio”.
Därefter visades Pinocchio inte något mer, förutom en gång – på julafton 2008. Anledningen till den korta återkomsten var att Disney släpptes i en restaurerad utgåva på DVD i mars samma år.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-11)
Kort svar: Från början, alltså före kristendomen, var det överjäst öl. Under 1900-talet blev det framförallt olika typer av lager, men sedan 2000-talet är det oftast olika varianter av ale som saluförs som särskilda julöl.
Julöl är de äldsta traditionen som vi känner till. Redan de äldsta beläggen av svenskt julfirande handlar om att ”dricka jul” och förr var bryggandet och drickandet knutet till Annadagen 9 december och Tomasdagen 21 december. Den typ av öl man bryggde då var överjäst öl och det var också det som var julölen. Exakt hur den smakade vet vi inte, men sannolikt ett mörkt, sött och fylligt öl.
Under mitten av 1800-talet introducerades den underjästa lagerölen i Sverige och slog igenom med industrialiseringen. Vid kommande sekelskifte fanns det en rad olika julöler som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.
Inför julen 1987 hade Systembolagetren officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. I en artikel från 1987 beskrivs Carnegie som ”Sveriges enda överjästa öl”. Det är alltså underjästa lageröl som dominerar fullständigt.
När SvD skriver om julöl 1996 beskriver man hur ”mörk brygd [är] en ny tradition på julborden”. Vidare skriver man:
Julöl har på några få år blivit en lika grundmurad svensk familjetradition som Kalle Anka på julafton. År 1984 fanns en enda sorts julöl på Systembolaget, en tidig Falcon. I år [1996] finns 37 sorter, rekord igen förstås.
Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort.
Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget (2011):
För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år.
Anpassningen till nya regler efter EU-inträdet 1995 har gjort att utbudet av julöl ökat explosionsartat. Under 2000-talet har det dessutom blivit fler och fler bryggerier som gör julöl av ale-typ, alltså överjäst öl.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-09
Kort svar: Rösten som Tyko Jonsson i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” görs av Toivo Pawlo.
När Tage Danielssons berättelseSagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skulle animeras till SVT inför julen 1975 behövdes skådespelare som gjorde rösterna till de olika karaktärerna. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.
Scen från filmen
Som den glöggfryntlige fadern – Tyko Jonsson – valde man att ta en etablerade skådespelare (till skillnad från Per Andrén som gjorde Karl-Bertil) – Toivo Pawlo. Pawlo var 1975 en av Sveriges mest framburna skådespelare och hade tidigare samarbetat med Tage Danielsson i Mannen som slutade röka (Hugo Alighieri). Han skulle sedan också göra berättarrösten i filmen Picassos äventyr 1978.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19
Kort svar: Kortfilmen ”I jultomtens verkstad” (Santa’s workshop) från 1932 utspelar sig på julafton 24 december och jultomten åker iväg för att dela ut julklapparna under natten till 25 december.
Förklaringen är att det är skillnad mellan när och hur julklapparna delas ut i Sverige och USA (där filmen är producerad. I Sverige kommer jultomten på julafton den 24 december och delar ut klapparna helt synligt. Jultomten i USA – Santa Claus – kommer däremot i hemlighet på natten (gärna genom skorstenen) till den 25 december och delar ut klapparna. Det är därför man i jultomtens verkstad förbereder det sista den 24 december och jultomten själv åker iväg i sin släde med sina renar för att dela ut klapparna till den 25 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-07
Källa:
Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag
Kort svar: Sången som sjungs, dels i början av kortfilmen ”Jultomtens verkstad” och dels när jultomten åker iväg på sin släde har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
Under slutet av 1920-talet började Disney producera tecknade kortfilmer i en serie som fick namnet Silly symphonies. Den 10 december 1932 hade Santa’s workshoppremiär och det är också den första kortfilmen i julprogrammet From alla of us to all of you som sändes i USA 1958.
Sången som sjungs, dels i början och dels när jultomten åker iväg på sin släde, har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
Under tiden som startbilden visas sjunger en kör:
Near the far North Pole in a distant land, Lives Santa Claus with a merry band, Of tiny elves who sing and work, They’re making toys for girls and boys!
Därefter – och det är här klippet börjar i den version vi kan se på SVT1 varje julafton – klipps vi sedan in på en bild av jultomtens verkstad på Nordpolen och hans hjälpredor sjunger:
We’re the merry, merry men of the midnight sun, We work for Santa and have a lot of fun, With a hi-hi-ho and a hi-hi-hey, We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!
I den här scenen kan vi för övrigt se några av namnen på jultomtens renar – Donner och Blitzen. Sedan får vi också se de övriga renarna.
Goodbye, my merry little gnomes, Goodbye, goodbye, goodbye, I’m bringing joy to a million homes, Goodbye, goodbye, goodbye!
När jultomtens släde sedan lyfter och flyger bort mot månen sjungs återigen:
We’re the merry, merry men of the midnight sun, We work for Santa and have a lot of fun, With a hi-hi-ho and a hi-hi-hey, Santa claus will bring to you a very, very merry Christmas Day!
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-06
Kort svar: Peter Pan visatdes på julafton i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” mellan åren 1960 till 1968. Därefter har scener ur Peter Pan återkommit 1976 och 2006.
Pärlbandet av kortfilmer från Disney som visas på eftermiddagen under julafton har varierat kraftigt genom åren. I originalprogrammet som sändes i Sverige 24 december 1960 visades bl.a. en scen ur långfilmen Peter Pan från 1953.
Nästa större förändring skedde 1969 då man tog bort Peter Pan, Askungen, Plutos julgran och Nalle Puh. De båda sista fick alltså bara två år även om Plutos julgran sedan återkom 1983.
Peter Pan gjorde sedan en oväntad och kortvarig återkomst på julafton 1976 och sedan igen, lika kortvarigt, på julafton trettio år senare (2006).
Högtider och traditioner 