Kategoriarkiv: fastlagen

Profilbild för Okänd

Hur firade man fettisdagen förr i tiden?

av

Kort svar: Fettisdagen var förr den sista dagen på fastlagsfesten då man ofta åt fet mat som fläsk och bröd bakat på vitt mjöl.

Numera är fettisdagen så gott som uteslutande förknippat med semlor. Men historiskt har dagen varit avslutningen på en tre dagar lång fastlagsfest som fungerade som en förberedelse inför fastan som började på askonsdagen. Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen etablerade sig under den tidiga medeltiden.

Man som rider med en pinne
Slå katt ur tunnan

Som fastlagens avslutningsdag firades fettisdagen lite extra mycket. Man åt fet mat som till exempel fläsk och bröd bakat på vitt mjöl. Förutom maten förekom festliga upptåg i form av karnevaler, som för övrigt betyder ”farväl kött”. Aktiviteter på dessa karnevaler kunde bland annat vara bruket att ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut.

En annan tradition var att ”åka långt lin”. Det innebar att man tog skidor eller kälke och åkte utför backen och ju längre du åkte desto bättre skulle det gå för dig. Ju längre du kom desto högre skulle linet till skörden växa.

De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-02-05

Litteratur:

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Svenska semlor — mer än bara en konungadräpare – Swedish Spoon

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2025-02-05)

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2026?

av

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) infaller tisdag 17 februari 2026.

En av de mattraditioner som går längst tillbaka i den svenska historien är att äta fastlagsbullar under fastlagen. Det är en tradition som vi kan spår tillbaka till medeltiden, även om dagens fastlagsbullar (semlor) inte liknar de man åt för flera hundra år sedan.

Fastlagen, med fettisdagen som avslutning, är tre dagar precis innan den kristna påskfastan som inleds cirka sju veckor före påskhelgen som in sin tur styrs av fullmånen och vårdagjämningen. År 2026 är påskfullmånen 2 april och den nästföljande söndagen är således 5 april vilket gör att det blir påskens datum.

Semlor

Fettisdagen i sin tur räknar vi cirka sju veckor tillbaka i almanackan och landar på 17 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2025?

av

Kort svar: Fettisdagen 2025 infaller tisdag 4 mars.

Fettisdagen är traditionellt den dag då man äter miljontals semlor i Sverige. Datumet för fettisdagen är beroende av när påsken infaller eftersom den infaller fyrtiosex dagar före påskhelgen. Påskdagen 2025 infaller söndag 20 april, vilket är en sen påsk.

Semlor

Fettisdagen är den sista dagen inför påskfastan, vilken pågår i fyrtio dagar (minus sex söndagar). Räknar man bakåt fyrtiosex dagar från påskdagen så hamnar med på tisdag 4 mars. Alltså infaller fettisdagen 2025 den 4 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2024?

av

Kort svar: Fettisdagen 2024 infaller tisdag 13 februari.

Eftersom påskdagen alltid infaller på olika datum varje år så infaller också fettisdagen på olika datum varje år, dock alltid på en tisdag. Fettisdagen är nämligen den tisdag som infaller fyrtiosju dagar före påskhelgen. Om påsken är tidig är fettisdagen tidig och tvärtom.

Semla

Påskdagen 2024 är relativt tidigt, söndag 31 mars. Det innebär att fettisdagen infaller tisdag 13 februari. Det tidigaste som fettisdagen kan infalla är 3 februari och som senast kan dagen vara 9 mars. Det händer dock väldigt sällan.

Fettisdagen är en av tre dagar i den kristna fastlagen, som förbereder inför påskfastan. Under fastlagen åt man traditionellt fet mat och festade och detta kulminerade på fettisdagen, och den tradition som överlevt till nutid är såklart semlan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-26

Profilbild för Okänd

Hur många semlor säljs i Sverige?

av

Kort svar: Enligt ”Sveriges bagare och konditorer” äts sex miljoner semlor bara på fettisdagen.

Fettisdagen är själva höjdpunkten för semmelsäsongen även om man sedan lång tid tillbakak kan köpa semlor både långt före och efter själva fastlagen. Varje år äts mängder av semlor i Sverige, både hembakade och sådana man köper på konditorier. Så här skriver SCB:

Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer sätter vi i oss omkring sex miljoner semlor bara på fettisdagen. De har även räknat ut att det varje år går åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma till dessa bakverk.

Uppskattningar som andra källor gör över antalet semlor under hela semmelsäsongen rör sig mellan 40 och 50 miljoner stycken varje år.

Foto: Brånvall, Birgit

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-21

Källor:

”Tusentals bagare bakar miljontals semlor” scb.se 2022-02-28

”Så många semlor klämmer vi på fettisdagen” aftonbladet.se 2020-05-25

”Varför äter vi semlor på fettisdagen?” ica.se

Profilbild för Okänd

Vad är köttmåndag?

av

Kort svar: Köttmåndagen är ett alternativt namn för måndagen i fastlagen.

Fastlagen är de tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Den börjar med fastlagssöndagen (även kallad fläsksöndagen) och slutar med fettisdagen. Däremellan finns en måndag som också den har olika namn, t.ex. ”bullmåndag”. Ytterligare ett namn på måndagen är köttmåndagen. Så här definieras ”köttmåndagen” av SAOB:

måndagen i fastlagsveckan (då man ännu fick äta köttmat);

Ordet ”köttmåndag” har samma bakgrund som fläsksöndagen. Eftersom fastan innebar att man inte åt kött så fick man under fastlagen äta just mer kött och därmed fick måndagen namnet köttmåndagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-20

Litteratur:

”bullmåndag” SAOB

Profilbild för Okänd

Vad betyder ordet ”fastlag”?

av

Kort svar: Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska.

Fastlagen ska inte förväxlas med fastan. Fastan är fyrtio dagar inför påsken då man avstår från nöjen och överdådig mat. Fastlagen är istället tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) inför fastan då man äter god mat och leker olika lekar.

Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet

Ordet fastlag kommer från lågtyskan och förklaras så här av Institutet för språk och folkminnen

fastlag har vi fått från lågtyska vastel-avent, ordagrant ’faste-afton’. Lågtyska avent motsvarar tyska abend, som blivit afton i svenskan.

I skrift finns ordet ”fastlag” belagt i svenskan sedan 1400-talet, men det har alldeles säkert använts sedan kristendomen kommer till Sverige i början av medeltiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

”fastlag” Svensk Ordbok (2021)

Profilbild för Okänd

Vad innebär ”slå katten ur tunnan”?

av

Kort svar: Att ”slå katten ur tunnan” är en äldre tradition som praktiserades under fastlagen.

Fastlagen är de tre dagar som infaller precis före den kristna påskfastan: fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen. Ordet fastlag kommer från lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden.

Förutom att äta fläsk och bröd bakat på det vita mjölet förekom det under fastlagen olika typer av upptåg. Man skulle klä ut sig som fettisdagsgubbar och man skulle ha karneval (ett ord som kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”). Under festandet fanns bl.a. seden ”slå katten ur tunnan” som beskrivs så här av Institutet för språk och folkminnen:

I ”slå katten ur tunnan” red pojkar och unga män likt tornerspelsriddare fram och slog mot en upphängd tunna med en stör tills den gick i bitar och katten, eller i djurvänligare exempel föremålet, i tunnan föll ur.

Traditionen med att ”slå katten ur tunnan” har sitt ursprung i Danmark. Så här skriver Aftonbladet 1835:

Tidningar från Köpenhamn berätta att derstädes äfven i år vid Fastlagens ingång öfvats den gamla leken, som kallas ”att slå katten ur tunnan,” Äfven hafva vi hört sägas, att detta gamla ridderliga spel till och med i år ägt rum i Trelleborg, Skanör och Falsterbo.

Vad det verkar så försvann bruket successivt från och med slutet av 1800-talet. Dock försökte bl.a. Skansen att återuppliva traditionen dock utan en riktig katt under 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

Aftonbladet 1835-04-04

Profilbild för Okänd

Hur firade man fastlagen förr i tiden?

av

Kort svar: Fastlagen firades förr i tiden med att man åt ”vitmat” (ex. fisk fläsk och ägg) samt med utklädning och karneval.

Fastlagen är de tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som infaller precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastan varierar beroende på påskdagens datum så varierar också fastlagen. Det tidigaste som fastlagen kan infalla är 1-3 februari och som senast 7-9 mars.

[Under] den katolska fastlagen passade [man] på att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen

Förutom att äta fläsk, ägg och vetebröd förekom festliga upptåg under fastlagsfirandet. Fastlagen kallas också ”karneval” vilket kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”. Runt om i världen är pampiga karnevaler fortfarande något som förknippas med fastlagen, t.ex. Mardi Gras-karnevalen i New Orleans.

Även i det katolska Sverige förekom det karnevaler av olika slag. Olaus Magnus skriver i Historia om de nordiska folken om hur svenskar på 1500-talet klädde ut sig och maskerade sig under fastlagen.

Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet.

Andra traditioner som man förknippade med fastlagsfirandet förr var upptåg i form av t.ex. ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut. En annan tradition beskrivs av Institutet för språk och folkminnen så här:

Man kunde även ”åka långt lin”. Då tog man skidor eller kälke och åkte utför backarna och att åka långt ansågs vara lyckosamt. Den som kom längst som skulle få det mest högväxande linet till skörden.

De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

Profilbild för Okänd

När lanserades tacosemlan?

av

Kort svar: Det första belägget för tacosemla i tidningstext är från 2011, men första gången som tacosemlor lanserades bredare var 2015.

En ”traditionell semla” ska var en rund och söt bulle med mandelmassa i, vispgrädde under locket och florsocker pudrad ovanpå. Så har semlan sett ut sedan början av 1900-talet men under 2010-talet har det lanserats många nya varianter av den klassiska semlan. Nutellasemlan såg dagens ljus första gången 2012 och samma år som Mattias Ljungberg på Tössebageriet lanserades semmelwrapen (2015) lanserades ”tacosemlan”.

Redan 2011 skrev dock Eskilstuna-Kuriren om ett kompisgäng som hade kafferep och där en av deltagarna gärna gjorde ”tacosemla”:

Du tar en nybakt vetebulle och plattar till den. Sedan har du på grädde och mandelmassa och viker upp sidorna på den platta bullen, som en taco! 

Det ska dock dröja ytterligare fyra år innan tacosemlan får något större genomslag. År 2015 är det flera tidningar som skriver om nyheter ”tacosemlan”. Inte sällan är det i uppräkningar av andra ”konstiga semlor” som lanserats.

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Eskilstuna Kuriren 3 mars 201

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Norrköpings Tidningar 27 jan. 2015