Kort svar: Ostkaka har förmodligen förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det äldsta belägget är från 1520.
En ostkaka är en svensk maträtt med en ostmassa som gräddas i ugn. De grundläggande ingredienserna är mjölk, vetemjöl och ostlöpe. Mest känd är den småländska ostkakan som också innehåller sötmandel, bittermandel, ägg, grädde och strösocker, vilket gör den till en efterrätt.
Exakt hur länge ostkakor har lagats och ätits i Sverige är svårt att veta. Troligen har rätten medeltida anor men det äldsta belägget är från c.a. 1520 i biskop Hans Brasks matordning. Därefter nämns den vid namn i en latinsk-svensk ordlista 1538.
Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt under 1950-talet. Det var också Frödinge som 1996 bestämde at 14 november skulle vara ”ostkakans dag”. Att man valde just detta datum beror på att Emil har namnsdag då och man ville göra associationen till ”Emil i Lönneberga”
Annons för Frödinge ostkaka 1970
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-14
Kort svar: Advent som högtid har funnits i Sverige sedan medeltiden, men ett ordentligt firande börjar inte förrän under mellankrigstiden.
Advent, alltså förberdelsetiden inför julen, har funnits i Sverige så länge som kristendomen har funnits. I en av de äldsta böcker som skrivits i Sverige, Liber ecclesiae Vallentunensis, från 1198 ingår en mässbok med liturgin för advent. Därför vet vi med säkerhet att adventsfirandet gå nästan tusen år tillbaka i tiden.
Något särskilt folkligt firande har dock inte funnits kring advent. Man gick visserligen på mässa i kyrkan på adventssöndagarna men i övrigt så var december en månad fylld med olika förberedelser inför den stundande julhelgen.
Med radions och tevens adventskalendrar (senare julkalender) under efterkrigstiden befästes traditionen att använda adventstiden som en nedräkningsperiod inför jul. Under 2010-talet har flera nya traditioner lanserats, bl.a. Nissebus och novent som ett sätt att tjuvstarta med adventspynt.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-28
Litteratur:
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Kort svar: Första söndagen i advent är 2024 den 1 december.
Adventstiden är en förberedelseperiod inför julhelgen som börjar med första söndagen i advent. Eftersom första advent alltid är på en söndag så kan den infalla från 27 november till 3 december. År 2024 är första advent söndag 1 december.
Kort svar: Julmusik med religiöst tema har funnits sedan medeltiden, men det är först med populärmusiken på 1900-talet som julmusiken får sitt stora breda genombrott.
Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas”med Bing Crosby. Äldre tiders julmusik var uteslutande kristna hymner som sjöngs i anslutning till julfirandet. Det finns olika belägga för tidiga julsånger, men de flesta verkar vara överens om att det är under högmedeltiden som de får någon fastare form. Så här står det i en artikel från University of Plymouth:
På 900- och 1000-talen utvecklade nordeuropeiska kloster julpsalmen till en sekvens av rimmade strofer. Den parisiske munken Adam av Saint Victor började härleda musik från populära sånger på 1100-talet, vilket introducerade något närmare den traditionella julsången. [min översättning]
Det religiösa motivet fortsätter att vara centralt även in på 1800-talet, med den populära psalmen ”Stilla Natt” som ett tydligt exempel. Även svenska julsånger från förra sekelskiftet, t.ex. ”Gläns över sjö och strand” och ”Jul, jul, strålande jul”, har tydligt religiösa motiv.
Med populärmusikens intåg under första halvan av 1900-talet ändrade julmusiken delvis karaktär och fick betydligt mindre religiösa inslag och mer fokus lades på julen som sekulär högtid. Exempel på denna typ av julmusik är ”Rudolf med röda mulen” (1939) och ”White Christmas” (1941).
I och med lanseringen av moderna medier som grammofon och radio, och efterhand också digitala medier, blev musik som producerades och distribuerades via dessa medier allt viktigare, inte minst kommersiellt. Idag släpps ett stort antal nya julskivor varje år, både digitalt och som CD-album.
För svensk del spelar samlingsskivan Absolute Christmasen viktig roll för populariseringen av julmusiken. Det var under CD-skivans guldålder på 1990-talet som skivbolaget EVA Records släppte det som kommit att bli en av de mest sålda samlingsskivorna i Sverige.
Julskivor
Albumet Absolute Christmas är en dubbel-CD med 17 låtar på varje skiva. Det är mestadels de populäraste svenska (t.ex. Mer jul med Adolphson & Falk och Tänd ett ljus med Triad) och engelska (t.ex. White Christmas med Bing Crosby och Last Christmas med Wham) jullåtarna, men också en på spanska (Feliz Navidad med José Feliciano) och en på iriska (Oiche Chiún med Enya).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-06
Kort svar: Novent är en uppfinning av privatpersonen Susanne Malmqvist med syfte att kunna ta ut advents- och julfirande i förskott.
Novent brukar beskrivas som en ”icke-traditionell tjuvstart av julfirandet före första advent” där man dragit samman månaden ”november” och ordet ”advent”. Tanken är att man börjar med adventspynt och ibland även julpynt redan i november. Som företeelse har novent fått ett relativt stort genomslag under 2020-talet. Det var t.ex. med på nyordslistan 2020.
Ljus
Enligt de uppgifter som jag lyckats gräva fram var det Susanne Malmqvist som myntade begreppet novent runt 2014. Initialt var det ett koncept som Malmqvist använde privat i sin familj. Själv motiverar Malmqvist idéen så här:
De månaderna är ju så mörka och tråkiga och vi brukade alltid åka till fjällen vid jul och då ville jag hinna ha lite myskänsla plus slippa stressen innan jul
Numera verkar novent ha fått ett relativt stort genomslag i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Konceptet ”novent” är en tradition som en privatperson (Susanne Malmqvist) kom på runt 2014.
Novent beskrivs som en ”icke-traditionell tjuvstart av julfirandet före första advent” där man dragit samman månaden ”november” och ordet ”advent”. Idéen är att man börjar med adventspynt och ibland även julpynt redan i november. Som företeelse har novent fått ett relativt stort genomslag under 2020-talet.
Ljus
Enligt de uppgifter som jag lyckats gräva fram var det Susanne Malmqvist som myntade begreppet runt 2014. Initialt var det ett koncept som Malmqvist använde privat i sin familj och det första skriftliga belägget är en post på Malmqvists privata Facebook då man skriver om ”andra Novent”.
Första gången som ordet ”novent” används i tidningstext, som jag hittat, är från Lokalpressen Härryda 2017 där författaren skriver:
Nu är vi inne i ”novent” och längtan efter att advent och julpyntande kan ta fart på allvar.
Därefter har det skett en explosion av antalet tidningstexter: från 3 träffar i KB:s tidningsdatabas 2019 till 97 träffar 2023.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Räkmackans dag infaller alltid 14 oktober sedan 2009.
Olika maträtter och bakverk har de senaste åren fått egna temadagar. Räksmörgåsen, som vi i Sverige känner sedan första halvan av förra seklet, har sin temadag den 14 oktober.
Idag 14 oktober inför Arlanda flygplats räkmackans dag för första gången i världshistorien. /../ Den som besöker någon av terminalerna denna vecka kommer att mötas upp av särskilda räksmörgåsvärdinnor som guidar resenärerna till olika varianter av den kladdiga munsbiten. Det är totalt 10 restauranger som satsar lite extra på räkmackorna just denna vecka.
Och allt sedan 2009 har räkmackans dag uppmärksammats av olika restauranger som serverar just denna smörgås.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-10
Kort svar: Räkmackans dag lanserades 2009 av Arlanda.
Smörgåsen med en stor mängd räkor, ägg, majonnäs och dill, alltså det vi kallar ”räkmacka” kommer troligen ur det danska smörrebrödet som serverades på Danmarksbåtarna från Skåne respektive Göteborg under mitten av 1900-talet.
Att ha en speciell temadag för just räkmackan var något som flygplatsen Arlanda lanserades den 14 oktober 2009. Så här skriver Aftonbladet den 14 oktober 2009:
Idag 14 oktober inför Arlanda flygplats räkmackans dag för första gången i världshistorien. På Arlanda flygplats säljer man 5 000 räkmackor i veckan vilket blir 260 000 om året. Det går åt 42 ton räkor till alla hundratusentals smörgåsar. Det är alltså ingen slump att det är just Arlanda som initierar räckmackans dag. Det är en miljonbusiness på flygplatsen.
Året därefter hängde även Landvetter på firandet och numera uppmärksammas temadagen också på en del restauranger.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-10
Problemet i ett svenskt sammanhang är att alla helgons dag sedan 1953 alltid infaller på en lördag i Sverige, närmare bestämt den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Således är alla helgons afton i Sverige den fredag som infaller före alla helgons dag. Dessutom har det allt sedan halloween introducerades i Sverige funnits röster som önskat att halloween inte ska uppmärksammas i anslutning till allhelgonahelgen.
Därför har det under flera decennier varit en het debatt i Sverige om vilket datum som halloween ska firas och vilken dag barnen ska gå ”bus eller godis”. Tyvärr finns det inget svar på frågan som alla är överens om, men ”den riktiga halloween” infaller alltid 31 oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-10
Kort svar: Det finns inte särskilt många traditioner knutna just till höstdagjämningen, men på vissa platser var det en lämplig tidpunkt att slakta får och lamm.
Höstdagjämningen infaller mittemellan sommarsolståndet (i anslutning till midsommar) och vintersolståndet (i anslutningen till julhelgen) och det är då som natt och dag är nästan lika långa. Höstdagjämningen infaller därmed alltid i slutet av september och den helgdag som tydligast har anknytning till datumet är Mickelsmäss som infaller någon vecka efter själva höstdagjämingen.
Till mickelsmäss finns det flera olika traditioner knutna även om de flesta har försvunnit i historiens glömska. Däremot har själva höstdagjämingen i sig inte så många vare sig seder eller bruk. Institutet för språk och folkminnen skriver om dagen:
Olika dagar under augusti och september har i olika delar av Sverige markerat höstens inträde och jordbrukets arbetsgång; tiden hör samman med höstskörd och slakt. Vid höstdagjämningen var det exempelvis lämpligt att slakta får och lamm.
Högtider och traditioner 
