Etikettarkiv: namnsdag

Profilbild för Okänd

Vilka nya namn kom in i almanackan 1901 och vilka togs bort?

av

Kort svar: Med den nya namnlängden som infördes 1901 ströks över 150 namn, 28 ändrades och 177 nya namn tillkom. Kvinnonamnen ökade från 79 till 134.

Från 1749 till 1972 hade Kungliga vetenskapsakademin monopol på att ge ut almanackor, vilket också betydde att de hade ansvar för namnlängden och därmed namnsdagarna. Många av namnen var gamla helgonnamn från medeltiden vilket gjorde att man 1901 gjorde en stor reformation av namnlängden.

Riksdagen tillsatte i september 1899 en kommitté bestående av riksarkivarie Clas Theodor Odhner, riksantikvarie Hans Hildebrand (som redan i november ersattes av arkivforskaren Carl Gustaf Styffe) professor Oscar Montelius, professor Esaias Tegnér samt biblioteksmannen Claes Annerstedt (som dock inte kunde deltaga i arbetet).

De fyra lärde männen följde ett antal riktlinjer när de reformerade namnlängden.

  • För det första gjorde de om latinska namn till mer svenskklingande.
  • För det andra bytte man ut äldre namn mot samtida namn som delade stavelse, ibland bara initial, oavsett om namnen var besläktade eller inte.
  • För det tredje, och detta blev starkt ifrågasatt, använde man sig av associationer för att hitta nya namn.
  • Och för det fjärde la man in namnsdagar på kända svenskars födelse- eller dödsdagar.
Almanacka 1901

Lista över samtliga ändringar i namnlängden 1901 och orsak till ändring

DatumNamnsdag (före 1901)Namnsdag (efter 1901)
* = nytt namn numera		Kommentar
1 januariNyårsdagenNyårsdageninget byte
2 januariAbel och SethSveaförsta namnet efter nyårsdag skulle vara symbolen för Sverige
3 januariEnochAlfredEnok kan betyda ”undervisare” och Alfred kan betyda ”rådgivare”.
4 januariTitusRutnamnen delar bokstäver med varandra
5 januariSimeonHannamöjligen på grund av att Simeon (dock inte samma) och Hanna, såg Jesu bäras till templet.
6 januariTrettondagen Trettondagen*ingen namnsdag
7 januariAugustAugustinget byte
8 januariErhardErlandnytt namn på grund av ljudlikhet
9 januariJulianusGunnarkoppling oklar
10 januariNicanorSigurdNicanor betyder segrare, Sigurds förled betyder också seger
11 januariHyginusHugo*nytt namn på grund av ljudlikhet
12 januariArcadiusFrideborgArx betyder borg, vilket är efterldet i Frideborg
13 januariKnutKnutinget byte
14 januariFelixFelixinget byte
15 januariMaurusLauranytt namn valt för att namnen delar stavelse
16 januariMarcellusHjalmarKejsare Marcus Claudius Marcellus kallades Roms svärd, Hjalmar innehåller den norsk-isländska formen av hjälm
17 januariAntoniusAntonnytt namn valt för att första bokstäverna är samma
18 januariPriscaHildavag koppling, Hilda betyder ”strida” och Prisca stred för sin tro
19 januariHenrikHenrikinget byte
20 januariFabianFabianinget byte
21 januariAgnetaAgnesmodernisering
22 januariVincentiusVincentförsvenskning
23 januariEmerentiaEmilia*nytt namn valt för att första bokstäverna är samma
24 januariErik TranslatusErikamodernisering
25 januariPaulusPaulus*inget byte
26 januariPolycarpusBotilda*oklar koppling
27 januariChrysostomusGöteoklar koppling
28 januariCarlKarlinget byte
29 januariValeriusValter*nytt namn valt på grund av ljudlikhet
30 januariGunillaGunhildförsvenskning, Gunhild svensk form av Gunilla
31 januariVigiliusIvarnytt namn valt för att några bokstäver var samma
1 februariMaximilianaMaxkortform av tidigare namn
2 februariMarie kyrkogångKyndelsmässodagenmodernisering
3 februariBlasiusDisanytt namn kopplat till disablotet
4 februariAnsgariusAnsgarmodernisering av helgonet Ansgars latinska namn
5 februariAgathaAgataförsvenskning av stavning
6 februariDorotheaDoroteaförsvenskning av stavning
7 februariRikardRikardinget byte
8 februariMalachiasBertaBerta betyder ”ljus” och i Malaki (sista boken i Gamla Testamentet) står det om ”rättfärdighetens sol”
9 februariApolloniaFannyFrans Michael Franzéns födelsedatum
10 februariEugeniaEugenia*inget byte
11 februariEuphrosyneYngvenytt namn valt eftersom vissa bokstäver är samma
12 februariEulailaEvelinanytt namn valt på grund av ljudlikhet
13 februariAgabusAgnenytt namn valt på grund av ljudlikhet
14 februariValentinValentininget byte
15 februariSigfridSigfridinget byte
16 februariJulianaJuliamodernisering, namn valt på grund av likhet
17 februariAlexandraAlexandrainget byte
18 februariConcordiaFridaConcordia betyder endräkt, en synonym är ”frid” = Frida
19 februariGabinusGabriellaförsvenskning, namn valt eftersom vissa bokstäver är samma
20 februariEuchariusHulda*Eucharius betyder ”ljuv”, en synonym till huld är just ljuv
21 februariHilariusHildingmodernisering, namn valt på grund av ljudlikhet
22 februariPetr. Cath.Martina*oklar orsak
23 februariTertullianusTorstenförsvenskning, namn valt på grund av att vissa bokstäver är samma
24 februariMatthiasMattiasinget byte
25 februariVictorinusSigvardbåda namnen har med seger att göra
26 februariNestorTorgnyNestor var en grekisk kung, Torgny var en lagman i Uppland runt år 1000
27 februariLeanderLagemodernisering, samma begynnelsebokstav
28 februariMariaMariainget byte
1 marsAlbinAlbininget byte
2 marsErnstErnstinget byte
3 marsKunigundaGunborgförsvenskning, vissa bokstäver är samma
4 marsAdrianAdrianinget byte
5 marsCononToraokänd anledning
6 marsEbbaEbbainget byte
7 marsPerpetuaOttilia*okänd anledning
8 marsPhilemonFilippa*försvenskning, valt på grund av att några bokstäver är samma
9 mars40 martyrerTorbjörnTorbern Bergmans födelsedag
10 marsApolloniusEdlanamnformen Edel fanns i de danska och norska almanackorna på detta datum
11 marsVindicanEdvinförsvenskning, namn valt på grund av ljudlikhet
12 marsViktoriaViktoriainget byte
13 marsGregoriusGregerförsvenskning av påve Gregorius
14 marsMathildaMatildainget byte
15 marsKristoferKristoferinget byte
16 marsHeribertHerbertmodernisering
17 marsGertrudGertrudinget byte
18 marsEdvardEdvardinget byte
19 marsJosefJosefinget byte
20 marsJoakimJoakiminget byte
21 marsBenedictusBengtförsvenskning av helgonet Benedikt av Nursia
22 marsVictorViktor*ändrad stavning
23 marsAxelGerdaokänd orsak
24 marsGabrielGabrielinget byte
25 marsMarie bebådelsedagMarie bebådelsedaginget byte
26 marsEmanuelEmanuelinget byte
27 marsRupertRudolfförsvenskning, namn valt på grund av ljudlikhet
28 marsMalkusMalkolmförsvenskning, namn valt på grund av ljudlikhet
29 marsJonasJonasinget byte
30 marsQuirinusHolgerokänd orsak
31 marsAmosEsterbåda namnen är böcker från Gamla testamentet
1 aprilHaraldHaraldinget byte
2 aprilTheodosiusGudmundBåda betyder ”guds gåva”
3 aprilFerdinandFerdinandinget byte
4 aprilAmbrosiusAmbrosius*inget byte
5 aprilIrenesNanna*oklar anledning
6 aprilWilhelmVilhelminget byte
7 aprilHegesippusIngemund*oklar anledning
8 aprilPerpetuusHemming*byte av en biskop till en annan biskop
9 aprilOttoOtto*inget byte
10 aprilHezekielIngvaroklar anledning
11 aprilAntipasUlfoklar anledning
12 aprilJuliusJulius*inget byte
13 aprilJustinusArturoklar anledning
14 aprilTiburtiusTiburtiusViktig dag i folktron, därför inget byte
15 aprilOlympiasOliviaNytt namn valt på grund av liknande bokstäver
16 aprilPatrikPatrikinget byte
17 aprilEliasEliasinget byte
18 aprilValerianValdemarNytt namn valt på grund av liknande bokstäver
19 aprilBernardOlaus Petri*Olaus Petris dödsdag
20 aprilAmaliaAmaliainget byte
21 aprilAnshelmAnselm*modernisering
22 aprilBernhardinaAlbertina*nytt namn flyttat från 24 till 22 april
23 aprilGeorgiusGeorgmodernisering av helgonet Sanctus Georgius
24 aprilAlbertinaVegaA.E. Nordenskiölds fartyg Vega kom till Stockholm detta datum
25 aprilMarcusMarkusinget byte
26 aprilCletusEngelbrekt*Engelbrekt flyttas 1918 till 27 april
27 aprilTheresiaTeresia*Teresia flyttas 1918 till 26 april
28 aprilThureTureinget byte
29 aprilTychoTykoinget byte
30 aprilMarianaMarianainget byte
1 majPhilippusValborgAbbedissan Valborgs helgondag
2 majAthanasiusFilipförsvenskning och flytt från 1 till 2 maj
3 majKorsmässa (om våren)Göta*oklar anledning
4 majMonicaMonikainget byte
5 majGotthardGotthardinget byte
6 majSigismundSigmund*modernisering av helgonet Sigismund
7 majStanislausGustava*oklar anledning
8 majAchtatiusÅkeförsvenskning
9 majTimotheusJonatan*båda namnen har med gud att göra
10 majEsbjörnEsbjörninget byte
11 majMamertusMärtanytt namn på grund av ljudlikhet mellan namnen
12 majCharlottaCharlottainget byte
13 majServantiusLinneaCarl von Linnés födelsedag
14 majCoronaHalvardHalvard hade tidigare legat 15 maj så 14 maj närmast möjliga
15 majSophiaSofiainget byte
16 majPeregrinusHilma*oklar anledning
17 majRebeckaRebeckainget byte
18 majErikErikinget byte
19 majPotentiaAlrik*Potentia betyder makt/kraft” Alrik betyder ”allhärskare”
20 majKarolinaKarolinainget byte
21 majKonstantinKonstantininget byte
22 majHenningHenning*inget byte
23 majDesideriaDesideriainget byte
24 majRogatiusRagnvald*nytt namn på grund av ljudlikhet med tidigare namnet
25 majUrbanusUrbanmodernisering
26 majVilhelminaVilhelminainget byte
27 majBedaBlendaljudlikhet med tidigare namnet
28 majIngeborgIngeborginget byte
29 majMaximinusBaltsar*Baltzar von Platens födelsedag
30 majBasiliusFritjof*Esaias Tegnérs diktverk Frithiofs saga handlar om Frithiof och Ingeborg och Ingeborg var två dagar tidigare
31 majPetronellaIsabella*nytt namn på grund av ljudlikhet med det gamla namnet
1 juniNikodemusNikodemusinget byte
2 juniErasmusRutgernytt namn på grund av delar bokstäver med gamla namnet
3 juniMarcellinusIngemarnytt namn på grund av delar bokstäver med gamla namnet
4 juniOptatusHolmfrid*Opatatus var också känd som Hoptates, samma begynnelsebokstäver som nya namnet
5 juniBonifaciusBoförsvenskning
6 juniGustafGustafinget byte
7 juniRobertRobertinget byte
8 juniSalomonSalomon*inget byte
9 juniPrimusBörjePrimus betyder ”den förste”. Börje liknar ”börja”
10 juniSvanteSvanteinget byte
11 juniBarnabasBertilnytt namn på grund av samma första bokstav
12 juniEskilEskilinget byte
13 juniAqvilinaAinanytt namn på grund av att alla bokstäver i det nya namnet fanns i det gamla
14 juniElisaHåkanärkebiskop Haquin Spegels födelse
15 juniVitusJustina*från 16 till 15 juni
16 juniJustinaAxelAxel Oxenstiernas födelsedag (från 23 mars till 16 juni)
17 juniBotolfTorborgnytt namn på grund av de delar bokstäver
18 juniLeonitusBjörnLeo betyder lejon. Björn är också ett rovdjur
19 juniGervasiusGermundnytt namn på grund av samma första bokstäver
20 juniFlorentinFloranytt namn på grund av samma första bokstäver
21 juniAlbanusAlfnytt namn på grund av samma första bokstäver
22 juniPaulinusPaulinamodernisering
23 juniAdolfAdolfinget byte
24 juniJoh.Döp.dagJohannes Döparens daginget byte
25 juniDavidDavidinget byte
26 juniJeremiasRakelmöjligen att båda namnen är bibliska
27 juniCrescensSelmaoklar orsak
28 juniLeoLeoinget byte
29 juniPetrusPetrus*inget byte
30 juniMartialisElofEn av ledamöterna Esaias Tegnérs bror Elofs födelsedag
1 juliAronAroninget byte
2 juliMarie besökelseRosadenna dag skulle man be rosenkransböner, därav det nya namnet
3 juliAnatoliusAuroranamnen har liknande betydelse, Anatolius betyder ”uppstigande” och Aurora ”gryning”
4 juliUlrikaUlrikainget byte
5 juliMelcherMelker*inget byte
6 juliEsaiasEsaias*inget byte
7 juliClaesKlasinget byte
8 juliKilianKjellnytt namn på grund av ljudlikhet
9 juliCyrillusGötilda*nytt namn på grund av ljudlikhet
10 juliCanutusAnund*nytt namn på grund av samma bokstäver förekommer
11 juliEleonoraEleonorainget byte
12 juliHermanHermaninget byte
13 juliJoelJoelinget byte
14 juliPhocasFolkeförsvenskning
15 juliApostlarnas delningRagnhilden variant av Ragnhild hade tidigare funnits 16 juli
16 juliReinholdReinholdinget byte
17 juliAlexiusAlexis*modernisering
18 juliFredrikFredrikinget byte
19 juliSaraSarainget byte
20 juliMargaretaMargaretainget byte
21 juliJohannaJohannainget byte
22 juliMagdalenaMagdalenainget byte
23 juliEmmaEmmainget byte
24 juliKristinaKristinainget byte
25 juliJacobusJakobförsvenskning
26 juliMartaJesperLigger nära sjusovaredagen, Jesper liknar gäspa
27 juli7-sofwaredagenMartaMarta hade redan under medeltiden haft 27 juli som sin helgondag
28 juliBotvidBotvidinget byte
29 juliOlofOlofinget byte
30 juliAbdonAlgotförsvenskning på grund av samma första bokstav, lika många stavelser och bokstäver, båda har o som andra vokal
31 juliHelenaElinElin är en svensk variant av Helena
1 augustiPetri fängPerPer är svensk variant av Petrus
2 augustiKatarinaKarinmodernisering, Karin är en svensk variant av Katarina
3 augustiStefanusTageosäker anledning
4 augustiAristarchusArneförsvenskning, samma första bokstav
5 augustiDominicusUlrikoklar anledning
6 augustiSixtusSixten*försvenskning
7 augustiDonatusArnold*namnen delar fyra bokstäver med varandra
8 augustiCyriacusSylviaförsta stavelsen uttalas på samma sätt
9 augustiRomanusRolandnytt namn på grund av samma första bokstäver
10 augustiLaurentiusLarsLars är den svenska varianten av Laurentius
11 augustiSusannaSusannainget byte
12 augustiKlaraKlarainget byte
13 augustiHippolitusHillevi*nytt namn på grund av samma första bokstäver
14 augustiEusebiusEbbe*viss ljudlikhet mellan namnen
15 augustiVårfrudagStellaOckså Marie himmelsfärd. Stella betyder stjärna på latin
16 augustiBrynolfBrynolfinget byte
17 augustiVernerVerneringet byte
18 augustiAgapetusHelena*till minne av helgonet Helena av Konstantinopel
19 augustiMagnusMagnusinget byte
20 augustiSamuelBernhardBernhards flyttades från 19 april till 20 augusti
21 augustiJosephinaJosefina*inget byte
22 augustiHenriettaHenriettainget byte
23 augustiZachaeusSigneförsta bokstaven låter likadant
24 augustiBartolomeusBartolomeusViktig dag i folktron, därför inget byte
25 augustiLovisaLovisainget byte
26 augustiZephyrinusÖstenzefyr betyder västanvind, alltså motsatsen till östan
27 augustiRufusRolfnytt namn på grund av samma första bokstav
28 augustiAugustinusAugustin*försvenskning
29 augustiJohannes Döparens halshuggningHansförsvenskning, Hans är svensk kortform av Johannes
30 augustiAlbertAlbertinget byte
31 augustiArvidArvidinget byte
1 septemberEgidusSamuelSamuel flyttades från 20 augusti till 1 september
2 septemberJustusJustusinget byte
3 septemberSeraphiaAlfhildSeraphia betyder ”sexvingad älva” och Alfhild betyder ”stridande älva”
4 septemberMosesMoses*inget byte
5 septemberEudoxusAdelaoklar orsak
6 septemberZachariasSakarias*inget byte, modernisering av stavning
7 septemberReginaRegina*inget byte
8 septemberMorsmässaAlma*Från Alma uttrycket ”Alma mater” = ”milda moder”
9 septemberAugustaAugusta*inget byte
10 septemberTheodardTordnytt namn på grund av att de delar tre bokstäver
11 septemberProtusDagnyProtus betyder ”den förste”, Dagny syftar på ”den [förste] som fångar den nya dagen”
12 septemberCyrusTyra*båda namnen har bokstäverna ”y” och ”r”
13 septemberAmatusAmbjörn*nytt namn för att de delar första bokstäver
14 septemberKorsmässa (om hösten)Ida*Populär sång ”Kors på Idas grav”
15 septemberNicethasSigridbåda namnen har med seger att göra
16 septemberEuphemiaEufemia*modernisering av stavning
17 septemberLambertHildegarddödsdag för Hildegard av Bingen
18 septemberMethodiusAlvar*oklar anledning
19 septemberFredrikaFredrikainget byte
20 septemberFaustaAgda*Fausta betyder ”lyckosam” och Agda kommer ”god”
21 septemberMattheusMatteusinget byte, modernare stavning
22 septemberMauritzMauritsinget byte, modernare stavning
23 septemberTeklaTeklainget byte
24 septemberGerhardGerhardinget byte
25 septemberCleophasSignild*oklar anledning
26 septemberCyprianusEnarEnen som Nordens cypress
27 septemberDamianusDagmarsamma första två bokstäver
28 septemberLeonardLennartmodernisering, Lennart är en svensk variant av Leonard
29 septemberMichaelMikaelinget byte, modernare stavning
30 septemberHieronymusHelgeHieronymus betyder ”heligt namn”, Helge kommer av ”helig”
1 oktoberRemigiusRagnarsamma första bokstav
2 oktoberLudvigLudviginget byte
3 oktoberEvaldEvaldinget byte
4 oktoberFransFransinget byte
5 oktoberPlacidusBrorljudlikhet med gamla namnet på 6 oktober
6 oktoberBrunoJennyJenny Linds födelsedag
7 oktoberBrigittaBirgittainget byte
8 oktoberDemetriusNilsoklar anledning
9 oktoberDionysiusIngridoklar anledning
10 oktoberGereonHelmer*oklar anledning
11 oktoberProbusErlingoklar anledning
12 oktoberValfridValfridinget byte
13 oktoberTeophilusTeofil*inget byte, modernare stavning
14 oktoberCalixtusManfred*oklar anledning
15 oktoberHedvigHedviginget byte
16 oktoberGallusFingal*oklar anledning
17 oktoberAntoniettaAntoinetta*inget byte
18 oktoberLucasLukasinget byte
19 oktoberPtolemeusTorenytt namn för att de första tre bokstäverna är samma (P är stumt)
20 oktoberKasperKasper*inget byte
21 oktoberUrsilaBirger*Birger jarls dödsdag
22 oktoberSeverusSeved*nytt namn för att de fyra första bokstäverna är samma
23 oktoberSeverinSörenSören är en svensk form av latinska Severinus
24 oktoberEvergistusEvertnytt namn för att de fyra första bokstäverna är samma
25 oktoberCrispininInganytt namn troligen för att de delar bokstäver
26 oktoberAmandusAmandamodernisering av det gamla namnet
27 oktoberSabinaSabinainget byte
28 oktoberSimon och JudasSimonJudas togs bort på grund av association till Judas Iskariot
29 oktoberNarcissusViolabåda är blommor
30 oktoberZenobiaElsaoklar anledning
31 oktoberQvintinusEditoklar anledning
1 novemberAlla helg. DagAllhelgonadageninget byte
2 novemberTobiasTobiasinget byte
3 novemberEustachiusHubertförsvenskning av Hubertus, ett namn som bitvis funnits på detta datum
4 novemberAmatiusNore*Det nya namnet är en personifikation av Norge och 4/11 var unionsdagen
5 novemberEugenEugeninget byte
6 novemberGustav AdolfGustav Adolfinget byte
7 novemberEngelbertIngegerdnytt namn valt på grund av ljudlikhet med gamla namnet
8 novemberVillehadVendelanytt namn valt på grund av samma första bokstav
9 novemberTheodorTeodoringet byte, modernas stavning
10 novemberMårten LutherMartin Luther*modernisering
11 novemberMårten BiskopMårten*modernisering
12 novemberKonradKonradinget byte
13 novemberKristianKristianinget byte
14 novemberHypatiusEmiloklar anledning
15 novemberLeopoldLeopoldinget byte
16 novemberEdmundEdmund*inget byte
17 novemberNapoleonNapoleon*inget byte
18 novemberMaximusMagnhild*nytt namn för att de delar första bokstäverna
19 novemberElisabethElisabetinget byte
20 novemberPontusPontusinget byte
21 novemberHeliodorusHelgatidigare ”Marie offring” då hon helgas åt Gud (likhet med namnet Helge)
22 novemberCeciliaCeciliainget byte
23 novemberClemensKlemensViktig dag i folktron, därför inget byte
24 novemberChristogonusGudrunoklar anledning
25 novemberKatarinaKatarinainget byte
26 novemberLinusTorkel*oklar anledning
27 novemberVitalisEstrid*oklar anledning
28 novemberStenMalteoklar anledning
29 novemberSaturninusSunehistorikern Sven Lagerbrings dödsdag 1787
30 novemberAndreasAndersmodernisering, Anders är en svensk form av Andreas
1 decemberOscarOscaringet byte
2 decemberBeataBeatainget byte
3 decemberZephaniasLydiaoklar anledning
4 decemberBarbaraBarbromodernisering, Barbro är en svensk form av Barbara
5 decemberCrispinaSvenhistorikern Sven Lagerbrings dödsdag 1787
6 decemberNicolausNicolausinget byte
7 decemberAgatonAgaton*inget byte
8 decemberMarie AfvlelseVirginia*Virginia från latin ”jungfru” = jungfru Maria
9 decemberAnnaAnnainget byte
10 decemberJuditMalinoklar anledning
11 decemberDanielDanielinget byte
12 decemberAlexanderAlexanderinget byte
13 decemberLuciaLuciainget byte
14 decemberIsodorusStenSten Sture den äldres dödsdag, från 28 november till 14 december
15 decemberIreneusGottfridNamnb
16 decemberLazarusAssarljudlikhet med tidigare namnet
17 decemberIgnatiusInge*ljudlikhet med tidigare namnet
18 decemberAbrahamAbrahaminget byte
19 decemberIsacIsakinget byte, modernare stavning
20 decemberJakobIsraelfrån 23 till 20 december
21 decemberTomas apostelTomasapostel borttaget, bara Tomas kvar
22 decemberJosefNatanaelNytt namn betyder ”Guds gåva” och passade bra då det var när julhelgen
23 decemberIsraelAdambyte till närliggande datum, från 24 till 23 december
24 decemberAdam o. EvaEvauppdelning av namnpar, Eva blev kvar
25 decemberJul-dagJuldageninget byte
26 decemberSteph.dagStefaninget byte, modernisering av stavning
27 decemberJohannes evang.Johannesinget byte, ”evang” bottaget
28 decemberMenlösa barns dagMenlösa barns dag*inget byte
29 decemberTomas biskopAbel*byte till närliggande datum, från 2 januari till 29 december
30 decemberDavidSetbyte till närliggande datum, från 2 januari till 30 december
31 decemberSylvesterSylvesteringet byte

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-11

Litteratur

Luddes språk och historia

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Varför har Svea namnsdag 2 januari?

av

Kort svar: Svea har namnsdag 2 januari eftersom man 1901 bestämde att årets första namnsdag skulle vara symbolen för landet Sverige.

Namnsdagar har uppmärksammats i Sverige sedan reformationen på 1500-tale, men då bestod namnlängden mest av helgon från medeltiden. Dessutom förekom det varierande namnlängder beroende på vem som hade skrivit almanackan. Det var först 1749 som vi fick en för landet samordnad namnlängd i och med att Kungliga vetenskapsakademin fick monopol på att ge ut namnlängder.

Vid slutet av 1800-talet väcktes önskemål från olika håll om att namnlängden skulle moderniseras vilket den gjorde 1901. Då ströks över 150 namn, 28 ändrades och 177 nya namn tillkom. Kvinnonamnen ökade från 79 till 134. Ett kvinnonamn som tillkom var Svea.

Theodor Lundberg Moder Svea och de fyra stånden

Svea har länge varit en symbol för landet Sverige. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Som en kvinnlig personifikation av Sverige (Svea rike) finns Svea redan i 1600-talets diktning, men det är först på 1800-talet som Moder Svea blir ett populärt motiv i konst och litteratur. Hon avbildades då ofta som en krigisk kvinna med ett lejon och en sköld med tre kronor.

När namnlängden 1901 skulle bestämmas ville man ha in Svea i almanackan och man menade då att hennes koppling till ”Svea rike” var skäl nog att placera hennes namn på den första namnsdagen.

Bland dessa namn märks Svea och Göta, af hvilka Svea satts på den 2 januari. Man har nämligen ansett, att almanackans namnlängd rättvisligen bör inledas med namnet på vårt lands sinnebild och då nyårsdagen icke har ansats böra namngivas – såsom fallet är i den nuvarande almanackan har man satt Svea på 2 januari

Esaias Tegnér skrev en dikt med titeln ”Svea” 1811 och därefter började man använda namnet som förnamn. Vid tiden för namnlängdsreformen var det ett mycket populärt namn, men senare under seklet blev det omodernt. Under de senaste årtiondena så har namnet återigen ökat i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-10

Källor:
NYA DAGLIGT ALLEHANDA 1900-02-16,

Svea | Institutet för språk och folkminnen

Den gamla kalendern, dag 002: 2 januari – Luddes språk och historia 

Profilbild för Okänd

Varför har Albert namnsdag 30 augusti?

av

Kort svar: Att Albert har namnsdag 30 augusti beror på att prins Erik (yngste son till Gustaf V och Victoria av Baden) hette Albert i mellannamn och när han föddes ville Kungliga Vetenskapsakademin ha in alla hans namn i almanackan. Att det blev just 30 augusti var mest en slump.

Namnsdagarna bestämdes från 1749 till 1972 av Kungliga Vetenskapsakademin som hade monopol på utgivning av almanackor. Deras namnlängd utgick ifrån den gamla helgonkalendern men under 1700- och 1800-talet gjorde man en del förändringar, främst när kungliga namn skulle läggas till. Till exempel hamnade Oscar i namnlängden 1812 för att Karl XIV Johans son hade just det namnet. När kronprins Oscar själv 1827 skulle få barn ville han att barnet (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

På samma sätt är det med Alberts namnsdag 30 augusti. Gustaf V och Victoria av Baden fick tre söner – den yngste föddes 20 april 1889 och fick namnen Erik, Gustaf, Ludvig och Albert. De tre första namnen fanns sedan tidigare i almanackan, men inte Albert.

Tre söner till Gustaf V och Victoria av Baden (Albert i mitten)

Då fick Kungliga vetenskapsakademin helt enkelt se till att få in Albert i almanackan. Så här skrev tidningarna:

Den stackars Adauctus har blifvit detroniserad, och Albert fått intaga hans plats på den 30 Augusti i Almanackan. Det lär ha vållat Vetenskapsakademiens gubbar mycket hufvudbry, hvem som borde stryka på foten för Albert, som nu omsider skulle in i Almanackan. Det lär ha länge vägt mellan den 29 Aug., då alla de som heta ”Joh. Döp. h. h.”, fira sin namnsdag, och den 30. Men så afdammade man och riktade stora tuben på Akademiens observatorium mot stjärnorna, och stjärnorna svarade, att Joh. Döp. h. h-arna skulle skonas och Adauctusarna offras!

Så istället för att ta bort ”Johannes döparens halshuggning” (den skulle försvinna ett decennium senare) så var det det den kristna martyren Adauctus som försvann ur almanackan. Numera delar Albert namnsdag med Albertina.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-03

Källa:

GRIPEN 1890-01-10

Profilbild för Okänd

Varför har Alma namnsdag 8 september?

av

Kort svar: År 1901 byttes ”Morsmässa” (jungfru Marie födelsedag) mot Alma på grund av uttrycket ”Alma mater” som betyder ”öm moder”

Från och med att Sverige blev kristet i början av medeltiden så har olika namn funnits på olika datum i kalendern. I den medeltida kalendern var helgonnamn blandade med apostlanamn, Kristusdagar och Mariadagar.

En av Mariadagarna var jungfru Marie födelsedag eller morsmässa som den kom att kallas från början av 1600-talet. Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Almanacka 1970

När man 1901 skulle reformera den svenska almanackan valde man att ta bort en mängd gamla namn och benämningar. En av dessa var just morsmässa. Istället valde man kvinnonamnet Alma eftersom Alma kan förknippas med uttrycker Alma mater. Luddes språk och historia förklarar:

Dagen hade dock länge varit viktig, så man ville ha något som påminde om den gamla benämningen. Man valde därför det ursprungligen latinska namnet Alma vilket betyder ”mild” och ”huld”  /../ och associerade därför ”Mormässa” till uttrycket ”alma mater”, vilket bokstavligt betyder ”öm moder”

Sedan 2001 delar Alma namn med Hulda, eftersom ordet ”huld betyder samma sak som Alma – ”öm” och ”tillgiven”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-01

Litteratur
Dagens datum: 8 september – Luddes språk och historia

Profilbild för Okänd

Hur ändrades namnsdagarna i svenska almanackan 1901?

av

Kort svar: Med den nya namnlängden som infördes 1901 ströks över 150 namn, 28 ändrades och 177 nya namn tillkom. Kvinnonamnen ökade från 79 till 134.

Från 1749 fick Kungliga Vetenskapsakademin monopol på att ge ut almanackor i Sverige, vilket innebar att de ensamma fick bestämma vilka namn som skulle vara inskrivna på vissa datum. Namnsdagar hade blivit ett fenomen i och med reformationen på 1500-talet då helgonen, vars namn stod kvar i almanackan, inte längre var aktuella att fira.

De förändringar som skedde efter att Kungliga Vetenskapsakademin fått sitt privilegium var bland annat att det under 1800-talet infördes ett antal kunganamn som tidigare saknats, till exempel Oscar (1 december) och Emma (23 juli).

Eftersom namnsdagsfirandet ökade under 1800-talet så växte kritiken mot den gamla, som man uppfattade det, omoderna namnlängden. Kritiken riktade in sig på att många nordiska namn saknades och att fördelningen mellan kvinnonamn (79 stycken) mot mansnamn (270 stycken) var skrev. Detta ledde bland annat till att Östersunds-Posten publicerade en helt egen namnlängd med ”nordiska namn” där tidningen, för att ta ett exempel, bytte ut Urbanus den 25 maj till det mer nordiskt klingande Finn.

Riksdagsledamöterna Ernst Carlsson och Knut Almqvist skrev den 18 mars 1899 en motion till Sveriges riksdag där man yrkade på:

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärd för att en ny, mera tidsenlig och svensk namnlängd måtte i stället för den nuvarande föråldrade varda i almanackan införd.

Riksdagen tillsatte i september 1899 en kommitté bestående av riksarkivarie Clas Theodor Odhner, riksantikvarie Hans Hildebrand (som redan i november ersattes av arkivforskaren Carl Gustaf Styffe) professor Oscar Montelius, professor Esaias Tegnér samt biblioteksmannen Claes Annerstedt (som dock inte kunde deltaga i arbetet). ‘

Ny almanackslängd

I linje med det uppdrag som de fått var de redan året därefter klara med en uppdaterad och modernare namnlängd. Forskningsarkivarie Katharina Leibring sammanfattar:

Rent kvantitativt hade man strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.

De fyra lärde männen följde ett antal riktlinjer när de reformerade namnlängden.

  • För det första gjorde de om latinska namn till mer svenskklingande: till exempel så blev Andreas (30 november) till Anders, Benedictus (21 mars) blev Bengt, Laurentius (10 augusti) blev Lars och Amandus (26 oktober) blev Amanda.
  • För det andra bytte man ut äldre namn mot samtida namn som delade stavelse, ibland bara initial, oavsett om namnen var besläktade eller inte. Hyginus (11 januari) blev till exempel Hugo, Hilarius (21 februari) blev Hilding, Kunigunda (3 mars) blev Gunborg, Olympias (15 april) blev Olivia och Phocas (14 juli) blev Folke.
  • För det tredje, och detta blev starkt ifrågasatt, använde man sig av associationer för att hitta nya namn. Man valde till exempel Ida 14 september eftersom dagen tidigare hetat korsmäss och sången ”Kors på Idas grav” var populär kring sekelskiftet. Ett annat exempel var att man bytte Primus (den förste) till Börje (att börja) 9 juni. Även Mariadagarna fick i många fall nya namnsdagar, Marie avlelse (8 december) bytte man till Virginia (’jungfru’), Morsmässa eller Marie födelse (8 september) blev Alma på grund av uttrycket Alma mater som betyder ”milda moder” och Marie himmelsfärd (18 augusti) fick namnet Stella efter stjärna på latin.
  • Och för det fjärde la man in namnsdagar på kända svenskars födelse- eller dödsdagar. Baltsar (29 maj) efter Göta Kanals grundare Baltzar von Platen, Jesper (26 juli) efter biskopen Jesper Svedberg och Jenny (6 oktober) efter sångerskan Jenny Lind. Indirekt gällde detta också Vega (24 april) till minne av att Nordenskiölds expedition med fartyget Vega återvände till Stockholm just den 24 april 1880.

Här är en komplett lista med alla förändringar som gjordes 1901,

Den nya namnlängden började gälla 1 januari 1901 och tanken var därefter att den skulle revideras allteftersom, men man gjorde faktiskt bara fyra förändringar. År 1906 byttes Nore på den 4 november ut mot Sverker. Året därefter byttes Estrid på den 27 november mot Astrid, efter prinsessan Astrids födelse 1905. Sedan bytte man 1918 plats på Engelbrekt (26 april) och Teresia (27 april) och år 1934 försvann Kasper 20 oktober till förmån för Sibylla efter att Gustaf Adolf gift sig med prinsessan Sibylla.

Kungliga Vetenskapsakademin fortsatte med sin ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämma namnlängden fram till 15 juli 1972. Därefter kunde vem som helst trycka och ge ut almanackor med vilka namn som helst. Det skulle dock dröja fram till 1986 innan det kom en helt uppdaterad namnlängd signerad namnforskaren Roland Otterbjörk.

Otterbjörk hade redan 1967 presenterat ett förslag till namnlängd i boken ”Våra namnsdagar”, med tre namn på varje datum. Men det skulle dröja ända till 1986 års kalender innan den nya namnlängden slog igenom. Det var i Esseltes almanacka för 1986 som Otterbjörks trenamnslängd introducerades. Dock var det långt ifrån alla förlag som följde med i förändringen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-01

Litteratur

Dagens datum: 1901 års namnlängd – Luddes språk och historia

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen

HÄRNÖSANDSPOSTEN 1900-12-06 

NERIKES ALLEHANDA 1899-09-06 

NYA WEXJÖBLADET 1899-12-02 

SVENSKA MORGONBLADET 1900-03-07

Motioner i Andra Kammaren, N:o 237

Profilbild för Okänd

Varför har Ida namnsdag 14 september?

av

Kort svar: Ida infördes som namnsdag i den svenska namnlängden 1901 eftersom dagen tidigare hetat korsmäss och sången ”Kors på Idas grav” var populär kring sekelskiftet.

En av de största förändringarna av den svenska namnlängden gjorde 1901 då man strök mer än 150 gamla namn, ändrade på 28 och införde 177 nya namn. Vid förändringen ökade antalet kvinnonamn från 79 till 134 men de utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.

Ett nytt namn som infördes 1901 var Ida, som har tyskt ursprung och är belagt sedan mitten av 1300-talet. Namnet hade en storhetsperiod i slutet av 1800-talet och namnlängdskommittén ansåg därför att namnet skulle in i den nya namnlängden.

Almanacka 1908

Det datum som namnlängdskommittén valde blev 14 september. På detta datum kunde man fram till 1901 läsa ”korsmässa” i almanackorna. Och bakgrunden därtill är troligen antingen ett korstecken som kejsare Konstantin sett på himlen eller invigningen av Heliga gravens kyrka år 336.

Att det blev korsmässan som fick lämna plats åt namnet Ida förklaras i samtida press enligt följande:

Vi skola nu nämna ett fall, der blott och bart fyndigheten skapat det nya namnet. [..] När jag hör korsmessa, tänker jag på den gamla visan ”Mossbleupen hydda, kors på Idas graf”. Som sagdt, jag har det. [Dagen] skola het [..] Ida

”Kors på Idas grav” är en svensk visa från 1800-talet, med text av Charlotte Berger (1784-1852) och musik av Johan Göran Berger (1778-1856). Och kopplingen mellan kors och Ida blev det som gjorde att Ida landade på 14 september.

Sedan 2018 delar Ida namnsdag med Ronja ”eftersom båda namnen blivit populära genom Astrid Lindgrens böcker”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-09-14

Källor

NORRKÖPINGS TIDNINGAR 1900-12-01

DN 2017-12-30

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 30 april?

av

Kort svar: Mariana har namnsdag 30 april i de svenska almanackorna.

Den 30 april går i allmänhet under beteckningen valborgsmässoafton då den infaller dagen före Valborgs helgondag (1 maj). Det man firar när man tänder eldar och sjunger sånger är vinters slut, men man flaggar också för att det är kungens födelsedag. Därtill har 30 april en namnsdag, som då alltså inte är Valborg utan Mariana.

Fram till 1859 var det helgonet Marianus som hade sin helgondag 30 april. Marianus var en kristen förkunnare som dog martyrdöden i norra Afrika någon gång på 200-talet. Hans helgondag har aldrig haft status som helgdag i Sverige.

April 1856

Att man bytte namn den 30 april 1859, från Marianus till Mariana, beror på att Sofia av Nassau hade Mariana som ett av sina mellannamn. Sofia av Nassau hade gift sig med prins Oscar 1857 och paret kom 1859 ett steg närmare tronen då prins Oscars far Oscar I dog och brodern Karl XV blev kung. Karl XV hade dock inga vuxna söner som kunde ärva tronen så vid hans död 1872 blev Oscar kung som Oscar II och Sofia av Nassau blev drottning.

I samband med förändringarna i namnlängden i slutet av förra seklet lades Marianne och Marina till på 30 april men sedan 2001 är Mariana ensam på datumet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-29)

Litteratur

Dagen 1889-04-30

Profilbild för Okänd

Hur många namn finns det i den svenska almanackan?

av

Kort svar: I den nuvarande svenska namnlängden, som sedan 2001 bestäms av Namnlängdskommittén, finns för närvarande (april 2025) 627 namn totalt – 310 kvinnonamn och 317 mansnamn. Namnlängden kommer utökas med sex nya namn från och med år 2027.

Att fira namnsdagar är ett bruk som i Sverige går tillbaka till den svenska reformationen på 1500-talet. Från 1749 till 1972 var det Kungliga Vetenskapsakademin som hade ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämde över namnlängden i Sverige. Numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.

Namnsdagar i januari 1881

Den svenska namnlängden består av mycket gamla namn knutet till specifika datum, till exempel Knut (13 januari), Valborg (1 maj), Erik (18 maj), Olof (29 juli), Mårten (11 november) och Lucia (13 december). Under 1800-talet infördes ett antal kunganamn som tidigare saknats, till exempel Oscar (1 december) och Emma (23 juli). År 1901 gjorde man en kraftig uppdatering av almanackan, där man:

strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.

När Kungliga Vetenskapsakademin blev av med sitt privilegium kom det under några årtionden flera konkurrerande namnlängder. Den som lanserades 1986 hade 719 namn och en som lanserades 1993 hade över 1000 namn. År 2001 styrde man upp genom att skapa en Namnlängdskommitté.

I namnlängden från 2001 fanns både ennamnsdagar och tvånamnsdagar. Totalt omfattade den 616 namn, varav 300 (49 %) kvinnonamn och 316 (51 %) mansnamn. Sedan namnlängden infördes 2001 har några namn tagits bort och några har lagts till – vilket gör att det just nu (våren 2025) finns totalt 627 namn i en vanlig svensk almanacka, 310 namn som oftast bärs av kvinnor och 317 namn som oftast bärs av män.

Namnsdagar i januari

I början av 2025 annonserade Namnlängdskommittén att man från och med år 2027 ska införa sex nya namn i sin namnlängd: Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-01

Litteratur:
Namnlängden

Namnsdagar i almanackan | Institutet för språk och folkminnen

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 1 december?

av

Kort svar: Oscar har namnsdag 1 december.

I en vanlig svensk almanacka finns över 600 namn på årets 365 dagar. Många av dessa namns har sin placering efter de helgon som hade sina dagar i den kristna kalender som infördes i Sverige under medeltiden, t.ex. Erik (18 maj), Birgitta (7 oktober ), Mikael (29 september) Martin (11 november), Anna (9 december) och Nikolaus (6 december). Förutom helgonen fanns även apostladagar som gett namn åt vissa datum, t.ex. Mattias – 24 februari och Jakob – 25 juli.

Under 1700- och 1800-talet la man till olika kungliga namn på datum som passade. Namnet Gustav Adolf flyttades 1727 till 6 november för att hedra att kung Gustav II Adolfs stupade i slaget vid Lützen 1632. Ett halvsekel senare flyttade Gustav III sin namnsdag till 6 juni för att hedra minnet av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523. 

Porträtt av kung Oscar med familjen omkring sig, från år 1857.

När Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk kronprins 1810 hade han redan en son tillsammans med sin hustru Désirée. Den unge Oscar var född i Paris 1799 och fick följa med sin föräldrar till Sverige och blev på köpet arvprins. När Jean Baptiste Bernadotte blev kung 1818, med namnet Karl XIV Johan, blev Oscar kronprins.

Som en hyllning till den nyvalde kronprinsens barn så infördes Oscar som namnsdag den 1 december och ersatte därmed det franska helgonet Eligius som tidigare varit namnsdag just 1 december. Dock var 1 december aldrig någon flaggdag vare sig när Oscar var kronprins eller när han senare blev kung som Oscar I, eftersom flaggdagar då ännu inte var en tradition i Sverige. Det var först i och med sonen Oscar II blev kung i slutet av 1800-talet som det kunde ses svenska flaggor just 1 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-16

Litteratur:

af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001

Profilbild för Okänd

Hur länge har namnsdagar firats i Sverige?

av

Kort svar: Namnsdagar började firas efter reformationen på 1500-talet då helgonen, vars namn stod kvar i almanackan, inte längre var aktuella att fira.

I en vanlig svensk almanacka finns över 600 namn på olika dagar. Många av dessa namnsdagar kommer från de helgon som hade sina dagar i den kristna kalender som infördes i Sverige under medeltiden, t.ex. Erik (18 maj), Birgitta (7 oktober ), Mikael (29 september) Martin (11 november), Anna (9 december) och Nikolaus (6 december). Förutom helgonen fanns även apostladagar som gett namn åt vissa datum, t.ex. Mattias – 24 februari och Jakob – 25 juli.

Hallonalmanackan 2024

Att fira namnsdagar är ett bruk som i Sverige går tillbaka till den svenska reformationen på 1500-talet. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Efter reformationen på 1500-talet fortsatte man i vissa av de protestantiska länderna att fira namnsdagar även om helgonen inte firades längre. Så var fallet i Sverige och Finland.

Från och med 1749 var det Kungliga Vetenskapsakademin som fick ensamrätt på att ge ut almanackor och därmed också bestämmanderätt över den svenska namnlängden. Under 1700- och 1800-talet la man till olika kungliga namn på datum som passade. Namnet Gustav Adolf flyttades 1727 till 6 november för att hedra att kung Gustav II Adolfs stupade i slaget vid Lützen 1632. Ett halvsekel senare flyttade Gustav III sin namnsdag till 6 juni för att hedra minnet av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523. Den 1 december fick 1812 namnet Oscar eftersom den nyvalde svenske kronprinsen, som sedan skulle bli kung Karl XIV Johan, och hans hustru Désirées hade en son med just det namnet.

Att fira namnsdagar var ett relativt utbrett bruk i det svenska 1800-talet och det var ofta mer frekvent förekommande än födelsedagsfirandet. Många visste inte exakt vilket datum de var födda på, men alla hade koll på dagarnas namn. Det senare inte minst för att namnsdagarna var förknippade med olika minnesregler – t.ex- skulle säden skördas på Olofsdagen (29 juli), om den gått i ax på Eriksdagen 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-29

Litteratur:

Namnsdagar | Institutet för språk och folkminnen