Inför julen 1999 försökte SVT lansera ett nytt program. Så här beskrivs det i SvD:
På juldagen försöker sig SVT på en ny jultradition – Astrid Lindgrens jul med scener från Pippi Långstrump, Vi på Saltkråkan, Emil i Lönneberga och Ronja Rövardotter.
Klockan halv sju på juldagskvällen sändes så ”Astrid jul – Snuttar ur Astrid Lindgrens filmer” i ett block med rubriken ”Barnprogram”. Under den timme som programmet sändes så visades bl.a. julscener ur Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Lotta på Bråkmakaregatan.
Under de kommande åren så sändes programmet med viss oregelbundenhet i anslutning till julhelgen och släpptes senare även på DVD. Till julen 2023 gjordes ett helt nytt program baserat på Astrid Lindgrens karraktärer:
Jul med Astrid Lindgren kommer att vara ett återkommande inslag i Sveriges Televisions julutbud från och med julen 2023 och förhoppningen är att programmet ska bli en ny jultradition.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-27), uppdaterad 2024-09-04
Kort svar: Inför julen 2003 lanserade Blossa sin första årgångsglögg som då hade smaken ”Pomerans”.
Glögg är varmt och kryddat vin tillrätt med socker och ibland någon form sprit. Själva ordet ”ordet ”glögg” kommer av glödga som betyder just ”värma upp”. Att man kryddade vinet dels för att dölja dålig smak och dels för att det ansågs hälsobringande är känt sedan antiken. Dock dyker uttrycket ”glödgat vin” upp i skriven form på svenska första gången i början av 1600-talet.
Formen ”glögg” började användas under 1800-talet och det är i slutet av detta sekel som glöggen blir en juldryck eftersom socker och sprit blev billigare och mer lättillgängligt under just 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige.
Blossa är sedan 1993 ett varumärke för glögg som numera ägs av statliga finska Altia och det är den glögg som säljer mest i Sverige. Till julen 2003 lanserade Blossa konceptet ”årgångsglögg”, första året med smaken pomerans. Varje år kommer det en ny smak av deras glögg och den säljs bara under just den säsongen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-09-22
Kort svar: Ordet ”julgransplundring” har använts åtminstone sedan 1880-talet för att beskriva fester som avslutar julfirandet.
Julen tar i Sverige slut på tjugondag Knut. Det är då som julgran, julpynt och motsvarande ska städas ut och det är då som man har julgransplundring. Enligt många källor, ex. Swahn (2007) och SAOB, användes ordet julgransplundring första gången i tidningen Husmodern i början av 1900-talet.
När man söker på ordet ”julgransplundring” i KB:s tidningsdatabas så får man dock äldre belägg. Första gången ordet förekommer är i Uppsalaposten 20 december 1880. Då refereras det dock till ett gille som hålls dagarna före julafton.
Första gången som det skrivs om en julgransplundring efter jul är Härnösandsposten 1885 och 1889 är, vad jag funnit, första gången som en julgransplundring utannonseras till tjugondag Knut.
Skeningeposten 1889-01-12
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12
1961 – kl. 15.45 ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”
1962 – kl. 14.40 ”Walt Disney-filmer”
1963 – kl. 15.40 ”Musse Pigg, Kalle Anka & co”
1964 – kl. 14.10 ”Kalle Anka & co. Disneyfilmer”
1965 – kl. 14.20 ”God jul!”
1966 – då är programmet med som ett inslag i Jul i studion och sänds 15.00
1967 – kl. 16.10 ”God jul.” och kallas då en av ”de pålitligaste jultraditionerna i svensk TV”
1968 – kl. 15.00 ”God jul önskar Kalle Anka och hans vänner”
1969 – kl. 15.30 ”Kalle Anka & Co. Kalle Anka önskar god jul”
1970 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1971 – kl. 14.25 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1972 – kl. 14.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1973 – kl. 15.05 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1974 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1975 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1976 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
Efter 1976 har programmet alltid börjat 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter för att det årets julvärdTareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00, en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-22
Kort svar: Exakt när man firade ”jul” i Norden före kristendomen vet vi inte, men många forskare menare att det snarare var vid midvinter (alltså i mitten av januari).
Förkristet julfirande i Norden vet vi väldigt lite om. Källorna är få och de som finns har ofta stora brister. Vi vet att ordet ”jul” finns belagt i Norden på 900-talet. Första gången som ordet förekommer på ett nordiskt språk är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från just 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):
Ute skall han jul dricka för att han ensam ska få råda, den högsträvande fursten, och ta upp Frejs lek.
Tyvärr kan vi utifrån Haraldskvädet varken säga något om hur eller när man drack jul, förutom möjligen då att drickandet av öl och mjöd lär ha varit av central betydelse.
I Heimskringla skriver Snorre Sturlasson om när julnatten inföll. Det handlar om hur den norske kungen Håkon den gode (935–961) flyttade julfirandet:
Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.
Så utifrån Snorres berättelse så ska det nordiska julfirandet ha ägt rum vid midvinternatten. Midvinter har historiskt varit den tidpunkten då vintern är som kallast eller mitten på vintern (inte att blanda samman med vintersolståndet, då det är som mörkast) och det vanligaste är att midvintern anses infalla 13 eller 14 januari.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-21
Källor:
Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma
Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel
Tjuren Ferdinand, som sitter under sin korkek, började sändas 1971. Inför 1982 års julafton planerade man att ersätta det inslaget med Musses husvagn. Britt Linde från TV1 sa till SvD:
Nu ville vi visa Musse Pigg, Jan Långben och Pluto som inte förekommit på evigheter i TV och då måste något tas bort.
Musse Pigg och Pluto hade då inte varit med på julafton sedan 1968 (fjorton år) och Jan Långben sedan 1973 (sju år). Det man gjorde var att lyfta bort Tjuren Ferdinand och Skandal i hönsgården och ersätta de inslagen med Musses husvagn, Den fula ankungenoch Pluto går i sömnen.
De senare av dessa tre var bara med ett år, medan Musses husvagn blev en klassiker som fortfarande visas på 2020-talet. Så fortfarande kan man funder på hur Jan Långbens majskolv blir till popcorn.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-20
Av inslagen är det som synes bara Jultomtens verkstad, Lady och Lufsen, Askungen och Snövit som fortfarande sänds. Askungen gjorde dock ett uppehåll 1969-1975 och 1978. Vilket gör att det bara är Snövit och Lady och Lufsen av långfilmerna som varit med varje år sedan 1960.
Snövit och de sju dvärgarna ,som filmen heter, kom 1937 och var världens första tecknade långfilm i färg. När den hade premiär i Sverige 1938 var det Tatjana Angelini som gjorde den svenska rösten som Snövit, Stig Järrel gjorde rösten som Butter och Hjördis Petterson var både häxan och drottningen.
När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär 1960 så ska det ha varit de engelska originalrösterna i samtliga långfilmer och Bengt Feldreichs lektorsdubbning på kortfilmerna. Det var inte förrän 1967 som man bytte de engelska originalljudspåren för långfilmerna, till det svenska.
När Snövit sedan dubbades om 1982 passade man även på att byta ljudspåren på julafton vilket gör att vi idag hör Anna-Lotta Larsson som Snövit, Olof Thunberg som Toker och Bert-Åke Varg som Prosit.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-20
Kort svar: Kungsgranen är en odlad gran som egentligen heter nordmansgran. Namnet kommer av att gransorten började användas av kungen under 1960-talet. Själva namnet är dock från 1980-talet.
När det köps julgranar i december är det huvudsakligen två typer av granar – rödgran och kungsgran. Rödgranen är den ”vanliga, svenska granen” och står för 80 procent av de svenska julgranarna. Kungsgranen tillhör ett annat släkte och heter egentligen Nordmannsgran (eller Abies nordmanniana på latin). Skillnaden mellan dessa två sorter är att kungsgranen är tåligare, har tätare grenar och barrar mindre.
Namnet ”kungsgran” är ett relativt nytt namn som började användas under 1980-talet. Ett av de tidigaste beläggen är från en artikel i SvD 1983.
SvD 1983-12-11
Namnet ”kungsgran” kommer av att studenter på Skogshögskolan (det som idag är Sveriges Lantbruksuniversitet) från åtminstone sent 1960-tal levererade den här typen av gran till kungahuset.
Skogshögskolans studenter hade sedan äran [efter 1969] att sälja gran till hovet under hela 1970-talet, men på 1980-talet tog Domänverket över kundregistret och även den kungliga granen. Det var också då som namnet ”Kungsgran” myntades. Det är inget botaniskt korrekt namn. I stället handlar det om nordmannsgran, på latin Abies nordmanniana. D
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-19
Genom åren har flertalet inslag kommit och gott. De enda tre som varit med hela vägen från start till idag är Jultomtens verkstad, Lady och Lufsen samt Snövit. Piff och Puff är idag mest förknippade med inslaget Plutos julgransom varit ett fast inslag sedan 1983. Dock förekom de två jordekorrarna redan tidigare. Dels var Plutos julgran med 1967 och 1968, dels fanns det ett inslag som hette Skandal hönsgården.
Skandal i hönsgården eller Piff och Puff i hönsgården är en kort film som kom 1951 och har originaltiteln Chicken in the Rough. När den skulle visas första gången på svensk teve, julafton 1971, fanns det dock inte någon introduktion av Benjamin Syrsa som passade. Därför tog man introt från Plutos julgran och lät Bengt Feldreichs lektorsdubbning ligga över när Benjamin Syrsa och Piff och Puff pratar om hur de ska visa en film om hur de bar in granen.
Skandal i hönsgården visades sedan som en del av julaftonspaketet till och med julen 1981 då den ersattes av Musses husvagn.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-18
Kort svar: Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen. Det finns hypoteser om en julgran i Tallinn 1441 och en i Riga 1510. Med säkerhet kan vi säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.
Julgranen är, tillsammans med jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det stora genomslaget för julgranen i Sverige kom under det tidiga 1900-talet men dess historia går mycket längre tillbaka än så. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen – julgransprydnader från 1870 till 1930:
Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa [på 1400-talet], delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på 1400-talet.
Julträd måste inte vara just en gran och det är inte heller säkert om eller i så fall hur man dekorerade dessa träd. I Baltikum har de två huvudstäderna Tallinn och Riga under 2000-talet börjat bråka om vem som var först med en julgran.
For six successive seasons, Riga and Tallinn — the capitals of Latvia and Estonia — have waged a feud over which was the site of the world’s first decorated Christmas tree. Riga says it was first, in 1510. Tallinn claims a much earlier event, in 1441.
Historikern Juri Kuuskemaa menar att julträdet i Tallinn med säkerhet var en gran. Just den här typen av lokalpatriotiska inlagor som hävdar att den egna staden var först med något ska man dock givetvis ta med en stor nypa salt.
Enligt en annan legend som fått stor spridning så skulle det varit Martin Luther som på julafton 1536 gått i skogen och där sett en gran som han tog hem, klädde i ljus och satte på ett bord.
Att Martin Luther skulle ha uppfunnit julgranen går dock att betrakta som en ren legend. Däremot spelade tyska protestanter under 1500-talet en viktig roll i spridandet av julgranen som symbol. Så här skriver Jan-Öjvind Swahn:
Både lutheraner och kalvinister betonade helgfirandets karaktär av familjefest i motsats till katolikernas mera offentliga processioner och skådespel o.s.v, och i hemmiljön blev den pyntade julgranen en estetisk, väldoftande och högtidlig julsymbol.
Från 1500-talet finns det också en rad beskrivningar av klädda julgranar från framförallt Tyskland, t.ex. från Bremen 1570 då med dekorationer som ”äpplen, nötter, dadlar, kringlor och pappersblommor”. Swahn igen:
Att man i Freiburg och i det på den tiden tyska Strasbourg på var sin sida om Rhen hade prydnadsjulgranar i början av 1500-talet är väl dokumenterat.
Det äldsta belägget för en klädd julgran i Sverige är från 1741, men det skulle dröja ytterligare nästa tvåhundra år innan julgranen fick bred spridning i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-17
Högtider och traditioner 