Etikettarkiv: jul

Profilbild för Okänd

När visades ”Tjuren Ferdinand” första gången på julafton i svensk teve?

av

Kort svar: Tjuren Ferdinand visades första gången på julafton 1971.

Kortfilmen om tjuren Ferdinand hade premiär 1938 och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm. Historien om den stillsamma tjuren och hans korkek är en av de återkommande kortfilmer som visas varje julafton vid 15 på SVT1.

Första gången som teve hade med just Tjuren Ferdinand på julafton i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul var på julafton 1971. På sjuttiotalet gjorde man ofta förändringar i programmet och till julen 1971 hade man valt att lyfta bort Kalle Anka på camping, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Djungelboken och Nalle Puh. Som ersättning för dessa tillkom istället:

Därefter har Tjuren Ferdinand varit med varje år, förutom 1982. Just 1982 hade teve-ledningen bestämt att Tjuren Ferdinand skulle utgå, men protesterna blev så stora att man valde att sända kortfilmen efter ordinarie program.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-25

Källa:

Expressen 1971-12-05

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd i teve 1973?

av

Kort svar: På julafton 1973 var det Anders Erik Malm som var programvärd i TV 1.

Konceptet med julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise.

På julafton 1973 började Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul kl. 15.00 och det var också då som Anders Erik Malm började den dagens arbete. Så här stod det i tevetablån:

Anders Erik Malm är julaftonsvärd i TV 1. Och allra först kan han presentera det traditionella julprogrammet med Kalle Anka och hans vänner.

Anders Erik Malm hade under hösten 1973 bl.a. varit en av programvärdarna för Sveriges magasin tillsammans med Gunnar Arvidsson.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-24

Källor:

Göteborgsposten 1973-12-24

Mariestadstidningen 1973-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT 1969?

av

Kort svar: På julafton 1969 var det Anita Lindman och Lasse Holmqvist som delade på värdskapet i TV1.

Att vara julvärd är numera ett prestigefyllt uppdrag som varje år tilldelas en ny offentlig person i Sverige. Under 2000-talet har bl.a. Lasse Kronér, Babben Larsson och Tareq Taylor fungerat som julvärdar i SVT. Även under tevens barndom varierade det från år till vem som fick vara julvärd. Under de första åren var det oftast teve-hallåorna som fick vara julvärdar, men så småningom kom andra personer som Beppe Wolgers, Sven Lindberg och Arne Weise in i rutan.

På julafton 1969. då TV2 precis hade startat, var det Anita Lindman (senare mest känd för Televinken) och Lasse Holmqvist (känd bl.a. för Här är ditt liv) som fick vara julvärdar. Så här skrev Dagens Nyheter:

Julens programpresentatörer i TV 1 blir Anita Lindman och Lasse Holmqvist. Den 23 december fungerar Anita Lindman som programvärdinna från kl 12 till 16.30 och Lasse Holmqvist som program- värd från kl 20. På julafton blir Anita Lindman programpresentatör kl 10-18 och Lasse Holmqvist resten av kvällen. På juldagen blir det samma tider för de båda, och på annandag jul Anita Lindman kl 10-17.15, då Lasse Holmqvist avlöser henne.

Både Lasse Holmqvist och Anita Lindman fick beröm för sina insatser som julvärdar 1969 och de fick ”mycket personligt beröm” enligt en krönika i Dagens Nyheter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Källor:

Dagens Nyheter 1969-11-18

Dagens Nyheter 1969-12-27

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd i SVT 1970?

av

Kort svar: På julafton 1970 var det Sven Lindberg och Gunilla Marcus som var julvärd i TV1.

Sedan början av 1960-talet har olika personer, däribland givetvis Arne Weise, varit julvärdar. Liksom numera var 1960- och 1970-talet årtionden då det byttes julvärdar varje år. Ett år kunde Beppe Wolgers vara värd och ett annat år Isa Quensel och Olle Norell.

På julafton 1970 var det skådespelaren Sven Lindberg och teve-profilen Gunilla Marcus som fick äran att agera julvärd i TV1. Så här skrev Dagens Nyheter:

TV 1:s julvärd i år är Sven Lindberg, komediräven som lät sig lockas över till TV och som där utvecklat en ovanlig mängd fantasi och nya sidor. Men julen är lång, och inte ens den garanterat charmige Lindberg kan rimligen bära hela julvärd- skapet ensam på sina späda axlar: därför har vid hans sida inkallats en dame vid namn Gunilla Marcus, i vanliga fall en av TV 1:s flitigaste producenter, men nu sätter hon sig alltså framför kamerorna en stund.

Sven Lindberg var programvärd på olika sätt under hela julhelgen, även under uppesittarkvällen den 23 december. Då var även Gunilla Marcus med i studion tillsammans med Lindberg

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27

Källor

Dagens Nyheter 1970-12-23

SvD 1970-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka år visades ”Kalle Anka jagar tjuvar” på julafton?

av

Kort svar: ”Kalle Anka jagar tjuvar” (Corn Chips) visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar gud jul” på julafton 1969 och 1970.

Seriefiguren Kalle Anka har fått ge titel till julaftonsprogrammet som sänts varje julafton sedan 1960. Kalle Anka förekommer numera enbart som huvudroll i Kalle Ankas fotografiska expedition, som bifigur i Plutos julgran och i Musse på husvagnssemester samt tillsammans med en rad andra figurer under Benjamin Syrsas sång i slutet av programmet.

Sedan premiären på julafton 1960 har det visats flera filmer med Kalle Anka som inte är med längre. Under de första sju åren var t.ex. Kalle Anka och nötkriget ett stående inslag och Kalle Anka på camping visades mellan 1967 och 1970. Bitvis samtidigt visades även Kalle Anka jagar tjuvar. Kalle Anka jagar tjuvar (eller Corn Chips som den heter på engelska) är en kortfilm från 1951 med följande handling:

Kalle skottar sin plattgång när han upptäcker att Piff och Puff skottar sin gren. Han lurar dem att skotta gången åt honom, vilket gör dem arga. De smyger senare in i hans hus där de ser honom poppa popcorn, något som de aldrig sett tidigare. De älskar det och bestämmer sig för att norpa hela skålen med popcorn, vilket gör Kalle arg och en jakt inleds.

Första gången som Kalle Anka jagar tjuvar visades på julafton var 1969 då Dagens Nyheter benämner den som ”Piff och Puff som äter popcorn”. Sedan visas kortfilmen ytterligare ett år tillsammans med bl.a. Nalle Puh och den stormiga dagen innan det 1971 är dags för en rejäl omgörning av programmet

För 1971 försvinner inte bara Kalle Anka jagar tjuvar. Även Djungelboken, Törnrosa och nämnda Nalle Puh och den stormiga dagen tas bort och ersätts med Skandal i hönsgården, Tjuren Ferdinand, Kalle Anka i djungeln, Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27

Källor:

”Kalle Anka jagar tjuvar” themoviedb.se

DN 1969-12-24

”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT på julafton 1966?

av

Kort svar: Arne Weise ledde sändningen på julafton mellan kl. 14 och 17 och sedan var det Alicia Lundberg som var hallåa på kvällen.

Sedan början av 1960-talet har det varje julafton varit lite olika personer som varit teve-hallåa eller lett olika studioprogram i teve. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise men fram till 1980 var han bara julvärd vid två tillfällen – 1964 och 1966. Det finns återkommande uppgifter om att Weise var julvärd kontinuerligt från 1972 till 2002, men det stämmer alltså inte.

På julafton 1966 började teves sändningar 14.00 med programmet Jul i studion som beskrevs så här:

I tre timmar, ända fram till kl. 17, bjuds barnen julunderhållning från TV-studion, där flickor och pojkar samlats kring granen för lek och dans. Programvärd är Arne Weise. Sändningen inleds med att sista luckan i Adventskalendern öppnas.

Under de tre timmarna sändes också Kalle Anka sista gången med sitt originalprogram. Året därefter hade Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget tagit bort.

Info i DN julafton 1966

När klockan slagit 17 på julafton 1967 var det färdigt för Arne Weise i rutan och istället tog programpresentatören Alicia Lundberg över. Hon återkom sedan på annadagskvällen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-26

Källor:

SvD 1966-12-24

DN 1966-12-24

Profilbild för Okänd

Vilket år sändes ”Kalle Ankas fotografiska expedition” på julafton första gången?

av

Kort svar: Kalle Anka i djungeln eller Kalle Ankas fotografiska expedition sändes första gången på julafton 1971.

Clown of the Jungle (på svenska Kalle Anka i djungeln eller Kalle Anka som djungelfotograf eller Djungelns clown), är en animerad kortfilm som hade premiär i USA sommaren 1947. Till Sverige kom kortfilmen under våren 1948. Handlingen i filmen är att Kalle Anka ska fotografera fåglar i ett djungellandskap men misslyckas då han hamnar i konflikt med en våldsam Arauca.

Kalle Anka i djungeln fanns inte med när Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär i svensk teve på julafton 1960. Istället fick figuren Kalle Anka plats i kortfilmen Kalle Anka och nötkriget. När den togs bort 1967 ersattes den av bl.a. Kalle Anka på camping som sändes i fyra år till och med julafton 1970.

När Kalle Anka på camping i sin tur togs bort ersattes den av Kalle Anka i djungeln. Just 1971 var det en hel del nya filmer som lanserades, förutom Kalle Anka i djungeln kunde vi första gången se Aristocats, Piff och Puff i hönsgården, Jan Långben på gymnastik samt Tjuren Ferdinand.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03

Källa:

GT 1971-12-23

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes ”Kalle Anka på camping” under julafton?

av

Kort svar: Kalle Anka på camping sändes under julafton i Kanal 1 mellan 1967 och 1970.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svensk teve. Under de första sju åren var det samma kortfilmer som visades. År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Det framgår i texten att de nya filmerna från 1967 var Nalle Puh på honungsjakt, Pluto julgran samt Kalle Anka på campingsemester. Den senare av dessa heter ”Tea for Two Hundred” på engelska och släpptes 1948.

Kalle Anka och myror

På svenska har filmen bl.a. kallats ”Kalle Anka på camping”, ”Kalle Anka och myrorna”, ”Snyltgäster”, ”Kalle Anka campar” och ”Kalle Anka på utflykt”. Så här beskrivs handlingen:

Kalle är ute på en campingtur och ska precis börja äta en picknick. Allt förändras när han stöter på en myra som försöker bära med sig ett ägg till stacken. Han bestämmer sig för att retas med den lilla stackaren, vilket han snart får äta upp då myran upptäcker hans picknick och informerar resten av stacken om upptäckten. Snart överöses Kalle av en massa myror som försöker sno hans mat.

Filmen hade svensk premiär i november 1950 men visades alltså på julaftonsteve första gången 1967. Den visades sedan vid ytterligare två julaftnar innan den tillsammans med ”Nalle Puh och den stormiga dagen”, ”Kalle Anka jagar tjuvar”, ”Törnrosa” och ”Djungelboken” plockades bort inför julafton 1971.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-24

Källor:

Kalle Anka på camping (1948)

Expressen 1967-12-23

Profilbild för Okänd

När blev tjugondag Knut julens sista dag?

av

Kort svar: Troligen var det i slutet av 1600-talet som julens sista dag flyttades från trettondagen till tjugondag Knut i Sverige.

Enligt äldre tradition så är Knutdagen, 13 januari, julens sista dag. Det är på tjugondag Knut som man har julgransplundring och det är således ”Knut som kör julen ut!”. Detta är något närmast unikt för Sverige och Finland. Så gott som hela den kristna världen i övrigt avslutar julen i och med trettonhelgen, vilket också var det vanliga i Sverige om man backar tillbaka i historien.

Men under slutet av 1600-talet bestämde kyrkan att man ville ha ett längre julfirande och förflyttade julens avslutning en vecka framåt, från 6 januari till 13 januari. Eftersom Knut tidigare haft helgondag 7 januari så fick hans namn helt enkelt flytta med. Så här beskrivs det i SAOB:

Mera regelbundet placeras namnet [Knut] på 13 jan. först på 1680- o. 1690-talen. Från och med 1708 är, bortsett från vissa undantag, Knut i svenska almanackor ensamrådande ss. namn på 13 jan.

Men varför flyttade man julens slut en vecka framåt? Vissa forskare menar att kyrkan ville ”förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd” medan andra menar att det snarare handlade om att kyrkan ”ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot”.

Oavsett förklaring så blev traditionen från åtminstone 1700-talet att julen i Sverige pågår fram till att Knutdagen 13 januari. Numera, när svenskar börjar med julpynt och julmusik långt tidigare än själva julhelgen så blir det dock vanligare och vanligare att man kastar ut julgranen långt tidigare än tjugondag Knut.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-13

Litteratur:

”Knut” SAOB (1936)

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Schön, Ebbe (1993) Julen förr i tiden Natur och Kultur

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

Profilbild för Okänd

När började man med julgranskulor i Sverige?

av

Kort svar: De första annonserna för julgranskulor i Sverige kom på 1860-talet.

En julgran i Sverige kläs oftast med elektrisk julgransbelysning och olika typer av julgranspynt. Ett av de populäraste pynten i svenska julgranar är julgranskulorna. Liksom själva julgranen så kan traditionen med julgranskulor härledas från Tyskland. Så här skriver Dick Harrison:

Traditionen kan spåras till 1840-talet och brukar starkt förknippas med den lilla tyska staden Lauscha i Thüringen, där Hans Greiner tillverkade dekorationer /../ som blev mycket beundrade. Utvecklingen ledde på kort tid (det traditionellt angivna årtalet är 1847) till att tyskarna började producera julgranskulor av glas. 

Till Sverige kommer julgranskulorna tämligen snart efter att de introducerades i Tyskland. Den äldsta tidningsannonsen för julgranskulor som jag har hittat är från Mariestads Weckoblad där C.J. Sundbertgs Enkas glashandel inför julen 1860 skriver att man säljer ”julgranskulor och stora dockhufvuden”. Två år senare finns det en annons i Bohusläns tidning om ”julgranskulor och prydnader för julgranar”.

Julgranskula

En intressant detalj att notera från KB:s tidningsdatabas är att samtliga annonser för julgranskulor fram till andra världskriget är från tidningar som har sitt säte i västra Sverige: t.ex Göteborgsposten, Borås Tidning, Kungsbackatidningen och Bohusläns tidning. De första annonserna i stockholmstidningarna DN och SvD dyker upp först under efterkrigstiden. Dock finns det andra belägg för att julgranskulor ändå såldes i ex. Stockholm även under slutet av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

”Historiebloggen – Julgranskulornas historia” svd.se 2012-12-23

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Mariestads Weckoblad 1860-12-19

Bohusläns tidning 1862-12-22