Kort svar: Petri fäng eller Petri fängelse är en äldre kyrklig högtidsdag den 1 augusti som firas till minne av att aposteln Petrus befriades ur fängelset av en ängel.
Petrus är en av de apostlar som avlämnat flest spår efter sig i den kyrkliga kalendern. Dels finns hans egen dag 29 juni, som han förvisso delar med Paulus. Dessutom har Petrus en dag när han blev biskop och en dag för befrielsen ur fängelset. Så här beskrivs händelse i Apostlagärningarna:
Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. »Skynda dig upp«, sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer.
Två av dessa apostlar var Petrus respektive Paulus. Petrus var en av de ursprungliga tolv apostlarna och efter Jesus död gjorde han flera missionsresor i bland annat Mindre Asien och Antiokia. Petrus uppmärksammades i Sverige med Peter Katt (22 februari) och Petri fäng (1 augusti).
Paulus var samtida med Petrus men var från början en som förföljde kristna. På vägen till Damaskus, dit han var på väg för att övervaka just kristna mötte han Jesus i en uppenbarelse och omvändes till kristendomen. Minnet av denna händelse har firats som Pauli omvändelse (25 januari)
Apostlarna Petrus och Paulus
Inom den västkristna kyrkan har man också valt 29 juni som dag för både Petrus och Paulus. Datumet är av fornkristet ursprung och valet av datum har förklarats antingen som deras dödsdag eller för att det var detta datum som deras reliker flyttades till ett relikskrin.
I svensk tradition har datumet 29 juni fått benämningen ”persmässa” och förklaras i SAOB enligt följande:
kyrklig högtid som förr firades på apostlarna Petrus’ o. Paulus’ dag den 29 juni; även om marknad på eller nära denna dag
Så här skriver Topelius (s. 88) om 29 juni:
Under katolsk tid var den (29 juni) en av kyrkans största festdagar, med både vaka och fasta. I synnerhet firades den i Strängnäs, och i den gamla Sörmlandslagen talades om tunga böter för den som då störde den allmänna friden och freden.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-06-27
Källor:
Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag
Kort svar: Filippos och Jakob har sin numera sin apostladag den 3 maj inom katolska kyrkan. Fram till mitten av 1900-talet var deras dag istället 1 maj.
Apostladagarna är de minnesdagar som finns i almanackan för kristendomens apostlar eller Jesus lärjungar som de också kallas. Det finns berättelser om apostlarna i Bibeln (bl.a. Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas, ex, Mattias 24 februari och Andreas 30 november.
Två av apostlarna som fått dela dag är Filippos och Jakob den yngre. Så här beskrivs de båda apostlarna:
Filippos kom från Betsaida i Galileen och var först lärjunge till Johannes döparen. Det var han som enligt Johannesevangeliet bad Jesus: ”Herre, visa oss Fadern” och fick svaret: ”Den som har sett mig har sett Fadern”. Jakob var den yngre av de båda apostlarna med samma namn, son till Alfaios. Han dog som martyr år 62.
På det som ofta firades som sommarens första dag, 1 maj, fick Filippos och Jakob dela på dagen. Så här skriver Gullan Gerward:
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.
Trots att apostladagarna avskaffades som helgdag 1772 så fanns Filippos kvar i den svenska almanackan fram till 1901 då namnsdagen ersattes med Valborg. Samtidigt flyttade man Filip till 2 maj.
Almanacka 1877
I den katolska kyrkan firades Filippos och Jakobs apostladag 1 maj fram till 1955, då den flyttades till den 11 maj. Då la man istället Josefs dag 1 maj då det tydligare gick att koppla Josefs yrke som snickare till arbetarrörelsen. En senare revidering (1969) av kalendern flyttade Filippos och Jakob till 3 maj. I den anglikanska kyrkan har de båda aldrig flyttats från 1 maj.
Sedan 1901 har 1 maj i Sverige varit Valborgs namnsdag och senare röd dag som arbetarrörelsens dag. Filip har namnsdag 2 maj och Jakob 25 juli. Den 3 maj, som är Filippos och Jakobs dag i katolska kyrkan, har i Sverige haft olika namnsdagar under 1900- och 2000-talet. Fram till reformationen inföll också korsmässan som helgdag den 3 maj.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-09
Kort svar: Mattias och Mats har namnsdag 24 februari.
De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.
En typ av namnsdagar kommer från Jesus apostlar. Apostladagarna var drygt tio till antal (eftersom Fillipos och Jakob var på samma dag) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. När Judas Iskariot, efter att ha förrått Jesus, hängde sig blev istället Mattias , genom lottens hjälp, upptagen i den inre kretsen av tolv lärjungar.
Aposteln Mattias helgondag var, inom den katolska kyrkan, den 24 februari fram till 1969, då man flyttade dagen till 14 maj för att den inte skulle råka infalla under fastan.
När den kristna läran och därmed den kristna kalendern kom till Sverige i början av medeltiden fanns Mattiasdagen med. Redan i de äldsta kalendrarna, där helgondagar och apostladagar skrivits ner, är Mattias dag den 24 februari (förutom skottår då hans dag flyttades en dag framåt eftersom 24 februari dessa år var skottdag). Särskilt i södra Sverige har Mattiasdagen räknats som den första vårdagen.
Vid en förändring av namnsdagarna 1986 la man också till Mats och Matti den 24 februari. Mats fick fortsätta vara kvar, men Matti försvann redan 1983.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-24
Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Kort svar: Fram till 1772 var 25 januari helgdag i Sverige eftersom det var aposteln Paulus omvändelse till kristendomen.
Fram till 1772 var de olika apostladagarna helgdagar i Sverige. Det gällde t.ex. Mattias-dagen den 24 februari, Jakob den 25 juli och Tomas – 21 december. En person som inte tillhörde Jesus ursprungliga apostlar är Paulus, men eftersom han också kallas apostel i Bibeln har flera av årets dagar kopplats till honom och varit helgdagar just som apostladagar.
Dels har vi 29 juni då både Petrus och Paulus har apostladag och dels 25 januari som kallats ”Pauli omvändelse”. ”Pauli omvändelse” syftar på en berättelse i Apostlagärningarna där Saul möter Jesus i en uppenbarelse om omvänds till kristendomen.
Pauli omvändelse (Michelangelo)
Som många helgdagar så var ”Pauli omvändelse” förknippat med väderfenomen. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år:
I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm.)den första dagen på året, då man tänkt sig att vintern skulle vara halvgången. Då vänder sig björnen i sitt ide och lika mycket snö skall falla efter som före Paulus.
Av någon anledning har dagen på senare tid börjat att kallas ”halvsnödagen”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03
Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.
Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska”
Kort svar: Bartolomeusdagen den 24 augusti (till minne av aposteln Bartolomeus) har i delar av landet räknats som höstens första dag. På Bartelsmäss skulle slåttern vara klar och man skulle ha skördat så mycket att det skulle räcka till utsäde för nästa år.
Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet. Några av de kristna helgdagar som infördes var apostladagarna (runt elva till antalet) och de har alla haft betydelse som märkesdagar för skörd och vädertydor.
En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.
Bartolomeusdagen (24 augusti) räknades som första höstdagen
Sommar och tidig höst innebar förr bråda tider för bönderna. Slåttern som hade påbörjats under sommaren (efter midsommar) skulle nu vara färdig. Ända upp i Norrland ville man ha så mycket skörd i ladorna att det skulle räcka till utsäde för nästa år. Detta eftersom det efter Bartolomeus fanns risk för frost.
Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas. Från Halland berättas:
I battlemäss ti,
ska en slakta bagge å bi
Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen, vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-09)
Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Johannes som har namnsdag den 27 december var en av Jesus apostlar och som apostladag och tredjedag jul var 27 december röd dag fram till 1772.
Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Apostladagarna var till minne av Jesus lärjungar och en av dem – Johannes – har sin dag 27 december. Den 27 december var också – fram till 1772 – helgdag i form av tredjedag jul (jul, påsk och pingst hade annandag, tredjedag och fjärdedag).
Förutom Johannes Döparen omtalas en Johannes som var Sebedaios son och som tillsammans med sin bror Jakob hörde till Jesu innersta lärjungakrets. Han blev sedan en av urförsamlingens ledande apostlar i Jerusalem.
Enligt samma källa brukar de fem böcker med prefixet Johannes- (ett evangelium, tre brev och en uppenbarelse) tillskrivas just aposteln Johannes. Dock lägger man till en brasklapp:
Johannes identitet och Johannesskrifternas samhörighet hör till de mest omdiskuterade frågorna i den nytestamentliga exegetiken.
Från början delades Johannes apostladag med sin bror Jakob den 27 december, men den senare fick sin apostladag den 25 juli.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-26)
Källor:
Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
Fonck, L. (1910). St. John the Evangelist. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved December 26, 2013 from New Advent: http://www.newadvent.org/cathen/08492a.htm
Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.
Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.
Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.
Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.
Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:
När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.
Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:
Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.
Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23
Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Högtider och traditioner 
