Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.
Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05
Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:
Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.
Reaktionerna i SvD var positiva:
Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.
Kort svar: Laxen blir först en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Julmat i hemmet på julafton börjar laxen bli på 1990-talet.
Även om julmaten är tydligt köttdominerad med skinka, korvarna, köttbullarna, pastejerna och dylikt så finns det gott om fisk. Förutom den givna inlagda sillen så är det fisk i Janssons frestelsen och numera är har olika sorters lax en given plats på många julbord, särskilt restaurangernas.
Men om man läser Köksalmanackan och kokböcker från 1900-talet så förekommer lax nästan aldrig som inslag i julmaten. Visserligen finns det annonser från mitten av seklet då lax är en av väldigt många saker (bl.a. renstek, flatrökt ål, fårfiol och gåsbröst) som man kan köpa till jul.
Det är egentligen först i början av 1970-talet som laxen, oftast i form av ”gravad lax”, börjar dyka upp på restaurangernas kommersiella julbord. Ett exempel är Cosmopolites julbord 1972:
Under det fortsatta 1970-talet är laxen i olika varianter vanligt förekommande i annonser för julbord i december. Så småningom smyger sig laxen in även på de privata julborden. I en SvD-artikel från 1990 står det om fisken på julbordet:
Många olika slags strömming och sill, ansjovis, lax, ål och lutfisk förstås.
Restaurangskolans julbord 1991 ska vara ett ”ganska traditionellt och gammaldags julbord” och då ”har lax förstås också sin självklara plats på julbordet”. Året därefter skriver DN att ”laxen är på snabb frammarsch” som julmat, tillsammans med bl.a. köttbullar och prinskorv som båda blev del av julbordet under 1970- respektive 1980-talet.
Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.
Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.
I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:
De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.
Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.
Kort svar: Varumärket ”Blossa” registrerades i oktober 1993.
Glögg är en av många drycker som förknippas med julen och det har den gjort sedan slutet av 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige. Enligt blossa.com så kom receptet till ”riksglöggen” som den kallades från Grönstedts Vinhandel.
Receptet till Blossa Glögg kommer från 1895 och kommer från Grönstedts Vinhandel i Gamla Stan. När V&S (Vin & Sprit) förvärvade Grönstedts Vinhandel fick man också glöggreceptet. Under monopoltiden producerade V&S olika sorters glögg utifrån detta recept
Varumärket ”Blossa” är dock inte lika gammalt som receptet. Det är först 1993 som det registreras av Vin & Sprit enligt en notis i Dagens Nyheter 19 oktober-
Nyttig vit glögg, om med så dan avses alkholfri (sic!), kommer att finnas till glöggtid, meddelades på gårdagens NoN-sida. Blossa heter den dessutom. Vin & Sprit inkommer frustande med informationstillägg till detta intressanta ärende. Blossa kommer att finnas såväl med som utan alkohol, från 2,2 volymprocent, vilket räknas som inget alls, till 16 volymprocents alkohol.
Och redan till julen 1993 fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.
Kort svar: Kortfilmer med Nalle Puh har förekommit på julafton 1967-1970 och 2011.
Det populäraste programmet på julafton och även det som sänts under flest år är givetvis Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Under de första sex åren var det samma kortfilmer som svenska teve-tittare fick se, bl.a. Jultomtens verkstad, Bambi och Peter Pan. Men 1967 var det dags för ändringar i tablån.
På julafton 1967 hade man tagit bortBambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget och ersatt dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. Av dessa tre var det bara Plutos julgran som blev mer långlivad då den återkom 1983 och sedan visats som en del av programmet. Så här skrev GT om förändringarna:
Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.
Nalle Puh på honungsjakt visades även nästkommande julafton, men ersattes 1969 av Nalle Puh och den stormiga dagen. Denna visades i sin tur också bara under två år.
Kort svar: Första gången som ”Tomten är far till alla barnen” sändes på teve på julafton var år 2001 då den gick på TV1000 Cinema. På TV4 sändes den på julafton första gången 2008.
Filmen, i regi av Kjell Sundvall, hade premiär på bio i november 1999. Första gången som den tevesändes var den 27 november året efter premiären på TV1000 Cinema. Ytterligare en månad senare så visas Tomten är far till alla barnen för första gången på julafton, även nu på TV1000 Cinema.
Teve-tablå med Tomten är far…
Men det är som film på TV4 som Tomten är far till alla barnen har blivit en tradition. Det är 2007 som TV4 visar filmen och då på juldagen kl. 20.00. Året därefter visas filmen samma tid, men på julafton. Därefter dröjer det två år innan den visas igen 2010, men från 2012 så har den sedan visats varje julafton på TV4.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-28)
Inför julen 1999 försökte SVT lansera ett nytt program. Så här beskrivs det i SvD:
På juldagen försöker sig SVT på en ny jultradition – Astrid Lindgrens jul med scener från Pippi Långstrump, Vi på Saltkråkan, Emil i Lönneberga och Ronja Rövardotter.
Klockan halv sju på juldagskvällen sändes så ”Astrid jul – Snuttar ur Astrid Lindgrens filmer” i ett block med rubriken ”Barnprogram”. Under den timme som programmet sändes så visades bl.a. julscener ur Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Lotta på Bråkmakaregatan.
Under de kommande åren så sändes programmet med viss oregelbundenhet i anslutning till julhelgen och släpptes senare även på DVD. Till julen 2023 gjordes ett helt nytt program baserat på Astrid Lindgrens karraktärer:
Jul med Astrid Lindgren kommer att vara ett återkommande inslag i Sveriges Televisions julutbud från och med julen 2023 och förhoppningen är att programmet ska bli en ny jultradition.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-27), uppdaterad 2024-09-04
Kort svar: Inför julen 2003 lanserade Blossa sin första årgångsglögg som då hade smaken ”Pomerans”.
Glögg är varmt och kryddat vin tillrätt med socker och ibland någon form sprit. Själva ordet ”ordet ”glögg” kommer av glödga som betyder just ”värma upp”. Att man kryddade vinet dels för att dölja dålig smak och dels för att det ansågs hälsobringande är känt sedan antiken. Dock dyker uttrycket ”glödgat vin” upp i skriven form på svenska första gången i början av 1600-talet.
Formen ”glögg” började användas under 1800-talet och det är i slutet av detta sekel som glöggen blir en juldryck eftersom socker och sprit blev billigare och mer lättillgängligt under just 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige.
Blossa är sedan 1993 ett varumärke för glögg som numera ägs av statliga finska Altia och det är den glögg som säljer mest i Sverige. Till julen 2003 lanserade Blossa konceptet ”årgångsglögg”, första året med smaken pomerans. Varje år kommer det en ny smak av deras glögg och den säljs bara under just den säsongen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-09-22
1961 – kl. 15.45 ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”
1962 – kl. 14.40 ”Walt Disney-filmer”
1963 – kl. 15.40 ”Musse Pigg, Kalle Anka & co”
1964 – kl. 14.10 ”Kalle Anka & co. Disneyfilmer”
1965 – kl. 14.20 ”God jul!”
1966 – då är programmet med som ett inslag i Jul i studion och sänds 15.00
1967 – kl. 16.10 ”God jul.” och kallas då en av ”de pålitligaste jultraditionerna i svensk TV”
1968 – kl. 15.00 ”God jul önskar Kalle Anka och hans vänner”
1969 – kl. 15.30 ”Kalle Anka & Co. Kalle Anka önskar god jul”
1970 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1971 – kl. 14.25 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1972 – kl. 14.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1973 – kl. 15.05 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1974 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1975 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1976 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
Efter 1976 har programmet alltid börjat 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter för att det årets julvärdTareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00, en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-22
