Vilken tid sänds ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” på julafton?

20 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” sänds på julafton i SVT1 kl. 19.05.

Sedan julafton 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sänts varje år på svensk teve. Sagan är från början en text som skrevs av Tage Danielsson och som Per Åhlin inför julen 1975 tecknade för teve. Det är Tage Danielsson själv som läser texten och rösterna till karaktärerna görs av bl.a. Per Andrén och Toivo Pawlo.

Första året som Karl-Bertil Jonssons julafton visades startade programmet kl. 19.05 på TV2, direkt efter Julnygammalt.

Sedan har Karl-Bertil Jonsson sänts följande tider:

1976 – kl. 19.35 på TV2

1977 – kl. 16.15 på TV2

1978 – kl. 17.00 på TV2

1979 – kl. 17.05 på TV2

1980 – kl. 18.30 på TV2

1981 – kl. 18.00 på TV2

1982 – kl. 18.35 på TV2

1983 – kl. 18.00 på TV2

1984 – kl. 17.00 på TV2

1985 – kl. 18.05 på TV2

1986 – kl. 19.00 på TV2

1987 – kl. 17.30 på TV2

1988 – kl. 18.30 på TV2

1989 – kl. 17.15 på TV2

1990 – kl. 17.15 på TV2

1991 – kl. 19.00 på TV2

1992 – kl. 19.00 på TV2

1993 – kl. 17.40 på TV2

1994 – kl. 19.50 på TV2

1995 – kl. 19.05 på TV2

1996 – kl. 18.50 på SVT1

1997 – kl. 19.35 på SVT1

1998 – kl. 19.35 på SVT1

1998 – kl. 19.30 på SVT1

2000 – kl. 19.35 på SVT1

2001 – kl. 19.00 på SVT1

2002 – kl. 19.00 på SVT1

2003 – kl. 19.00 på SVT1

2004 – kl. 19.00 på SVT1

2005 – kl. 19.00 på SVT1

2006 – kl. 19.00 på SVT1

2007 – kl. 19.00 på SVT1

2008 – kl. 19.00 på SVT1

2009 – kl. 19.00 på SVT1

2010 – kl. 19.00 på SVT1

2011 – kl. 19.00 på SVT1

2012 – kl. 19.00 på SVT1

2013 – kl. 19.00 på SVT1

2014 – kl. 19.00 på SVT1

2015 – kl. 19.00 på SVT1

2016 – kl. 19.00 på SVT1

2010 – kl. 19.00 på SVT1

2011 – kl. 19.00 på SVT1

2012 – kl. 19.00 på SVT1

2013 – kl. 19.00 på SVT1

2014 – kl. 19.00 på SVT1

2015 – kl. 19.00 på SVT1

2016 – kl. 19.00 på SVT1

2017 – kl. 19.05 på SVT1

2018 – kl. 19.00 på SVT1

2019 – kl. 19.05 på SVT1

2020 – kl. 19.05 på SVT1

2021 – kl. 19.05 på SVT1

2022 – kl. 19.05 på SVT1

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-20

Källor:

SvD 2022-12-24

När började man äta risgrynsgröt till jul?

19 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Risgrynsgröt har ätits som julmat sedan mitten på 1800-talet.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Förmodligen har traditionen förkristna rötter, men då inte i form av risgrynsgröt som vi tänker idag. Så här beskrivs äldre tiders julgröt av Richard Tellström:

Den kunde kokas på korngryn, men för att göra den festligare än vardagsgröten smaksattes den med peppar och kanel och ovanpå kunde man ringla en sträng av sirap eller så gjordes en grop i mitten med en rejäl klick smör.

Ordet risgrynsgröt finns belagt på svenska redan 1764, då i Franz Joachim von Akens Hus- och rese-apotheque. Dock skulle det dröja ytterligare ungefär ett sekel innan risgrynsgröten började leta sig in som julmat. Enligt en notis i Stockholms Dagblad 1842 serverades då ”risgrynsgröt hvarje helgedags afton”

Ett av de tidigare beläggen där risgrynsgröt förknippas med julafton är en text med rubriken ”Rim till 1847 års julgröt” där en versrad lyder ”men ändå mer äta mig af risgrynsgröt wäl mätt”

Vid ungefär samma tid finns en text om julafton 1854 att läsa i Öresundsposten:

Julafton, med dess lutfisk och risgrynsgröt, dess öfverraskningar och dramatiska effekter, dess julklappar och dess poesi.

Tidningen Barometern publicerade 1853 en vers där olika aspekter av julaftonen avhandlas. Då skriver man ”O risgrynsgröt, som dig på bordet visar/ Hvad du är rar! Jag prisar dig med skäl”.

När man sedan läser vidare om julmaten under andra halvan av 1800-talet är risgrynsgröten en given komponent, vilket bl.a. detta citat från Borås Tidning 1869 visar.

Julaftonen, denna barnens stora högtidsfest, är således nu inne. Upp från den stolta konungaborgen ända ned till lägsta hydda klappa i dag många tusende små barnahjertan längtansfullt efter aftonen och glänsa de oskuldsfulla lifliga ögonen förhoppningsfullt i förwäntan på qwällen med dess julljus och granar, dess julklappar och namnam, dess, för vårt land nationella, risgrynsgröt och lutfisk

Så risgrynsgröten är att betrakta som helt etablerad som julmat under andra halvan av 1800-talet. När julmaten under förra seklet formas till en måltid som är lika i alla samhällsklasser och samma var du än bor i landet brukade man oftast dela upp maten i ett smörgåsbord med ex. julskinka, sill och julkorvar mitt på dagen och sedan en aftonmåltid med lutfisk och risgrynsgröt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-19

Källor och litteratur:

Stockholms Dagblad 1842-12-28

Västerviks Veckoblad 1847-12-24

Barometern 1854-12-23

Öresundsposten 1854-12-27

”Så smakar vår julmat av minnen och traditioner” gp.se 2020-11-29

”risgrynsgröt” SAOB 1959

När kom traditionen med fula jultröjor till Sverige?

17 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att klä sig i jultröjor med fula motiv är en tradition som kom till Sverige under 2010-talet.

Att klä sig i jultröjor med fula motiv har etablerat sig som en tradition i Sverige. Särskilt vanligt verkar det vara på julfester, men det förekommer också på själva julaftonsfirandet.

Som många andra nutida traditioner (ex. halloween och black friday) kommer traditionen att klä sig i jultröjor från USA. Sitt stora genombrott fick den i och med filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där klär sig karaktären Mark Darcy (spelad av Colin Firth) i just en sådan tröja. Visserligen har fula jultröjor funnits tidigare, men det är genom filmen som de stora genomslaget kommer.

Det dröjer ytterligare något årtionden innan den fula jultröjor kommer till Sverige. Upsala Nya Tidning
skriver om jultröjan i ett reportage från USA 2004:

Varje år tar hon fram sin växande kollektion av tröjor med julmotiv; hon har 18 stycken vid det här laget och varje år köper hon en ny. Från och med första december, och varje dag fram till nyårsafton, klär hon sig i ett färgglatt plagg med applicerade eller tryckta mönster av tomtar, renar, snögubbar eller julgranar.

I Sverige slog den fula jultröjan igenom något årtionde efter filmen. Dagens Nyheter har inför julen 2013 en liten notis med rubriken ”Allt fler män bär jultröjor” och samma år skriver Fokus:

Ju fulare desto bättre, är det som gäller för julens trendplagg.

Det är också nu som fula jultröjans dag lanseras. År 2017 skriver Susanne Ljung i Dagens Nyheter:

En amerikansk jultrend på tvärs mot den goda smaken är på väg in i de svenska stugorna – den fula jultröjan. Snart sitter den på en människa nära dig. Det började som ett skämt, men har blivit en industri.

Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-17, uppdaterad 2023-12-15

Källor:

Upsala Nya Tidning 2004-12-22

Dagens Nyheter 2013-11-29

Fokus 2013-12

Dagens Nyheter 2017-12-23

”Did ‘Bridget Jones’ start the Ugly Christmas Sweater craze?” USA Today

Vad är långkål?

16 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Långkål är grönkål som kokats i skinkspad och sedan med grädde och smaksatts med sirap.

Den svenska julmaten har en stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet, men det finns några inslag av grönsaker även bland de äldre rätter. Bland grönsaksrätterna är den sydsvenska specialiteten långkål värd att nämna.

Långkål är känt som julmat sedan åtminstone mitten av 1800-talet. I Peter Möllers Ordbok öfver halländska landskaps-målet från 1858 kan man läsa:

Något senare (1890) kan man Höganäs Tidning läsa:

Sedan köttet upptagits ur grytan kokades i spadet långkål, som var en nödvändig jularätt i hvarje hem

När långkål nämns som julmat i tidningar under slutet av 1800-talet är det övervägande skånska tidningar som skriver om rätten, men det finns en spridning även i andra delar av landet.

Äldre tiders recept på långkål har som gemensam nämnare att kålen kokas i skinkspad och sedan steks. Dock finns det sällan något om vare sig grädde eller sirap. I ett recept från 1876 beskriver Johanna Lindström från Halmstad hur långkålen ska tillagas och då ska den först förvällas i skinkspad och sedan kokas i smör för att sist brynas.

Ett av de första beläggen i KB:s tidningsdatabas för att ”halländsk långkål” ska ha grädde och sirap är från julen 1940. Det är också nu, under mitten av 1900-talet som det blir allt vanligare att benämna långkålen just som halländsk.

Numera är det helt självklart, om man tittar på recept, att långkål ska kokas i skinkspad och sedan stuvas med grädde och smaksättas med sirap.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-16

Källor:

Mäller, Peter (1858) Ordbok öfver halländska landskaps-målet

Höganäs Tidning 1890-12-22

SvD 1917-09-02

SvD 1938-01-23

SvD 1940-12-13

Grimbeck, Lars och Stefan Gustafsson (2009) Jul i Halland

Vem var julvärd 1991?

8 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Arne Weise var julvärd 1991, men tanken från början var att man skulle banda Marianne Moll som julvärd

Genom åren har många olika personer varit julvärd i SVT på julafton. Den första personen som går att bekräfta som julvärd är Ragna Nyblom som fungerade som tv-hallåa på julafton 1961. Arne Weise är den person suttit som julvärd flest gånger.

Under de första åren på 1980-talet var Weise värd, men på julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström.

Inför julen 1991 hade SVT planerat att banda det årets julvärd. Så här skrev SvD 19 december 1991:

Utan kontakter med TV-chefen Sam Nilsson väljer man att i smyg videobanda både julaftonens programvärd Marianne Moll och nyårsaftonens rutinerade TV-man Lennart Swahn. Bandningen skedde under tisdagen och onsdagen.

Kritiken blev dock för stor för SVT och direkt i anslutning till avslöjandet så backade man och ringde upp Arne Weise mitt i natten för att övertala honom att komma ner till studion på julafton och vara julvärd i direktsändning.

Så julen 1991 var det återigen Arne Weise som tände ljuset precis före Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul startade 15.00.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-08

Källor:

SvD 1991-12-19

SvD 1991-12-20

När började man med julkort i Sverige?

6 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: De första beläggen för julkort i svenska tidningar är från 1875, men då är det engelska julkort som avses. Det är på 1880-talet det börjar skickas i Sverige.

Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:

En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.

När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.

En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:

Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.

Jenny Nyström hade redan 1881 illustrerat Viktor Rydbergs dikt Tomten. Hon kom sedan under de sista åren på 1800-talet och flera årtionden på 1900-talet att skapa bilden av den svenska jultomten.

Julkorten kom senare att kompletteras med såväl påskkort som pingstkort och sedan tidigare fanns även nyårskort. En viktig skillnad var att på jul- och nyårskort fick man skriva en kortare hälsning om max fem ord något som var strikt förbjudet på både påsk- och pingstkort fram till 1925.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06

Källor:

Jönköpingsposten 1875-01-27

GHT 1875-12-01

GHT 1880-01-02

DN 1895-12-17

Våra julkort-arkiv – Postmuseum

När började man med senap till julskinkan?

20 november , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Senapen fanns med redan när julskinkan blev en del av julmaten på slutet av 1800-talet.

Julskinkan har länge varit det viktigaste för de flesta svenskar på julbordet. Som julmat populariserades skinkan under slutet av 1800-talet. Det var när borgerligheten under sitt julfirande, i nationalromantikens namn, skulle återuppväcka gamla bondeseder som idén med julskinka. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Redan under slutet av 1800-talet, när julskinkan alltså var relativt ny som julmat, finns senap med som ett tillbehör. Så här beskrivs julmaten i SvD 1884:

Idag får ej dukas middagsbord i salen – nej, i köket på gammal svensk julsed, med dopp i grytan, med skinka och senap och extra julöl. Åh, vad det smakar

I Göteborgs Aftonblad annonserar t.ex. Winborgs 1894 att deras senap passar till ”grishufvud och julskinka”.

I Aftonbladet finns följande citat med i en lördagsföljetong 1900:

senap och skinka äro som man och hustru… gutår på halfvan… lycka till god jul och godt slut på året.

Slutsatsen måste alltså bli att senapen finns med som ett tillbehör till julskinkan redan från början.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källor:

SvD 1884-12-22

Göteborgs Aftonblad 1894-12-19

Aftonbladet 1900-04-28

Vilket år sändes Aristocats första gången på julafton?

11 november , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första gången som Aristocats sändes på julafton i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” var julen 1971.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats på svensk teve. De första sju åren var det samma kortfilmer som visades, bl.a. Jultomtens verkstad, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Men 1967 bestämde man att byta ut tre av filmerna och ersatte dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt.

Första gången som Disney bestämde att klipp ur en av deras nya långfilmer skulle visas var när Djungelboken hade haft premiär 1969. Nästa gång man gjorde på det viset var två år senare. Inför julen 1971 tog man bort Djungelboken och ersatte den med ett klipp från Aristocats som hade Sverigepremiär 3 december 1971. Dagens Nyheter skriver dagen före julafton 1971:

Alldeles nya för året ett par avsnitt ur den senaste Disneyfilmen ”Aristocats”. Den elaka betjänten som satt ut kattmamman Duchess och hennes barn för att sno åt sig arvet från Madame, upptäcker att hon har glömt kattkorgen, sin hatt och sitt paraply ut i naturen.

Sedan visades Aristocats vid vissa tillfällen under de kommande åren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa:

DN 1971-12-23

När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

5 november , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk teve sändes på julaftonsnatten 1958.

Traditionen att gå på midnattsmässa började växa fram i Sverige runt tiden för andra världskriget. Det skulle dock dröja länge innan de konkurrerade ut julottorna, men redan 1945 sändes den första midnattsmässan i radio från S:ta Eugenia kyrka.

Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.

Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1958-12-24

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?

5 november , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk radio sändes vid midnatt på julafton 1945.

Länge var julottan på juldagens morgon det viktigaste kyrkobesöket i Sverige, men under slutet av 1900-talet blev istället midnattsmässan populärare. Midnattsmässor har dock förekommit i Sverige sedan åtminstone 1940-talet.

Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:

Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.

Reaktionerna i SvD var positiva:

Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.

När teven lanserades i mitten av 1950-talet blev midnattsmässan där ett stående inslag och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässor även i teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1945-12-24

SvD 1945-12-27

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Kategoriarkiv: jul

Vilken tid sänds ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” på julafton?

När började man äta risgrynsgröt till jul?

När kom traditionen med fula jultröjor till Sverige?

Vad är långkål?

Vem var julvärd 1991?

När började man med julkort i Sverige?

När började man med senap till julskinkan?

Vilket år sändes Aristocats första gången på julafton?

När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?