Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit texten till ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”?

av

Kort svar: Herman Sätherberg skrev texten till ”Vinter rasat ut” 1838 och sedan tonsattes den för manskör av Otto Lindblad.

En av de populäraste sångerna för olika manskörer att sjunga vid elden på valborgsmässoafton är ”Längtan till landet” som inleds med textraderna:

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.

Sången är från början en dikt som Herman Sätherberg skrev till boken Jägarens vila – Poetiska bilder från skogen, fältet och sjö som publicerades 1838. Dikten heter ”Längtan till landet” och är sex verser lång. När den idag sjungs är det oftast bara de två första verserna som används.

Utdrag ur Jägarens vila

Körledaren Otto Lindblad tonsatte sedan dikten för manskör något år efter att den publicerats.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-28

Källor:

”Längtan till landet (”Vintern rasat ut bland våra fjällar”)” 2023-04-28

Jägarens hvila. Poetiska bilder från skogen, fältet och sjön. (1838) runeberg.org

Profilbild för Okänd

När Eid al-Fitr i Sverige 2023?

av

Kort svar: Eid al-Fitr börjar den 21 april 2023 i Sverige

Den muslimska fastemånaden Ramadan och den efterföljande festen Eid al-Fitr styrs av månens faser. Den muslimska kalendern är en månkalender. Ett år i den muslimska kalendern är också tolv månader, men där är varje månad reglerad just av månens varv runt jorden. En månad blir således 29 eller 30 dagar och ett år blir 353 , 354 eller 355 dagar.

För de allra flesta muslimer är det också den faktiska månen (och inte som med den kristna påsken, en kalendarisk måne) som avgör när en månad övergår i en annan. Ramadan 2023 började torsdag 23 mars, nio dagar tidigare än året innan eftersom det var då nymånen blev synlig.

Aljazeera rapporterade i slutet av april att:

A new moon was sighted on Thursday evening after Maghrib prayers in Saudi Arabia, meaning that Eid celebrations there will begin on Friday, April 21.

Så den sista dagen som de flesta muslimer fastar är torsdag 20 april och sedan börjar festen Eid al-Fitr nästföljande fredag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-04-21)

Källor:

When is Eid al-Fitr 2023? aljazeera.com 2023-04-18

Profilbild för Okänd

Hur länge har det förekommit grankrig?

av

Kort svar: Grankrig inför vårens eldar har förekommit åtminstone sedan 1860-talet.

Grankrig handlar om att olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden under våren. Numera förekommer grankrigen i princip uteslutande i Öckerö Kommun men historiskt har de förekommit i hela landet. Då har det gällt påskeldar i västra Sverige och valborgsmässoeldar i övriga landet.

Krig mellan stadsdelar om att bygga den största elden går tillbaka åtminstone till 1860-talet även om ordet ”grankrig” inte nämns specifikt. Det äldsta belägget jag funnit är från påsken 1865. Då skriver GHT:

På det branta berget mellan Haga och Anneberg har en hop pojkar från vestra och östra Haga sedan någon tid samlat åtskilliga materialier till de tillämnade påskeldarne. En annan pojkhop från Masthugget, hvilken samtidigt ströfvat ikring på bergen vesterut, eller i närheten af Djupedalen, förmodligen för att der för sin del samla bränsle till påskeldar, har häromdagen plötsligen tågat ned tvärsöfver det öppna fältet, som skiljer deras berg från det förstnämnda, derefter bestigit detta och så vare sig af afund eller andra orsaker med hugg och slags anfallit Hagapojkarne. Knytnäfvekampen har snart urartat till ett det vildaste slagsmål, hvarander äfven större karlar blandat sig i leken

Vad det verkar så ökar frekvensen av grankrig under efterkrigstiden, då finns det frekventa exempel från ex. Borås och Göteborg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

GHT 1865-04-01

Profilbild för Okänd

Vad är grankrig?

av

Kort svar: Grankrig är en benämning på när olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden (oftast påskeld).

Påskeldar är en tradition som främst praktiserats i västra Sverige och som går tillbaka till 1600-talet. Numera är den mest frekvent förekommande ute på öarna i Göteborgs skärgård. I anslutning till påskeldarna förekommer det också ”grankrig”. Så här förklaras fenomenet i filmen Grankriget från 2016:

[Grankriget] startar på juldagen och avslutas på påskdagen, då de som lyckats samla ihop flest kasserade julgranar – och bygga högsta påskefyren – vinner. Reglerna är enkla men vägen dit kantad av stölder och gemena skurkstreck. Granarna göms i gatubrunnar och stuprör. Både brandförsvaret och polisen går för högtryck men prästen manar till lugn och försoning.

Påskeldarna är och var vanligast i västra Sverige, medan det i övriga delar snarast eldas vid Valborg. Därför finns det historiska exempel på grankrig även från ex. Falun och Malmberget men då i anslutning till valborgsmässoafton. Så här berättar en man från Malmberget:

Man stal och förstörde för varandra, det hörde liksom till spelet. Jag minns att de största pojkarna vaktade brasan även på nätterna. Allt var mycket spännande, och det var med stolthet man såg»sin» majbrasa brinna på Valborgsmässoafton.

Från Borås berättas om grankrigen under efterkrigstiden:

I min ungdom på 50- och 60-talen hade vi formliga grankrig mellan de olika stadsdelarna i Borås. Men då gällde det påskeldar, ty i min hemstad eldades det på påskafton inte på Valborg.

Det finns belägg tillbaka åtminstone till 1860-talet på förekomsten av grankrig, då i Göteborg. Numera är grankrig ett fenomen som så gott som uteslutande förekommer i skärgården utanför Göteborg

Till påskelden i Hestra samlades varje år in en stor mängd julgranar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

Grankriget (2016) sfdb.se

”Grankriget trappas upp i skärgården” svt.se 2023-04-06

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

Profilbild för Okänd

Vad är ”dymmelveckan”?

av

Kort svar: Dymmelveckan är en benämning på för veckan före påskhelgen.

Påskens förberedelsetid är lång och kan sägas börja redan vid fastlagen, sju veckor före påsken. Den sista veckan, som börjar med palmsöndagen och fortsätter med bl.a. dymmelonsdagen och skärtorsdagen, kan kallas lite olika saker. Vanligast är nog ”stilla veckan” men också ”påskveckan” förekommer, även om det sistnämnda snarare syftar på veckan efter påsk.

En mer ålderdomlig benämning på veckan är ”dymmelveckan”. Att kalla veckan för dymmelveckan går att belägga till svensk medeltid då den kallades ”dymbilvika”. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.

Dymmelveckan 2023

Dymmelveckan är alltså den vecka som innehåller palmsöndagen, blåmåndagen, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredag och påskafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-03

Källa:

”dymmelveckan” Svensk Ordbok 2021

Profilbild för Okänd

När började man äta inlagd sill till påsk?

av

Kort svar: Sillen blir en del av påskmaten i slutet av 1920-talet och etablerar sig under åren därefter.

Till ”traditionell påskmat” räknas ägg och olika typer av fisk och senare har även t.ex. Janssons frestelse och påskmust tillkommit. Salt sill fanns med tidigt men dock inte den inlagda sillen.

Som en rätt på julbordet ska den inlagd sillen kommit via borgerligheten på 1800-talet, även om den blev allmänt uppmärksammad på de svenska julborden först under 1920-talet. Det är även då de första beläggen för olika typer av inlagd sill börjar dyka upp kring påsk. Ett menyförslag för påskafton 1926 i SvD har till lunch med:

Smör, bröd, ost, kryddsill med kokt potatis, njurstuvning i snäckor. Stuvad abborre i med kokt potatis. Savarin med aprikoser och grädde.

Även på påskdagens lunch fanns sill med 1926, då som ”inlagd sill”. Året därefter saknas sill helt i menyförslaget från SvD. Ett par år tidigare, 1923, saknas sillen när ”den rituella påskmaten” räknas upp i Dagens Nyheter. Då är det istället ägg, långfredagslax och påsklamm som finns med. Påsken 1928 är den tillbaka i förslaget till påskaftonssupé:

Smör, bröd, sill i oljesås, ansjovisgratin, god bräckkorv, skink- och njursauté, rädisor, ost, löskokta ägg. Kall kyckling med ärter, grönsallad och tomater i marinad samt varm sås.

Påskaftonssupé 1928

Under det fortsatta 1930-talet får sillen en mer given plats i påskmaten. Då blir påskmaten också tydligare ett smörgåsbord med många olika smårätter. Påsken 1938 är ”sill och ansjovis i ett par former” med i annonser inför påsk. Sedan fortsätter den inlagda sillen vara en central rätt på påskbordet under resten av seklet och in på 2000-talet räknas som sill som en av de viktiga rätterna när svenska folket får välja.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-31

Källor:

DN 1923-03-28

SvD 1926-03-27

SvD 1928-04-01

SvD 1938-04-13

Profilbild för Okänd

När är stilla veckan 2026?

av

Kort svar: Stilla veckan infaller veckan före påskdagen. År 2026 är stilla veckan 29 mars-4 april

Stilla veckan är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen. Veckan börjar med palmsöndagen, fortsätter med bl.a. skärtorsdagen och långfredagen för att avslutas med påskafton.

Uttrycket ”stilla veckan” är något som enligt ne.se går tillbaka till ”senare hälften av 1800-talet”. Men redan 1839 finns det belägg för ”stilla veckan” i tidningen Skånska Posten veckan och därefter finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Delar av Stilla veckan 2026

Eftersom stilla veckan är direkt knuten till påsken som i sin tur styrs av den ecklesiastiska fullmånen så kan stilla veckan som tidigast infalla mellan 15 mars och 21 mars och som senast mellan 18 april och 24 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterad 2026-01-01

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Profilbild för Okänd

När kom påsktuppen till Sverige?

av

Kort svar: Påsktuppen kom till Sverige kring sekelskiftet 1900, först på påskkorten och sedan som separata prydnader.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg. Även tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

De första beläggen för tuppar i anslutning till påsken är på påskkorten runt sekelskiftet 1900. Det äldsta påskkortet med en tupp som motiv som DigitaltMuseum har i sitt arkiv är från tidigt 1900-tal.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Som en separat prydnadsdetalj dyker påsktuppen upp i tidningarna i slutet av 1920-talet tillsammans med påskkycklingar, påskägg och en del annat påskpynt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT 1969?

av

Kort svar: På julafton 1969 var det Anita Lindman och Lasse Holmqvist som delade på värdskapet i TV1.

Att vara julvärd är numera ett prestigefyllt uppdrag som varje år tilldelas en ny offentlig person i Sverige. Under 2000-talet har bl.a. Lasse Kronér, Babben Larsson och Tareq Taylor fungerat som julvärdar i SVT. Även under tevens barndom varierade det från år till vem som fick vara julvärd. Under de första åren var det oftast teve-hallåorna som fick vara julvärdar, men så småningom kom andra personer som Beppe Wolgers, Sven Lindberg och Arne Weise in i rutan.

På julafton 1969. då TV2 precis hade startat, var det Anita Lindman (senare mest känd för Televinken) och Lasse Holmqvist (känd bl.a. för Här är ditt liv) som fick vara julvärdar. Så här skrev Dagens Nyheter:

Julens programpresentatörer i TV 1 blir Anita Lindman och Lasse Holmqvist. Den 23 december fungerar Anita Lindman som programvärdinna från kl 12 till 16.30 och Lasse Holmqvist som program- värd från kl 20. På julafton blir Anita Lindman programpresentatör kl 10-18 och Lasse Holmqvist resten av kvällen. På juldagen blir det samma tider för de båda, och på annandag jul Anita Lindman kl 10-17.15, då Lasse Holmqvist avlöser henne.

Både Lasse Holmqvist och Anita Lindman fick beröm för sina insatser som julvärdar 1969 och de fick ”mycket personligt beröm” enligt en krönika i Dagens Nyheter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Källor:

Dagens Nyheter 1969-11-18

Dagens Nyheter 1969-12-27

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd i SVT 1970?

av

Kort svar: På julafton 1970 var det Sven Lindberg och Gunilla Marcus som var julvärd i TV1.

Sedan början av 1960-talet har olika personer, däribland givetvis Arne Weise, varit julvärdar. Liksom numera var 1960- och 1970-talet årtionden då det byttes julvärdar varje år. Ett år kunde Beppe Wolgers vara värd och ett annat år Isa Quensel och Olle Norell.

På julafton 1970 var det skådespelaren Sven Lindberg och teve-profilen Gunilla Marcus som fick äran att agera julvärd i TV1. Så här skrev Dagens Nyheter:

TV 1:s julvärd i år är Sven Lindberg, komediräven som lät sig lockas över till TV och som där utvecklat en ovanlig mängd fantasi och nya sidor. Men julen är lång, och inte ens den garanterat charmige Lindberg kan rimligen bära hela julvärd- skapet ensam på sina späda axlar: därför har vid hans sida inkallats en dame vid namn Gunilla Marcus, i vanliga fall en av TV 1:s flitigaste producenter, men nu sätter hon sig alltså framför kamerorna en stund.

Sven Lindberg var programvärd på olika sätt under hela julhelgen, även under uppesittarkvällen den 23 december. Då var även Gunilla Marcus med i studion tillsammans med Lindberg

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27

Källor

Dagens Nyheter 1970-12-23

SvD 1970-12-24