Vilka filmer visades i den första ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”?

15 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: I det första programmet 1960 visades inslagen Jultomtens verkstad (i svartvitt), Peter Pan, Bambi på isen, Pinocchio, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Inget av dessa inslag har genom alla år visats på samma sätt varje år.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 visades för första gången det program som kommit att bli en svensk klassiker – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Den engelska originaltiteln är From all of us to all of you och det programmet sändes första gången i USA 19 december 1958.

Varje gång SVT eller Disney gör någon förändring i programmet blir det stora rubriker och omfattande protester. Vad som då kan vara intressant att notera är att enbart tre inslag funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts –

Dessa tre avsnitt var med i det allra första programmet tillsammans med klipp ur

Peter Pan,
Bambi,
Pinocchio,
Askungen samt
kortfilmen Kalle Anka och nötkriget.
Programmet avslutades med att Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich sjöng duett i Ser du stjärnan i det blå.

Askungen finns också med i dagens upplaga men hade ett uppehåll mellan 1969 och 1976 samt 1978. Av de tre inslagen som funnits med sedan premiären är det dock inget som visats på samma sätt genom alla år.

I jultomtens verkstad saknades fram till 1983 scenerna med den svarta dockan som rutschar ner för kanan och säger ”Mammy” (lyssna på ljudspåret från julafton 1975 så hör man att ”Mammy” saknas) och den figur i leksaksparaden som ser ut som en karikatyr av en jude. Dessa scener kommer att tas bort igen från och med julen 2012. Dessutom var inslaget i svartvitt fram till 1978. Inte något år har alltså I jultomtens verkstad visats oklippt i svensk teve

Parkscenen i Lady och Lufsen (efter måltiden) visades inte mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Vad gäller Snövit har rösterna dubbats om sedan premiären. I originalet görs den svenska rösten av Tatiana Angelini, men 1982 dubbades hela filmen om och sedan dess är det Anna-Lotta Larsson som gör Snövit.

Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers) som den heter i original). Det togs bort redan 1967 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi och Pinocchio bort.

Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 och Piff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-15, uppdaterad 2013-12-09)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Skådespelarna som gör julens röster (SvD 23/12 2012)

Dubbningshemsidan

Vad är viktigast på julbordet för svenskar?

10 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Julskinka är den enskilda rätt som är populärast på de svenska julborden.

De flesta av årets högtider är förknippade med mat – ägg och lamm vid påsk, sill och potatis vid midsommar och kräftor och surströmming på sensommaren. Men allra mest mat äter svenskarna under julhelgen.

Ursprunget till de olika rätter som står på julborden är olika. En del, som lutfisken, är sekelgamla – andra, som köttbullarna, hamnade på julbordet under andra hälften av 1900-talet. Men vilka är egentligen de populäraste rätterna?

Samtliga de undersökningar som jag läst visar att julskinkan är ohotad etta. Mellan 84 och 97 procent anger att de har julskinka på julbordet. Som tvåa kommer oftast sill och köttbullar.

Synovate/Temo gjorde 2006 en undersökning där 1022 svenskar intervjuades om olika julrelaterade saker. På frågan ”Kommer julbordet innehålla något av följande?” svarade:

Julskinka – 96 procent
Köttbullar – 94 procent
Sill – 92 procent
Korv – 87 procent
Risgrynsgröt – 74 procent
Lax – 70 procent
Kål (röd, brun eller grön) – 67 procent
Revbensspjäll – 53 procent
Lutfisk – 36 procent

Yougov genomförde hösten 2012 intervjuer (1402 st) om vilka sju rätter som var viktigast på julbordet:

Skinka – 84 procent
Köttbullar – 76 procent
Sill – 68 procent
Janssons frestelse – 59 procent
Lax – 48 procent
Revbensspjäll – 35 procent
Julkorv – 29 procent

I december 2002 tog Vår Bostad hjälp av Sifo för att ta reda på vad som var viktigast på julbordet:

julskinka – 83 procent
sill – 36 procent
köttbullar – 30 procent
Janssons frestelse – 20 procent
prinskorv – 17 procent
risgrynsgröt – 15 procent
lutfisk – 14 procent
lax – 6 procent
revbensspjäll – 5 procent
dopp i grytan – 5 procent

Lui marknadsinformation och Temo frågade 2003 vilken som var favoritmaten på julbordet:

julskinka – 66 procent
sill – 39 procent
köttbullar -22 procent
Janssons frestelse -20 procent
prinskorv -14 procent
lutfisk -10 procent
lax -10 procent
gröt -8 procent
revbensspjäll -8 procent
sylta -7 procent

När Demoskop 2018 frågade drygt tusen svenskar om vad på julbordet man ”inte kunde vara utan” blev det följande resultat:

Julskinka (60 procent)
Köttbullar (44 procent)
Inlagd sill (36 procent)
Julmust (36 procent)
Janssons Frestelse (34 procent)
Ägg (25 procent)
Prinskorv (25 procent)
Vörtlimpa (17 procent)
Glögg (16 procent)
Risgrynsgröt (15 procent)
Rödbetssallad (15 procent)

När Livsmedelsföretagen 2018 frågade 1020 personer om ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” blev resultatet:

Julskinka – 25 procent
Janssons frestelse – 15 procent
Sill – 11 procent
Lax – 9 procent
Revbensspjäll – 6 procent
Köttbullar – 5 procent
Grönkål – 4 procent
Julmust – 3 procent
Lutfisk – 3 procent
Risgrynsgröt – 3 procent

En undersökning från Livsmedelsföretagen gav 2020 följande resultat på frågan ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” (1013 intervjuer) gav snarlika resultat.

Notera att frågorna som ställts i de olika undersökningarna varierar, men tydligt är att julskinkan, sillen och köttbullarna är det absolut mest centrala på svenskens julbord. Därefter kommer ofta Janssons frestelse, korv av olika slag och lax. Dock ska det sägas att julskinkan minskat något i popularitet under 2010-talet.

Källor: Artiklarna som länkas till vid respektive topplista.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-28, uppdaterad 2021-09-24)

När är vintersolståndet 2012?

8 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Vintersolståndet 2012 inträffar exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).

Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2012 inträffar det exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).

Källa: Naval Oceanography Portal

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

Vad är vintersolståndet?

8 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Vintersolståndet är en tidpunkt när solen står som lägst på norra halvklotet. Vintersolståndet inträffar 20 eller 21 december svensk tid.

Solen har en central betydelse för vår kalender och för de högtider som firas. Vid två tillfällen står solen som högst (sommarsolståndet)respektive som lägst på himmeln (vintersolståndet) – och vid dessa tidpunkter firar vi i Sverige midsommar respektive jul.

För att förstå vad vintersolståndet är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år) samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn och 23 grader söder om himmelsekvatorn under ett år.

När solens når sin lägsta deklination (c.a. S.23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

kara_image6

Vad bilder visar är de olika banor som solen tar över himlavalvet beroende på om det är juni eller december på norra halvklotet. Runt den 21 december står solen alltså som lägst och det är då vintersolståndet inträffar.

Källa: Nautica – Folkuniversitet

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

När började man ha köttbullar på julbordet?

3 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Köttbullar blir successivt en del av det svenska julbord från 1970-talet och etablerar sig först på 1980-talet. Det finns dock enstaka tidigare belägg.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter, men när olika undersökningar gjorts för att se vilka rätter som är vanligast är det – förutom julskinkan och sillen – oftast köttbullarna som hamnat i topp. Att just köttbullarna är så populära kan tyckas märkligt med tanke på att de introducerades på det svenska julbordet så sent som under 1970-talet.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinka, dopp i grytan (anledning till att vi säger dopparedan ), olika slags korvar, syltor, inlagd sill och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock inte köttbullarna eller för den delen prinskorven.

Köttbullarna är en rätt som ofta uppfattas som ”typiskt svensk”. Jonathan Metzger citerar i sin avhandling kokboken Mammas köttbullar från 1964:

köttbullar /../ är en rätt som är hela svenska folkets egendom. Från norr till söder i hela vårt avlånga land lagas det någon gång i veckan köttbullar i vartenda kök… Drömmen om mammas goda köttbullar finns kanske hos de flesta av oss. (citerat i Metzgers, s. 32)

Men även om köttbullarna varit en del av det svenska köket under en lång tid skulle det dröja innan de tar plats på julbordet. Ett tidigt belägg för köttbullar som julmat är en annons från Konsum 1951 där ”man ”Moster Malins julråd” tipsade om följande rätter till julaftonens lunch:

Sill, sardiner, sillsallad, sylta, grisfötter, salt kött, köttbullar, rödbetor, ost. Dopp i grytan. Mästerskinka, rödkål, långkål eller brysselkål, äppelmos eller ananas, grönsallad eller endivesallad. Kaffe.

Sedan ska det dröja ytterligare nästan tjugo år innan köttbullarna kommer tillbaka. Husmoderns köksalmanack föreslog i sin utgåva 1970 ”små köttbullar” som en del av julbordet. Det finns ytterligare något exempel från samma årtionde, t.ex. från Icas kokbok 1978, på köttbullar i samband med julbordet. Men allmänt förekommande i t.ex. Husmoderns köksalmanack blir det inte förrän på 1980-talet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-03, uppdaterad 2022-11-19)

Källor:

SvD 1951-12-19

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Bonniers stora kokbok 1960

ICA kokbok 1978

Litteratur:

Julbord – dukat för frossa – Populär Historia 2006

Moderna julbord: Allt är inte så traditionellt som vi tror – Nationalencyklopedin

Metzger, Jonathan (2005) I köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Är första advent den 1 december?

1 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Vissa år (ex. 2013) är första advent den 1 december, men oftast är det inte så.

Advent (som betyder ankomst) är en period av förberedelser inför julfirandet. Adventstiden löper från första söndagen i advent (den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december) till och med julafton (fjärde advent kan alltså vara på julafton).

Eftersom första advent alltid är på en söndag så är den inte alltid på samma datum (till skillnad från juldagen som alltid är 25 december oavsett veckodag). Vissa år (t.ex. 2013) är första advent den 1 december, men vanligare är att första advent inte är den 1 december.

Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-30)

Vilken är världens mest sålda jullåt?

25 november , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: White Christmas med Bing Crosby som sålts i över 50 miljoner exemplar.

Ingen högtid är så intimt förknippad med särskild musik som julen är. Varje år produceras och säljs mängder av olika julskivor, men som ohotad etta på listan över de mest sålda jullåtarna genom tiderna finns fortfarande en melodi som spelades in på fyrtiotalet – White Christmas med Bing Crosby.

Att White Christmas är den mest sålda jullåten genom tiderna råder det ingen tvekan om. Guinnes World Record gjorde 2007 en noggrann undersökning och beräknade att singeln White Christmas sålts i hisnande 50 miljoner exemplar.

Texten och musiken skrevs 1940 av Irving Berlin. Det första framträdandet med sång av Bing Crosby gjordes på juldagen 1941. Några månader senare (29 maj 1942) spelade Crosby in sången tillsammans med John Scott Trotters orkester på skivbolaget Decca för filmen Holiday Inn. Denna inspelning hamnade på topplistorna i oktober samma år och nådde förstaplatsen i USA sista oktober och behölls sedan toppositionen i elva veckor.

Dock är det inte den inspelning som gjordes 1942 som vi oftast hör idag. Originalbanden från den inspelningen blev – pga frekvent användande – skadade. Därför spelade Crosby, med hjälp av samma orkester som 1942, in en ny version av melodin i mars 1947.

De två versionerna är ganska lika men det går ändå att hör tydliga skillnader, orkestern spelar flöjt och celesta (en typ av klockspel) i början av den nyare versionen (1947). En annats enkelt sätt att höra skillnad är att Crosby betonar det första ”christmas” olika i de båda versionerna (‘drea-he-a-ming’ med fyra stavelser i den äldre och ‘dreaming’ med två stavelser i den nyare).

Du kan själv jämföra: White Christmas från 1942 (youtube eller på spotify) med White Christmas från 1947 (youtube eller på spotify).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-25)

Källor: The hymn s and carols of christmas och Wikipedia: White Chritmas (song)

När är första advent 2012?

10 november , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2012 söndagen den 2 december.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2012) är på en tisdag så är första söndagen i advent söndagen den 2 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-11)

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen och alla helgons dag?

29 oktober , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Allhelgonadagen är 1 november och är en vanlig dag, medan alla helgons dag är lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november och det är en röd dag.

Bakgrunden till att man inom den kristna kyrkan firar en allmän helgondag i början av november är att det i flera äldre kulturer fanns ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. Någon gång under 800-talet blir 1 november ”alla helgons dag” i katolska kyrkan och på 1100-talet kommer dagen till Sverige med kristendomen.

*Almanacka med allhelgonadagen och alla helgons dag*

Under reformationen på 1500-talet avskaffades en rad helgondagar av ”ekonomiska, sociala och moraliska skäl /../ men när det kom till allhelgonadagen kunde man även anföra religiösa skäl” (Herlitz, s. 125). Under den fortsatta reformationen försökte man successivt avskaffa fler helgdagar och både 1738 och 1741 gjorde försök att avskaffa allhelgonadagen som helgdag. Men det var först i och med den stora helgdagsreduktionen 1772 som allhelgonadagen 1 november blev av med sin helgdagsstatus.

I början av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Numera är alltså 1 november (allhelgonadagen) en vanlig dag medan lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (alla helgons dag) en röd dag.

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-10-29, uppdaterad 2022-10-09)

När är alla helgons dag (då man tänder gravljus)?

28 oktober , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Alla helgons dag då de flesta tänder ljus på gravar infaller på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Allhelgonadagen är dock alltid 1 november oavsett år.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är alltid på en lördag, den lördag som är direkt före första söndagen i november.

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Under 1900-talets första hälft väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november