Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vad är en fastlagsbulle?

av

Kort svar: En fastlagsbulle är ett annat ord för semla fast namnet antyder mer när den ska ätas.

En semla är numera en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fastlagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just under fastlagen (de tre dagarna innan påskfastan).

Semla

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Profilbild för Okänd

När ändrades midsommarafton till att alltid infalla på en fredag?

av

Kort svar: Att midsommarafton alltid skulle inträffa på en fredag beslutades av riksdagen 1952 och den första midsommarafton som berördes var midsommarafton 1953.

Midsommar (till skillnad från midvinter) infaller i anslutning till solståndet – alltså när det är som ljusast på året. Vi kan med stor säkerhet anta att detta på olika sätt har firats långt tillbaka i tiden om än inte på samma sätt som vi firar idag (med midsommarstång , snaps och sill).

Eftersom kyrkan haft ett avgörande inflytande på kalenderns dagar är ”den riktiga midsommardagen” den 24 juli. Det var på det datumet man valde att lägga firandet av Johannes döparens födelse. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

Under hundratals år var det 24 juni, oavsett veckodag, som var midsommardagen (en röd dag). På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. 

Onsdagen den 13 februari 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar – jungfru Marie bebådelsedag, alla helgons dag och midsommardagen. Midsommardagen flyttades från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni.

Avsikten med reformen beskrevs i SvD 18 januari 1951:

Man avser med dessa ändringar att få en jämnare och lämpligare fördelning under året av helgdagarna samt minska den splittring av arbetsveckorna, som vissa av de fristående helgdagarna nu medför.

Fredagen den 19 juni 1953 inföll alltså midsommarafton för första gången på ett annat datum än 23 juni och midsommardagen dagen efter (lördag 20 juni) var första midsommardagen på ett annat datum än 24 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

SvD 18 januari 1951, s. 4

Profilbild för Okänd

När visades Robin Hood på julafton första gången?

av

Kort svar: Första året som Robin Hood visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1974.

Efter de första årens visningar av Kalle Anka på julafton började Disney placera in korta avsnitt från biofilmer som haft premiär under året. Första gången var 1969 då Djungelboken visades under julaftonens program. Djungelboken återkom sedan 1977 för att därefter bli ett stående inslag.

Robin Hood hade premiär i USA 1973 och kom året därefter, i november, på de svenska biograferna.

Recension i SvD 1974.

På julafton 1974 var det således ett klipp från just Robin Hood som visades under Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Inslaget blev sedan ett stående inslag på julafton, förutom 1998 då SVT av någon anledning glömt att förnya rättigheterna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Arbetet Nyheter 1998-12-27

Profilbild för Okänd

Vad är en kyndel?

av

Kort svar: Kyndel är ett gammalt ord för ”ljus” och används i kyndelsmässodagen.

En av flera Mariadagar som firas (eller åtminstone har firats) i Sverige är kyndelsmässodagen den 2 februari. Kyndelsmässodagen firas till minne av att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Enligt Svensk etymologisk ordbok från 1922 kommer ordet ”kyndel” från isländskans ”kyndill” (vilket betyder ljus). På norsk och svensk dialekt har det sedan blivit ”kyndel”.

Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa. Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den istället på närmaste söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källa: Hellqvist, Elof (1922) Svensk etymologisk ordbok Lund: Gleerups förlag (s. 381)

Profilbild för Okänd

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

av

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Profilbild för Okänd

Varför firar vi jungfru Marie bebådelsedag?

av

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag firas inom kristendomen till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Högtidsdagarna inom den kristna världen är i mycket knutet till Jesus liv (hans födelse och hans död/uppståndelse allra mest). Men även hans moder (Maria) har en rad högtidsdagar – bl.a. kyndelsmässodagen, Marie himmelsfärd och bebådelsedagen.

Jungfru Maria och Jesusbarnet
Jungfru Maria och Jesusbarnet

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Den 25 mars är lämpligt som bebådelsedag av fler skäl än att det faller nio månader före december.  Genom att lägga bebådelsedagen 25 mars sammanföll den sånär med vårdagjämningen (cirka 21 mars). I många kulturer (t.ex. den förkristna i Skandinavien) firade man vårdagjämningen med olika typer av fruktbarhetsriter och vad kan då passa bättre än att fira att jungfru Maria befruktats för att föda Jesus.

Numera är jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) snarare ihågkommit i Sverige eftersom det också är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester”

Profilbild för Okänd

När kom den första semmelwrapen?

av

Kort svar: Den första semmelwrapen lanserades till semmelsäsongen 2015.

En ”traditionell semla” har sedan mitten av 1900-talet varit en söt bulle med mandelmassa inuti och vispgrädde mellan bulle och lock samt florsocker på toppen.

Under åren i början av 2010-talet började det komma en lång rad nya varianter av semlan. Tacosemlan, prinsessemlan, nutellasemlan och korvbrödssemlan är olika exempel på den nya trenden. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen.

Instagram 2014-12-30

Mattias Ljungberg är konditor och och driver Tössebageriet i Stockholm. Han menar att semmelwrapen uppfanns som en lösning för problemet att äta en semla när man ”är på språng”:

Svaret var crossovern wrapsemla. Problemet med drällande grädde och mandelmassa runt munnen var ett minne blott när formatet blev mycket ätvänligare. Degen kavlades ut jättetunt, rullades ihop och därefter spritsades grädde och mandelmassa i ”struten”.

Numera säljs semmlwrapen på fler ställen än på Tössebageriet, men det var där det hela började.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källa: ”Mattias Ljungberg är mannen bakom succésemlan” – Expressen (24 januari 2017)

Profilbild för Okänd

Kunde man få böter för att man sålde semlor för tidigt förr i tiden?

av

Kort svar: Enligt en notis i GT från 1952 ska de ha utdelats böter för semlor som såldes för tidigt. Exakt vilka regler som gällt är osäkert, men orsakerna till förbudet är troligen restriktioner efter andra världskriget.

En notis från GT 23 januari 1952 som cirkulerar på nätet sedan ett antal år tillbaka påstår att en Malmöbagare fick böter för att han sålde fastlagsbullar för tidigt. Exakt hur och varför dessa regler fanns är inte helt enkelt att reda ut.

Bildresultat för böter semlor"

Under andra världskriget hade jordbruksproduktionen och importmöjligheterna minskat, vilket ledde till brist på många varor. Därför hade vi ett system där Jordbruksnämnden reglerade priserna på jordbruksvaror och fiske i Sverige. Tidningen ATL har pratat med Jordbruksverket och konstaterar följande:

När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.

Nedanstående notis från Svenska Dagbladet samma år (1952) som notisen i GT är ett exempel på prisregleringen av semlor:

Image

Dels finns det en tid då semlorna får säljas (28 januari – 30 april) och det finns reglering hur mycket fyllda (2 öre för stora och 1 öre för små) respektive ofyllda semlor (kaffebrödspriser plus 1 öre).

Att bagarna från Malmö fick böter har alltså inte med några religiösa eller moraliska aspekter på semlor före fettisdagen att göra. Att äta semlor och sälja dem tidigare än fettisdagen förekom utan tvekan under första halvan av förra seklet. Åtminstone 1950-talet har det klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari. Även Mia Öhrn skriver om detta:

Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-14

Källor: 

”Då gällde andra bullar” ATL Lantbrukets affärstidning 2018-01-11

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Profilbild för Okänd

Varför har februari 29 dagar år 2020?

av

Kort svar: Att februari 2020 har 29 dagar (en mer än vanliga år) beror på att 2020 är ett skottår.

Skottår infaller vart fjärde år och är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). Således är år 2020 ett skottår med 366 dagar.

Skottdagen 2020

Av historiska skäl är februari den månad där skottåret regleras. Om det är skottår har februari en dag mer än vanliga år. Att det är just februari beror kortfattat på att det i den romerska kalendern var årets sista månad.

Och eftersom 2020 är ett skottår så kommer februari 2020 har 29 dagar, där 29 februari är skottdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-01-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Är år 2020 ett skottår?

av

Kort svar: Ja, 2020 är ett skottår och februari 2020 har alltså 29 dagar.

Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.

Skottdagen den 29 februari 2020

Skottår (år med 366 dagar) är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Således är år 2020 ett skottår med 366 dagar och februari 2020 har 29 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-01-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm