Kort svar: Kortfilmen ”I jultomtens verkstad” (Santa’s workshop) från 1932 utspelar sig på julafton 24 december och jultomten åker iväg för att dela ut julklapparna under natten till 25 december.
Förklaringen är att det är skillnad mellan när och hur julklapparna delas ut i Sverige och USA (där filmen är producerad. I Sverige kommer jultomten på julafton den 24 december och delar ut klapparna helt synligt. Jultomten i USA – Santa Claus – kommer däremot i hemlighet på natten (gärna genom skorstenen) till den 25 december och delar ut klapparna. Det är därför man i jultomtens verkstad förbereder det sista den 24 december och jultomten själv åker iväg i sin släde med sina renar för att dela ut klapparna till den 25 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-07
Källa:
Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag
Kort svar: Sången som sjungs, dels i början av kortfilmen ”Jultomtens verkstad” och dels när jultomten åker iväg på sin släde har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
Under slutet av 1920-talet började Disney producera tecknade kortfilmer i en serie som fick namnet Silly symphonies. Den 10 december 1932 hade Santa’s workshoppremiär och det är också den första kortfilmen i julprogrammet From alla of us to all of you som sändes i USA 1958.
Sången som sjungs, dels i början och dels när jultomten åker iväg på sin släde, har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
Under tiden som startbilden visas sjunger en kör:
Near the far North Pole in a distant land, Lives Santa Claus with a merry band, Of tiny elves who sing and work, They’re making toys for girls and boys!
Därefter – och det är här klippet börjar i den version vi kan se på SVT1 varje julafton – klipps vi sedan in på en bild av jultomtens verkstad på Nordpolen och hans hjälpredor sjunger:
We’re the merry, merry men of the midnight sun, We work for Santa and have a lot of fun, With a hi-hi-ho and a hi-hi-hey, We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!
I den här scenen kan vi för övrigt se några av namnen på jultomtens renar – Donner och Blitzen. Sedan får vi också se de övriga renarna.
Goodbye, my merry little gnomes, Goodbye, goodbye, goodbye, I’m bringing joy to a million homes, Goodbye, goodbye, goodbye!
När jultomtens släde sedan lyfter och flyger bort mot månen sjungs återigen:
We’re the merry, merry men of the midnight sun, We work for Santa and have a lot of fun, With a hi-hi-ho and a hi-hi-hey, Santa claus will bring to you a very, very merry Christmas Day!
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-06
Kort svar: Peter Pan visatdes på julafton i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” mellan åren 1960 till 1968. Därefter har scener ur Peter Pan återkommit 1976 och 2006.
Pärlbandet av kortfilmer från Disney som visas på eftermiddagen under julafton har varierat kraftigt genom åren. I originalprogrammet som sändes i Sverige 24 december 1960 visades bl.a. en scen ur långfilmen Peter Pan från 1953.
Nästa större förändring skedde 1969 då man tog bort Peter Pan, Askungen, Plutos julgran och Nalle Puh. De båda sista fick alltså bara två år även om Plutos julgran sedan återkom 1983.
Peter Pan gjorde sedan en oväntad och kortvarig återkomst på julafton 1976 och sedan igen, lika kortvarigt, på julafton trettio år senare (2006).
Kort svar: Chefen för barnredaktionen på TV2 – Helena Sandblad – sa 1979 att hon ville ta bort Kalle Anka på julafton, men eftersom programmet sändes i TV1 så fick hennes uttalande ingen konsekvens.
Vid ett fåtal tillfällen har det höjts röster för att helt stryka programmet från julaftonstablån. Så skedde t.ex. 1979 när Helena Sandblad blev ny chef för barnredaktionen på TV2. Till tidningen Arbetet sa Sandberg:
Det är föräldrarna som behöver barnprogram. Billigare barnvakt kan de inte få.
I slutet av sjuttiotalet var Kalle Ankas jul oerhört populärt. Enligt undersökningar såg 66 procent av svenska folket på programmet på julafton. Eftersom Kalle Anka sändes i TV1 var det heller aldrig aktuellt att plocka bort programmet. En av cheferna på just TV1 – Ingemar Leijonborg sa i SvD:
Idén med ett tvåkanalsystem är att om förmyndarmentalitet förekommer i den ena kanalen skall vi kunna kompensera det i den andra.
Kort svar: Olika personer har gjort rösten som Benjamin Syrsa i olika sammanhang – bl.a. Cliff Edwards, Torsten Winge och Bengt Feldreich.
Benjamin Syrsa introducerades som karaktär i filmen Pinocchio från 1940. Hans röst gjordes i det engelska originalet av Cliff Edwards och det är han som sjunger When you wish upon a star. När filmen dubbades till svenska blev det Torsten Winge som fick göra Benjamin Syras svenska röst.
Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of you i USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde den frackklädda syrsan When You Wish Upon A Star.
Klockan 16:00 på julaftonen 1960 sändes en svenskdubbad version av programmet – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Som svensk ciceron valdes Bengt Feldreich och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska – Ser du stjärnan i det blå.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Kort svar: Arne Weise var julvärd 1964 och 1966, sedan från 1980 till och med 2002 (med undantag för tre år under den perioden).
En ”julvärd” är en programpresentatör som på julafton möter tittarna mellan de ordinarie programmen. Symbolen för ”julvärd” i Sverige är utan tvivel ArneWeise som har mött svenskarna flest julaftnar.
Arne Weise är värd för TV:s eftermiddagssändningar på julafton. Sändningen som, i första hand, riktar sig till barnen och innehåller blandade filmade och direktsända inslag, pågår mellan 14 och 17
Under de kommande sju åren 1981-1987 var det Arne Weise som var julvärd samtliga år och 1982 tände han ett levande ljus för första gången. På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström
Kort svar: Under julafton 1963 var det hallåorna Birgitta Sandstedt och Ewonne Christensen som skötte värdskapet i teve.
Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.
Tre år efter premiären av Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (1960) var det två kvinnor som delade på värdskapet i teve under julaftonen. Precis som året före (1962) var det hallåor som fick uppdraget – Birgitta Sandstedt satt i studion under dagen och Ewonne Christensen under kvällen. Christensen hade sen också ”hallå-jour i TV under middagstid på juldagen”.
SvD 1963-12-24
Under julaftonen 1963 kunde man också titta på t.ex. Lennart Hyland, Gösta Knutsson och Farbror Sven.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Kort svar: På julafton 1962 var det Jeanette von Heidenstam, Katarina Widell och Barbro Elfström var programvärdar i teve.
Under slutet av 1950-talet hade teve börjat sändas i Sverige och vid skiftet till sextiotalet hade teven tagit klivet in i folkhemmet – bl.a. genom fotbolls-VM 1958 och OS i Rom 1960.
Under julafton 1962 var det tre ”jourhavande hallåor” som log ”mot svenska folket från julhelgens digra program”. De tre var Jeanette von Heidenstam, Katarina Widell och Barbro Elfström. En av dem – Jeanette von Heidenstam – skulle återkomma som julvärd 1978, 1979 och 1980 (sista året i par med Arne Weise).
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Kort svar: Plutos julgran har visades på teve på julafton 1967 och 1968 och återkom 1983 och blev därefter ett permanent inslag.
Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree) är en animerad kortfilm på sju minuter som kom 1952. Filmen handlar om hur ekorrarna Piff och Puff följer med julgranen in till Musse Pigg och Pluto och det bråk som mellan ekorrar och hund blir konsekvensen. Filmen avslutas med att Kalle Anka, Långben och Mimmi Pigg sjunger ”Deck the halls”.
När man gjorde den första förändring 1967 tog man bort tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) och lade till tre nya (Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt). Ingen av dessa tre blev särskilt långlivad – Plutos julgran och Nalle Puh på honungsjakt försvann efter två år och Kalle Anka och myrorna efter fyra år.
DN 1983-12-24
På julafton 1983 var det tre filmer som kom tillbaka efter kortare eller längre uppehåll.
Högtider och traditioner 