Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”
Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28
Dels så sägs det i filmen vid flera tillfällen att den utspelar sig i ”landets huvudstad”, dels så framkommer det i boken att Karl-Bertil jobbar på ”ett av postkontoren i landets huvudstad” och att taxichauffören kör honom till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”.
En annan indikation att serien utspelar sig i Stockholm är de två caféerna som förekommer i filmen – Rialto och Småland.
Café Rialto låg i verkligheten ihop med biografen med samma namn i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm. Café Småland – där Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen – är dock inte lika självklar att placera i någon stad.
Kort svar: Byrådirektör H.K. Bergdahl blir av med en tändstickstavla föreställande Bodens fästning.
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts på kvällen varje julafton varje år sedan 1975 handlar om hur den unga Karl-Bertil Jonsson (med röst av Per Andrén) ”stjäl från de rika och ger till de fattiga”. I praktiken handlar det om hur han tar julklappar avsedda för rika människor (bl.a. hans egen far Tyko Johnsson) och ger dem till fattiga.
När Karl-Bertils föräldrar – mitt under julaftonsfilmen Lilla helgonet från 1944 – får reda på vad Karl-Bertil gjort blir faderns rasande och modern förtvivlad. På juldagen tar Tyko med sig Karl-Bertil och sin taxeringskalender – för 1942 – för att tvinga Karl-Bertil att be om ursäkt.
När de kommer till det första stoppet – byrådirektör H.K. Bergdahl (röst Åke Fridell) på Djursholm – får de veta att den julklapp som Karl-Bertil troligen tog från dem var ”morbror Arturs tändstickstavla med Bodens fästning på”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28
Kort svar: Första gången som TV4 hade Bingolotto som uppesittarkväll den 23 december var 1993.
Vid mitten av 1960-talet började SVT återkommande att sända olika typer av ”uppesittarkväll” den 23 december – dan före dopparedan. Fram till slutet av 1980-talet var SVT ensamma om att sända teve i Sverige, men när TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet.
Första gången som Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s uppesittarkväll var 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.
Efter ett kort mellanspel med Joakim Geigert 1994 var ”Loket” tillbaka 1995. Eftersom 23 december då var en lördag sändes Bingolotto – final på kvällen från 18.30 till 23.00 med paus för Nyheterna. Även om det inte kallades för ”Uppesittarkväll” 1995 så var programmet det i praktiken.
SvD 1996-12-23
Första gången som Bingolotto sändes som en ren ”uppesittarkväll” var 1996. SvD skrev vid sin TV-tablå:
Frågan vad som är mest uppseendeväckande under den stora TV-kvällen dan före dan – det faktum att Bingolotto för första gången sänds på en måndag eller att Sveriges Television inte bjuder på en traditionell uppesittarkväll?
Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1956.
Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.
Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:
[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.
Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.
När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.
Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.
SvD 1979-12-23
Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.
Kort svar: Första gången som ”Svensson, Svensson” sändes på julafton var 1996 kl. 19.45.
Svensson, Svensson var en teve-serie som gått fyra säsonger på SVT med början 1994. Det sista avsnittet på säsong 1 sändes dagen före julafton kl. 21.45 och hette ”God Jul, Svensson”.
TV-tablån ur SvD 1994-12-23
Julavsnittet skulle sedan återkomma som en jultradition i SVT. Första gången som avsnittet sändes på julafton var 1996 direkt efter Karl-Bertil Jonssons julafton.
TV-tablån 1996-12-24
De två följande åren (1997 och 1998) sändes avsnittet också på julafton. Dock i TV2 senare på kvällen. Nästa år (1999) var avsnittet inte med på julafton utan SVT valde istället att visa långfilmen Svensson, Svensson från 1997 på juldagens kväll.
Förutom 2005, 2007, 2012 och 2017 har Svensson, Svensson visats varje jul under 2000-talet. År 2012 visades istället långfilmen Svensson, Svensson – i nöd och lust och jul-avsnittet sändes dagen före julafton. Även 2017 visades programmet dagen före julafton i SVT1 och sedan på julafton i SVT24.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-19
Källor: TV-tablån ut SvD den 24 december 1994-2020 + 23/12 1994, 25/12 19997 och 23/12 2012
Troligen var det Weise som 1982 (samma år som Tjuren Ferdinand sändes efter ordinarie program) introducerade traditionen att tända ett levande ljus i studion. Åtminstone var det inget som förekom vare sig 1978, 1979, 1980 eller 1981.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-11
Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:
Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken.
Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg.
Under de första åren som programmet sändes på julafton var det i svartvitt och även sedan övriga programmet började sändas i färg fortsatte man att visa Jultomtens verkstad i svartvitt.
Ur SvD tv-tablå julafton 1978.
Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.
Kort svar: En scen ur långfilmen Pinocchio visades i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960-1966. Sedan återkom Pinocchio för ett gästspel 2008.
Pinocchio släpptes som tecknad långfilm av Disney 1940. Historien bygger på en italiensk berättelse från slutet av 1800-talet om dockmakaren Geppetto som gör docka vilken han ger namnet Pinocchio. Pinocchio får sedan liv.
De tecknade filmarna på julaftons eftermiddag har dock stramats till efter den senaste kritiken mot våld och förföljelse i Disneyinslag. Sålunda försvinner ”Bambi” och ”Pinocchio”.
Därefter visades Pinocchio inte något mer, förutom en gång – på julafton 2008. Anledningen till den korta återkomsten var att Disney släpptes i en restaurerad utgåva på DVD i mars samma år.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-11)
