Är trettondagen 2014 en röd dag?

2 januari , 2014 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag och har varit så i Sverige sedan vi blev kristna i början av medeltiden.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

När kristendomens kom till Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Några av dagarna gick lätt att implementera – ex. julen vid vintersolståndet och Johannes döparens dag vid sommarsolståndet. Andra var svårare – ex. apostladagarna och helgondagarna.

Trettondagen som helgdag

Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och allahelgons dag.

Trettondedag jul eller trettondagen (6 januari) är således en röd dag och därmed en ledig dag för de allra flesta.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-04)

Källor:

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Varför bytte menlösa barns dag namn till värnlösa barns dag?

26 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: I den svenska almanackan bytte ”menlösa barns dag” år 2000 namn till ”värnlösa barns dag” eftersom ”menlösa” ansågs ha en negativ klang.

Den 28 december eller fjärdedag jul var fram till ”den stora helgdöden” år 1772 helgdag i Sverige. Den 28 december har sedan åtminstone 400-talet också firats som en minnesdag för alla de gossebarn som Herodes, enligt en text i Bibeln, lät döda i samband med Jesus födelse.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

Värnlösa barns dag

I Sverige kallades den 28 december för ”menlösa barns dag”. År 2000 bytte dagen namn till ”värnlösa barns dag” eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Vilken dag är ”dan före dopparedan”?

23 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Dan före dopparedan är den 23 december.

I nordisk tradition är julafton själva höjdpunkten i julfirandet. Det är på julafton (24 december) som vi delar ut julklappar, äter julmat, dansar kring julgranen, tittar på Kalle Anka och så vidare. December månad (eller egentligen från första advent) är en nedräkning och förberedelsetid inför julafton.

Under december skulle det, i det gamla bondesamhället bryggas julöl, blötas lutfisk, stoppas korv, slaktas gris och en hel massa andra saker. Numera är det andra saker (t.ex. köpa julklappar, hugga eller köpa gran och så vidare) som december handlar om.

Den 24 december kallas populärt för dopparedan eftersom det förekom att man under julaftonsdagen doppade bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen. Således är det den 23 december som är ”dan före dopparedan”. Sedan mitten av 1960-talet har TV sänt uppesittarkväll dagen före julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-23)

Källa: Kättström Höök, Lena (1995) God Jul! Nordiska Museets förlag.

”Julafton” nordiskamuseet.se (läst 2013-12-23)

Vem sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”

18 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: På svenska är det Bengt Feldreich och på engelska är det Cliff Edwards som sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.

Det sista inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton när klockan närmar sig fyra är sången Ser du stjärnan i det blå?. I ljuset av ett rött stearinljus samlas olika Disneykarraktärer och lyssnar till sången.

Originalet heter When You Wish Upon A Star och skrevs av Leigh Harline och Ned Washington till Disneyfilmen Pinocchio. I den engelska originalversionen av filmen är det Cliff Edwards som sjunger.

Ser du stjärnan i det blå

Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of you i USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde Benjamin Syrsa When You Wish Upon A Star.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 sändes en svenskdubbad version av programmet – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Som svensk ciceron valdes Bengt Feldreich (som året innan dessutom blivit julvärd) och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska – Ser du stjärnan i det blå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-18)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

När började vi dricka julöl i Sverige?

17 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i slutet av 1800-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar).

Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Ett av de första fabrikstillverkade julölen gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”. Det finns dock tidningsbelägg på annonser för fabrikstillverkat julöl även före 1898.

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17, uppdaterad 2020-12-09)

Källor:

”Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

”Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Varför heter det ”julklapp”?

12 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ordet ”julklapp” kommer av en äldre sed att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in gåvan genom fönstret.

Numer handlar vi svenska julklappar varje år för cirka 19 miljarder kronor. Genomsnittssvensken handlar julklappar för drygt 3000 kronor. Men varför heter det ”julklapp”?

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade och fler kunde köpa julklappar att dela ut på julaftonens kväll. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:

Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”

Man knackade (klappade) alltså på fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”. Julklapparna kom senare att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-12, uppdaterad 2020-12-23)

Källa: Saob uppslagsord ”julklapp”

När kom prinskorv på svenska julbord?

10 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Det äldsta belägget för prinskorv på hemmets julbord är från 1970. Men ordentligt slog den inte igenom förrän under 1980-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för en ganska stor andel är prinskorven med bland de viktigaste rätterna.

Det finns tidningar från det tidiga 1900-talet där prinskorv förekommer som exempel på julmat. Men det är ganska få exempel och då nästan alltid i uppradningar av flera olika rätter som skulle kunna passa på julbordet.

När man sedan läser igenom olika kokböcker förslag på julmat från efter andra världskriget och fram till 1970-talet så är prinskorven frånvarande. Nedanstående foto från Bonniers kokbok 1960 är ett av många exempel på julbord där prinskorven saknas.

Under slutet av 1960-talet börjar prinskorven dyka upp på vissa restaurangers julbord – t.ex. Spångens julbord för 21 kr 1967. I tidningen Husmodern julnummer 1970 nämns prinskorven bland ”varma rätter” tillsammans med bl.a. brunkål, revbensspjäll, farmors goda julkorv och köttbullar. Dock är detta julbord från Sälens högfjällshotell vilket gör att det snarare går att kategorisera som restaurangjulbord.

Första gången, mig veterligen, som prinskorven föreslås till ett hemmajulbord är en kokbok från Ica 1978. Under 1980-talet blir prinskorven sen vanligare, dels på restaurangers julbord och dels i kokböcker och Husmoderns köksalmanack där den finns med under de flest år under detta årtionde.

Så även om prinskorven nämnts som julmat i enstaka annonser redan under tidigt 1900-tal är det först i slutet av samma sekel som korven tar sin givna plats.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10, uppdaterad 2022-12-02)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson Bokförlag

SvD 1918-12-19

SvD 1967-12-11

Bonniers Kokbok 1960

Husmodern 1970

Stora Julboken ICA (1978)

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Vem är Tomas fylletunna?

10 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i närheten av julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Är julafton (24 december) en röd dag?

5 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Nej, julafton (24 december) är inte en röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton (31 december), julafton (24 december), påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Även om julafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på julafton. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision):

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas julafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Även om julafton inte är en röd dag så är de två följande dagarna (juldagen och annandag jul) det. Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-05)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Är ”Jingle Bells” (”Bjällerklang”) en julsång?

26 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: När ”Jingle Bells” skrevs runt 1850 var det ingen som tänkte att det skulle bli en julsång och inget i vare sig den engelska eller den svenska texten handlar om jul. Numer är dock Jingle Bells att betrakta som en julsång-

Texten och musiken till Jingle Bells skrevs på 1850-talet av James Pierpont. Vissa ord och musiken i refrängen skall ha varit delvis annorlunda i originalet än de som vi idag känner.

j0013

Om man studerar (både den engelska och den svenska) texten finner man snart att det inte finns en enda referens till julen eller ens till månaden december:

Dashing through the snow
In a one-horse open sleigh
O’er the fields we go
Laughing all the way
Bells on bobtail ring (Or Hear our voices ring)
Making spirits bright
What fun it is to laugh and sing (Or What fun it is to ride and sing / Oh, what fun it is to sing)
A sleighing song tonight

Enligt en rad källor ska Jingle Bells ursprungligen ha skrivits Thanksgiving:

The said song was meant for a Thanksgiving program at a church in Savannah, Georgia where Pierpont was organist. The song was so well accepted that it was again sung on Christmas day and since then became one of the most popular Christmas carols.

Dock är påståendet omdiskuterat, men uppenbarligen handlar texten i alla fall inte om jul alls. Men på samma sätt som Tomten har blivit en juldikt trots att den inte handlar om jul så har Jingle Bells blivit en julsång.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-26)

Källa: ”Yule Laugh, Yule Cry: 10 Things You Didn’t Know About Beloved Holiday Songs” time.com (2012-12-14)

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Etikettarkiv: jul