Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”
Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28
Dels så sägs det i filmen vid flera tillfällen att den utspelar sig i ”landets huvudstad”, dels så framkommer det i boken att Karl-Bertil jobbar på ”ett av postkontoren i landets huvudstad” och att taxichauffören kör honom till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”.
En annan indikation att serien utspelar sig i Stockholm är de två caféerna som förekommer i filmen – Rialto och Småland.
Café Rialto låg i verkligheten ihop med biografen med samma namn i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm. Café Småland – där Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen – är dock inte lika självklar att placera i någon stad.
Kort svar: Byrådirektör H.K. Bergdahl blir av med en tändstickstavla föreställande Bodens fästning.
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts på kvällen varje julafton varje år sedan 1975 handlar om hur den unga Karl-Bertil Jonsson (med röst av Per Andrén) ”stjäl från de rika och ger till de fattiga”. I praktiken handlar det om hur han tar julklappar avsedda för rika människor (bl.a. hans egen far Tyko Johnsson) och ger dem till fattiga.
När Karl-Bertils föräldrar – mitt under julaftonsfilmen Lilla helgonet från 1944 – får reda på vad Karl-Bertil gjort blir faderns rasande och modern förtvivlad. På juldagen tar Tyko med sig Karl-Bertil och sin taxeringskalender – för 1942 – för att tvinga Karl-Bertil att be om ursäkt.
När de kommer till det första stoppet – byrådirektör H.K. Bergdahl (röst Åke Fridell) på Djursholm – får de veta att den julklapp som Karl-Bertil troligen tog från dem var ”morbror Arturs tändstickstavla med Bodens fästning på”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28
Kort svar: Första gången som TV4 hade Bingolotto som uppesittarkväll den 23 december var 1993.
Vid mitten av 1960-talet började SVT återkommande att sända olika typer av ”uppesittarkväll” den 23 december – dan före dopparedan. Fram till slutet av 1980-talet var SVT ensamma om att sända teve i Sverige, men när TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet.
Första gången som Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s uppesittarkväll var 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.
Efter ett kort mellanspel med Joakim Geigert 1994 var ”Loket” tillbaka 1995. Eftersom 23 december då var en lördag sändes Bingolotto – final på kvällen från 18.30 till 23.00 med paus för Nyheterna. Även om det inte kallades för ”Uppesittarkväll” 1995 så var programmet det i praktiken.
SvD 1996-12-23
Första gången som Bingolotto sändes som en ren ”uppesittarkväll” var 1996. SvD skrev vid sin TV-tablå:
Frågan vad som är mest uppseendeväckande under den stora TV-kvällen dan före dan – det faktum att Bingolotto för första gången sänds på en måndag eller att Sveriges Television inte bjuder på en traditionell uppesittarkväll?
Kort svar:I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23
Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1956.
Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.
Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:
[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.
Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.
När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.
Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.
SvD 1979-12-23
Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.
Kort svar: De äldsta beläggen för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från början av 1960-talet.
Att realisera ut varor till ett lägre pris än ordinarie pris verkar butiker i Sverige ha börjat med i slutet av 1800-talet. Så här skriver Företagskällan:
Rean uppstod på 1800-talet, men fick sin storhetstid på 1930-talet. Från att ha varit ett sätt att bli av med ett lager eller tillfälligt parti har det blivit en viktig del av marknadsföringen.
Att ha en särskild rea under mellandagarna – alltså från 27 till 30 december – verkar ha börjat under 1960-talet. Det äldsta belägget för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från Dagens Nyheter 1962. Då är det en bilförsäljare som skriver att de har ”Stor Mellandagsrea!”. Året därefter skrivs i samma tidning:
Den 27 december fram till den 15 mars pågår konfektionens reatid. Varuhusen har ”mellandagsrea” på litet av varje, men realiserar först rejält på egen tid. ”Slutet av januari” tror NK att deras sätter in
Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).
SvD 1965-12-28
Det tydliga mönstret redan från början är att ”mellandagsrean” förvisso börjar under mellandagarna (även om de numera kan börja redan på juldagen) men fortsätter en bra bit in på kommande år.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-20)
Källor: ”Realisationens historia” Företagskällan 2018-09-17 samt artiklarna som hänvisas till i texten
Kort svar: Första gången som ”Svensson, Svensson” sändes på julafton var 1996 kl. 19.45.
Svensson, Svensson var en teve-serie som gått fyra säsonger på SVT med början 1994. Det sista avsnittet på säsong 1 sändes dagen före julafton kl. 21.45 och hette ”God Jul, Svensson”.
TV-tablån ur SvD 1994-12-23
Julavsnittet skulle sedan återkomma som en jultradition i SVT. Första gången som avsnittet sändes på julafton var 1996 direkt efter Karl-Bertil Jonssons julafton.
TV-tablån 1996-12-24
De två följande åren (1997 och 1998) sändes avsnittet också på julafton. Dock i TV2 senare på kvällen. Nästa år (1999) var avsnittet inte med på julafton utan SVT valde istället att visa långfilmen Svensson, Svensson från 1997 på juldagens kväll.
Förutom 2005, 2007, 2012 och 2017 har Svensson, Svensson visats varje jul under 2000-talet. År 2012 visades istället långfilmen Svensson, Svensson – i nöd och lust och jul-avsnittet sändes dagen före julafton. Även 2017 visades programmet dagen före julafton i SVT1 och sedan på julafton i SVT24.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-19
Källor: TV-tablån ut SvD den 24 december 1994-2020 + 23/12 1994, 25/12 19997 och 23/12 2012
Dock har Coca Cola (tillsammans med Disneys Jultomtens verkstad) haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började Coca Cola att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.
Annons för Coca Cola 1930.
Under de kommande åren på 1930-talet fick den svenskättade tecknaren Haddon Sundblom i uppdrag att skapa en ny jultomte. Tanken var att Sunblom skulle göra ”jultomten” som en egen person, inte en person som var utklädd till jultomten.
Sundblom använde sig då av Clement Clark Moore’s dikt A Visit From St. Nicholas som en utgångspunkt från 1822 i skapandet av figuren och inför julen 1931 var Sundblom färdig.
Annons för Coca Cola 1931
Utseendet som Sundblom skapade för sin jultomte har därefter varit i princip allenarådande för hur en jultomte i USA ska se ut. Även den svenska jultomten har under senare tid fått se sig omsprungen av sin amerikanska motsvarighet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18
Högtider och traditioner 