Kategoriarkiv: jul

Profilbild för Okänd

När delas julklappar ut i Sverige?

av

Kort svar: I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

IMG_20141220_153855

Under förra seklet etablerades jultomten som julklappsutdelare i Sverige och han brukar dyka upp med klapparna på julaftonens eftermiddag, efter Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Exakt tid varierar från familj till familj. Ett bruk som blivit vanligare under 2000-talet är att man spelar julklappsspelet för att på så vis minska kostnaderna för julklapparna.

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23

Källor: ”Så gör du svensk jul” P4 Kristianstad

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Profilbild för Okänd

När sändes den första uppesittarkvällen i TV?

av

Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1956.

Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som teve sände uppesittarkväll var faktiskt 23 december 1956 med Henrik Dyfverman som programledare. Där och då blev inte uppesittarkväll på teve en tradition utan det skulle dröja ända till 1964 innan det åter var dags för ett program dagen före julafton som benämndes som uppesittarkväll.

Ur SvD:s TV-tablå 1964-12-23

Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:

[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.

Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.

När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.

Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.

SvD 1979-12-23

Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.

Under början av 1990-talet hade alla de stora kanalerna sina egna uppesittarkvällar. I TV2 var det 1992-1994 Ingvar Oldsberg som hade julstuga, i TV3 nämnde Robert Aschberg till 1996 och i TV4 började Leif ”Loket” Olsson med uppesittarkväll 1993 vilket sedan blev Bingolottos uppesittarkväll från 1995.

I slutet av 1990-talet var det bara Bingolottos uppesittarkväll nu med Lasse Kronér som fortfarande sändes dagen före julafton. Programmet har fortsatt att sändas varje 23 december från starten i mitten av 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD dagen före julafton 1958-2020

Profilbild för Okänd

När började butiker med mellandagsrea i Sverige?

av

Kort svar: De äldsta beläggen för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från början av 1960-talet.

Att realisera ut varor till ett lägre pris än ordinarie pris verkar butiker i Sverige ha börjat med i slutet av 1800-talet. Så här skriver Företagskällan:

Rean uppstod på 1800-talet, men fick sin storhetstid på 1930-talet. Från att ha varit ett sätt att bli av med ett lager eller tillfälligt parti har det blivit en viktig del av marknadsföringen.

Att ha en särskild rea under mellandagarna – alltså från 27 till 30 december – verkar ha börjat under 1960-talet. Det äldsta belägget för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från Dagens Nyheter 1962. Då är det en bilförsäljare som skriver att de har ”Stor Mellandagsrea!”. Året därefter skrivs i samma tidning:

Den 27 december fram till den 15 mars pågår konfektionens reatid. Varuhusen har ”mellandagsrea” på litet av varje, men realiserar först rejält på egen tid. ”Slutet av januari” tror NK att deras sätter in

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

SvD 1965-12-28

Det tydliga mönstret redan från början är att ”mellandagsrean” förvisso börjar under mellandagarna (även om de numera kan börja redan på juldagen) men fortsätter en bra bit in på kommande år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-20)

Källor: ”Realisationens historia” Företagskällan 2018-09-17 samt artiklarna som hänvisas till i texten

Profilbild för Okänd

Vilket år sändes ”Svensson, Svensson” första gången på julafton?

av

Kort svar: Första gången som ”Svensson, Svensson” sändes på julafton var 1996 kl. 19.45.

Svensson, Svensson var en teve-serie som gått fyra säsonger på SVT med början 1994. Det sista avsnittet på säsong 1 sändes dagen före julafton kl. 21.45 och hette ”God Jul, Svensson”.

Image
TV-tablån ur SvD 1994-12-23

Julavsnittet skulle sedan återkomma som en jultradition i SVT. Första gången som avsnittet sändes på julafton var 1996 direkt efter Karl-Bertil Jonssons julafton.

Image
TV-tablån 1996-12-24

De två följande åren (1997 och 1998) sändes avsnittet också på julafton. Dock i TV2 senare på kvällen. Nästa år (1999) var avsnittet inte med på julafton utan SVT valde istället att visa långfilmen Svensson, Svensson från 1997 på juldagens kväll.

Förutom 2005, 2007, 2012 och 2017 har Svensson, Svensson visats varje jul under 2000-talet. År 2012 visades istället långfilmen Svensson, Svensson – i nöd och lust och jul-avsnittet sändes dagen före julafton. Även 2017 visades programmet dagen före julafton i SVT1 och sedan på julafton i SVT24.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-19

Källor: TV-tablån ut SvD den 24 december 1994-2020 + 23/12 1994, 25/12 19997 och 23/12 2012

”SVT:s vändning – ”Svensson, Svensson” är tillbaka” Aftonbladet 2018-12-23

Profilbild för Okänd

När skapade Coca Cola sin jultomte?

av

Kort svar: 1931 målade Haddon Sundblom den bild av Santa Claus som sedan Coca Cola kommit att använda i reklamkampanjer sedan dess.

Jultomtens färg, form och funktion skiljer sig åt mellan den traditionellt svenska jultomten och den från USA importerade Santa Claus. Enligt en spridd myt var det läskföretaget Coca Cola som gjorde den amerikanska jultomten röd, men färgen rött hade redan sedan tidigare börjat användas som färg för just jultomten.

Dock har Coca Cola (tillsammans med Disneys Jultomtens verkstad) haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började Coca Cola att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.

Annons för Coca Cola 1930.

Under de kommande åren på 1930-talet fick den svenskättade tecknaren Haddon Sundblom i uppdrag att skapa en ny jultomte. Tanken var att Sunblom skulle göra ”jultomten” som en egen person, inte en person som var utklädd till jultomten.

Sundblom använde sig då av Clement Clark Moore’s dikt A Visit From St. Nicholas som en utgångspunkt från 1822 i skapandet av figuren och inför julen 1931 var Sundblom färdig.

Annons för Coca Cola 1931

Utseendet som Sundblom skapade för sin jultomte har därefter varit i princip allenarådande för hur en jultomte i USA ska se ut. Även den svenska jultomten har under senare tid fått se sig omsprungen av sin amerikanska motsvarighet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18

Källa: ”Five Things You Never Knew About Santa Claus and Coca-Cola” coca-colacompany.com (läst 2020-12-18)

Profilbild för Okänd

Vilka år har Askungen visats på julafton?

av

Kort svar: Askungen har visats i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960-1968, 1976-1977 och från 1979 fram till dagens datum.

En av de långfilmer som fanns representerad redan God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. sändes första gången 1960 var Askungen. Långfilmen hade haft svensk biopremiär drygt tio år tidigare – några dagar före julafton 1950.

Askungen

I samband med att det gjordes en rad förändringar i programmet under slutet av 1960-talet togs även scenen ur Askungen bort. Julen 1969 visades istället klipp från Djungelboken och Törnrosa. Under flera år var Askungen inte med i julaftonsprogrammet.

Sedan återkom Askungen 1976 och har (förutom julen 1978) visats varje år på TV. Dessutom var Askungen med i den Disney-special som TV3 visade under 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-05

Källor: 

”Ingen jul utan Feldreichs sång” SvD 1976-12-24

”TV-tablån” julafton 1978

”TV-tablån” julafton 1979

”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” Magic Movies

Profilbild för Okänd

Vilket år tände julvärden i SVT ett levande ljus första gången?

av

Kort svar: Troligen var det Arne Weise som, när han var julvärd själv för andra gången, 1982 tände ett ljus precis innan Kalle Anka började.

En tradition som förknippas med de SVT:s julvärdar är att tända ett levande ljus i studion runt klockan 15.00, eftersom Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul börjar då. Från 1981 och fram till och med 2002 var Arne Weise ensam julvärd (förutom 1988-1990).

Arne Weise i studion på julafton 1982

Troligen var det Weise som 1982 (samma år som Tjuren Ferdinand sändes efter ordinarie program) introducerade traditionen att tända ett levande ljus i studion. Åtminstone var det inget som förekom vare sig 1978, 1979, 1980 eller 1981.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-11

”Julvärd 1982” från youtube

Profilbild för Okänd

Vilket år visades ”Jultomtens verkstad” första gången på julafton?

av

Kort svar: Jultomtens verkstad (Santa’s workshop) har visats varje år sedan starten av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960.

Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär 1960 men hette då God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. Efter en välkomsthälsning var den första kortfilmen som visades Jultomtens verkstad (Santa’s Workshop). Då fick tittarna följa med till Nordpolen kvällen före juldagen och bl.a. lyssna på nissarna skönsång i den nykomponerade sången ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.

Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:

Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken. 

Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg. 

Under de första åren som programmet sändes på julafton var det i svartvitt och även sedan övriga programmet började sändas i färg fortsatte man att visa Jultomtens verkstad i svartvitt.

Ur SvD tv-tablå julafton 1978.

Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.

Alltsedan premiären 1960 har Jultomtens verkstad varit ett stående inslag även om det är en förkortad version vi ser på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-11

Källor: ”Santa’s Workshop 1932” devianart

”I jultomtens verkstad (1932)” Svensk filmdatabas

Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

Vilka år visades Pinocchio på julafton?

av

Kort svar: En scen ur långfilmen Pinocchio visades i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960-1966. Sedan återkom Pinocchio för ett gästspel 2008.

En av de viktigaste traditionerna för många svenskar på julafton är att kl. 15.00 titta på en timme tecknade Disney-filmer. Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär 1960 men hette då God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. 

Premiärprogrammet var identiskt  From All of Us to All of Yo som sänts i USA den 19 december. De kortfilmer som fanns med i den första sändningen 1958 var Santa’s Workshop (Jultomtens verkstad) och Toy Tinkers. Dessutom visades klipp från långfilmerna Lady och Lufsen, Peter Pan, Askungen, Bambi, Pinocchio och Snövit. Programmet slutade med att Cliff Edwards sjunger When you wish upon a star som Benjamin Syrsa.

Pinocchio släpptes som tecknad långfilm av Disney 1940. Historien bygger på en italiensk berättelse från slutet av 1800-talet om dockmakaren Geppetto som gör docka vilken han ger namnet Pinocchio. Pinocchio får sedan liv.

Klippet från Pinocchio var ett av de första som försvann när man ändrade om i programmet inför julafton 1967. Förutom Pinocchio togs man också bort Bambi på isen och Kalle Anka och nötkriget. DN skriver i början av december 1967:

De tecknade filmarna på julaftons eftermiddag har dock stramats till efter den senaste kritiken mot våld och förföljelse i Disneyinslag. Sålunda försvinner ”Bambi” och ”Pinocchio”.

Därefter visades Pinocchio inte något mer, förutom en gång – på julafton 2008. Anledningen till den korta återkomsten var att Disney släpptes i en restaurerad utgåva på DVD i mars samma år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-11)

Källor: ”Trygg jul med Bengt Feldreich” ltz.se 2008-12-24

”Mycket film i julens TV” DN 1967-12-03

”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” Magic Movies

Profilbild för Okänd

Vilket öl är det man dricker som julöl?

av

Kort svar: Från början, alltså före kristendomen, var det överjäst öl. Under 1900-talet blev det framförallt olika typer av lager, men sedan 2000-talet är det oftast olika varianter av ale som saluförs som särskilda julöl.

Julöl är de äldsta traditionen som vi känner till. Redan de äldsta beläggen av svenskt julfirande handlar om att ”dricka jul” och förr var bryggandet och drickandet knutet till Annadagen 9 december och Tomasdagen 21 december. Den typ av öl man bryggde då var överjäst öl och det var också det som var julölen. Exakt hur den smakade vet vi inte, men sannolikt ett mörkt, sött och fylligt öl.

Under mitten av 1800-talet introducerades den underjästa lagerölen i Sverige och slog igenom med industrialiseringen. Vid kommande sekelskifte fanns det en rad olika julöler som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.

Inför julen 1987 hade Systembolagetren officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. I en artikel från 1987 beskrivs Carnegie som ”Sveriges enda överjästa öl”. Det är alltså underjästa lageröl som dominerar fullständigt.

När SvD skriver om julöl 1996 beskriver man hur ”mörk brygd [är] en ny tradition på julborden”. Vidare skriver man:

Julöl har på några få år blivit en lika grundmurad svensk familjetradition som Kalle Anka på julafton. År 1984 fanns en enda sorts julöl på Systembolaget, en tidig Falcon. I år [1996] finns 37 sorter, rekord igen förstås.

Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort.

Image

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget (2011):

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. 

Anpassningen till nya regler efter EU-inträdet 1995 har gjort att utbudet av julöl ökat explosionsartat. Under 2000-talet har det dessutom blivit fler och fler bryggerier som gör julöl av ale-typ, alltså överjäst öl.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-09

Källor: ”Mörk brygd ny tradition på julborden” SvD 1996-12-15

”Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Webbföreläsning med Richard Tellström