Vem hade den första julgranen i Sverige?

22 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den första dokumenterade julgranen i Sverige är från julen 1741 då familjen Wrede-Sparre hade en klädd gran på Stora Sundby i Södermanland.

Julgranen är, möjligen vid sidan av jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen i världen. Några forskare menar att den första julgranen fanns i Tallinn 1441 medan andra menar att det var i Riga 1510. Vi kan dock med säkerhet säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.

Till Sverige kom julgranarna först i mitten av 1700-talet. Familjer i högreståndsmiljöer inspirerades av kontinentalt bruk vilket ledde till att många seder och bruka importerades från bland annat Tyskland under detta sekel.

På Stora Sundby slott vid sjön Hjälmaren i nuvarande Eskilstuna kommun residerade under 1700-talet familjen Wrede-Sparre. Julen 1741 var greve Axel Wrede-Sparre ute i Hattarnas ryska krig, men hans hustru och hans barn firade jul på Sundby slott. Grevinnan Kristina Margareta Augusta Wrede-Sparre skrev ett brev till sin sin maka där hon berättade om julfirandet. I sitt brev beskriver grevinnan Wrede-Sparre ett träd som tagits in i huset.

I ditt rum stod ett stort träd i mitten, garnerat med små ljus och istället för frukter var det fullt av saffranskringlor och äpplen; runt den stod ett stort fat där alla våra presenter placerades.

Givet traditionen som redan existerat i Tyskland i dryga tvåhundra år och det faktum att det enbart är barrträd som är gröna på vintern är det rimligt att anta att det var en julgran som Wrede-Sparre syftade på.

Det finns ytterligare en handfull exempel på julgranar i Sverige under 1700-talet, bland annat från familjen Bonde i Uppland 1750 och från kronprins Gustaf Adolfs jul 1783. Någon bredare spridning får julgranen dock inte förrän i slutet av 1800-talet, då börjar man även med elektrisk julgransbelysning och julgranskulor.

Sen är det i början av förra seklet som julgranen får sitt stora genomslag även i de breda folklagren. Julgranar i plast kommer sedan till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Litteratur:

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Fataburen/1917/Om julklapp och julgran i Sverige – Wikisource

Varför ändrade SVT starttiden för Kalle Anka till 15.05?

18 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att SVT bytte starttid för ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” från 15.00 till 15.05 beror på att man ville att fler skulle se julvärden tända ljuset.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul har sänts på julafton i svensk teve sedan 1960. Det första programmet sändes kl. 16.00 och kommande år varierade både starttiden och programmets namn något.

Mellan 1976 och 2020 började programmet alltid 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter framåt för att det årets julvärd Tareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00.

Eva Larsson, projektledare för sändningen, kommenterade beslutet i Aftonbladet:

Jag tror att de flesta reaktioner kommer att vara positiva. Många som tidigare har missat ljuständningen kommer inte att göra det. Skulle det bli någonting negativt får vi ta det då, men jag har svårt att se att det skulle vara någonting negativt

Att julvärden tänder ljus är en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)

Källa:

Kalle Anka på julafton i SVT – tid ändras från 15:00

När sändes ”Kan du vissla Johanna?” på julafton första gången?

18 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Kan du vissla Johanna?” visades första gången på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. År 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.

Olika teve-program spelar en viktig roll i det svenska julfirandet. Populärast bland dessa program är Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

En annan teve-tradition i Sverige är kortfilmen Kan du vissla Johanna? som sänds direkt efter Kalle Ankas jul. Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Första gången som Kan du vissla Johanna? visades i svensk teve var på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån, efter Kalle Anka, som den haft sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)

Varför har man mandel i gröten?

12 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Mandel i julgröten har använts sedan slutet av 1800-talet för att identifiera vem som ska få gifta sig nästa år.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Däremot har risgrynsgröt varit julmat blott sedan mitten av 1800-talet. Dock åt man oftast gröten med lutfisk som aftonmåltid, medan julskinka, sill och julkorvar åts mitt på dagen.

En populär tradition knuten till julgröten har varit att gömma en mandel i den. Den som sedan får mandeln på sin sked skulle bli gift nästkommande år. Den här traditionen går att spåra tillbaka till 1880-talet. Det finns förvisso belägg redan från 1867 på mandel i gröt som indikation om giftermål, men då inte knutet till julen.

Det äldsta skriftliga belägget i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas för mandel i gröt på julen är 1882. Då publicerar Smålandsposten en dikt med följande vers:

”Mor har du mandeln i gröten lagt,
Det förr så plägade vara?”
”Ja visst, ty mandel har särskilt magt
Att fånga folk i sin snara.”

Från 1880-talet är mandeln i gröten en etablerad tradition som det ofta refereras till i tidningstext.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-12

Källor:
Barometern 1867-06-26
Smålandsposten 1882-12-23

När firades lucia på Skansen första gången?

9 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första gången som en vitklädd lucia uppträdde på Skansen var annandag jul 1893.

Redan när Sverige blev kristet under den tidiga medeltiden fanns helgonet Lucia från Syrakusa med i kalendern. Helgonet Lucia fick aldrig någon framträdande roll i den svenska liturgin. Vad som däremot uppmärksammades 13 december var ”årets längsta natt”.

I den folkliga svenska traditionen kan man långt tillbaka i tiden hitta exempel på olika former av upptåg som genomfördes under lussenatten. Framför allt var det ett tillfälle för ungdomar att klä ut sig och gå från till gård och tigga bröd och starka drycker.

Först under 1700-talet framträder en vitklädd gestalt med ljus i håret som vänt skrider in i sängkammaren på luciamorgonen. Denna tradition finns sedan, främst inom överklassen, parallellt med det folkliga och lite stökigare luciafirandet.

Grundandet av Skansen 1892 har haft stor betydelse för många svenska traditioner, inte minst nyårsfirandet. Även för luciafirandet har Skansen varit viktigt:

Skansen har spelat en viktig roll i att etablera och bevara luciafirandet. I slutet av 1800-talet hölls det första luciatåget här, och än idag arrangeras konserter, luciatåg och andra aktiviteter kring den 13 december – Luciadagen.

Första gången som en vitklädd lucia förevisas på Skansen är på annandag jul 1893. Så här skriver man i Stockholms-tidningen:

Annandag jul får allmänheten sista gången detta år tillträde till Skansen /../ Stjärngossar till ett antal af nio uppträda då på Skansen första gången denna jul /../ Äfven ”Lucia”, hvitklädd. på hufvudet bärande en krona med därpå fästa brinnande ljus, visar sig för allmänheten och bjuder på förfriskningar.

Stjärngossarna och lucian på annandag jul var här något helt nytt på Skansen. En tidning beskrev det hela som ett originellt nöje av tilltalande slag. Sedan återkom lucian och stjärngossarna i samband med nyårsfirandet och nästkommande trettonhelg.

Två år efter det första framträdande på Skansen dök Lucia upp närmare själva luciadagen, men ändå två dagar efter (alltså 15 december). Luciadagen 1896 är första gången, åtminstone som det skrivs om i tidningstext, som lucia firas på själva luciadagen. Från detta firande också första gången som det finns ett fotografi på lucian med ljus i håret.

Det ska dock dröja en bra bit in på förra seklet innan luciafirandet knyts enbart till själva luciadagen. En viktig roll i den fortsatta utvecklingen blir Stockholms Dagblads luciatåg 1927.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-09

Källor:
Stockholms-tidningen 1893-12-23

Norrköpings Tidningar 1893-12-27

Stockholms Dagblad 1893-12-13

Vad serverades på den första nobelfesten 1901?

4 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: På den första nobelfesten 1901 serverades Hors d´oeuvre, Suprême de barbue à la Normandie (Slätvar à la Normandie), Filet de boeuf à l´Impèriale (Oxfilé à l´Impèriale), Gelinottes rôtis, salade d´Estree (Grillade järpar, Estree-sallad) och Succés Grand Hôtel, Patisserie (Succé Grand Hôtel, bakverk).

Uppfinnaren och ingenjören Alfred Nobel dog den 10 december 1896. I sitt testamente hade han skrivit:

Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta

Pengarna skulle delas i fem lika stora delar och fördelas på fem kategorier fysik, kemi, medicin, litteratur och fred. Notera att det inte står något om nobelpris i ekonomi eftersom det är något som Riksbanken själva tagit initiativ till senare. De fem nobelpriserna skulle därefter delas ut på Alfred Nobels dödsdag, 10 december.

Första gången som nobelpriserna delades ut var på 10 december 1901. Redan under det första året anordnades en storslagen nobelfest i huvudstaden med av kronprins Gustaf V, prins Gustaf Adolf och prins Eugen från det svenska kungahuset, nobelpristagarna, svenska statsråd, Nobelstiftelsens och de prisutdelande myndigheternas ledamöter och tjänstemän samt en mängd andra representanter för vetenskap och litteratur.

*Dukningen på Nobelfesten som den visas på Nobelmuseet i Stockholm.*

Den första nobelfesten anordnades på Grand Hôtel i Stockholm. Exakt hur många som deltog på den första nobelfesten råder det delade meningar om. I samtida press förekommer siffran 140 personer, men i senare litteratur brukar den mer exakta siffran 113 nämnas.

Oavsett antal så samlades deltagarna i Grand Hôtels festsal på kvällen den 10 december till ett bord dukat i hästskoform med ett bord som löpte ut i dess mitt. Under festen serverades en femrättersmeny med:

Hors d´oeuvre
Suprême de barbue à la Normandie (Slätvar à la Normandie)
Filet de boeuf à l´Impèriale (Oxfilé à l´Impèriale)
Gelinottes rôtis, salade d´Estree (Grillade järpar, Estree-sallad)
Succés Grand Hôtel, Patisserie (Succé Grand Hôtel, bakverk)

Viner till maten var:

Niersteiner 1897
Château abbé Gorse 1881
Champagne Creme de Bouzy doux et extra dry
Xeres.

Efter desserten gick de drygt hundra deltagarna ut i smårummen för kaffe och samspråk medan man dukade undan i festsalen. Där ställde man istället fram bål ”kring hvilka sällskapet samlade sig för att ännu några timmar fortsätta samkvämet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-04

Källor:

SvD 1901-12-11

Festernas fest – allt du behöver veta

När började vi äta julmat på det sättet som vi gör idag?

2 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att äta julmaten som ett smörgåsbord med många olika rätter på julafton är något vi började med kring sekelskiftet 1900.

Julen har i alla tider varit årets viktigaste högtid och fest i de breda folklagren. Långt innan kristendomen kom till Sverige firades någon typ av jul – det vet vi eftersom själva ordet ”jul” är förkristet. Dock har julen givetvis inte firats på samma sätt genom årtusendena, inte heller maten vi äter vid jul har varit samma genom åren.

Anna Larsdotter gör i artikeln ”Julbord – dukat för frossa” en sammanfattning av när och hur dagens typ av julbord växte fram:

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom med full kraft – också på matbordet. Husmodern, det borgerliga hemmets väktarinna, dukade upp ett överdåd av smårätter, gärna dekorerade och pyntade, som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier.

Om man tittar på äldre tiders julmenyer, alltså från före 1800-talet, så var det typiska för böndernas julmat att den var färsk till skillnad från den man åt under det övriga året som var saltad eller torkad. Under julhelgen var ölet nybryggt, brödet var nybakad, grisen var nyslaktad och man kunde äta färskt fläsk.

Under 1800-talet började man använde begreppet ”smörgåsbord” om fenomenet att ha många smårätter som folk plockade från under måltiden. Smörgåsbordet kommer från det äldre brännvinsbordet med bröd, fisk, kött, ost och smör samt brännvin.

Det är brännvinsbordet från 1700-talet som på 1800-talet blev grunden till vårt smörgåsbord. Från 1900-talets början fick vi det julbord som vi har i dag och som är lika i alla samhällsklasser

Smörgåsbordet växte fram när det blev möjligt att konservera mat i större skala och när järnvägsstationerna ställde krav på möjligheten att snabbat slänga i sig en bit mat i väntan på att nästa tåg skulle gå.

Sättet att äta julmaten inspirerades successivt, under andra halvan av 1800-talet, av just smörgåsbordet. Den inlagda sillen är en typisk rätt som kommer in på julborden som en del av smörgåsbordets mat. Även julskinkan med senap kommer in på julbordet under slutet av 1800-talet.

*Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964*

Om man läser Husmoderns Köksalmanack från första halvan av förra seklet är julaftonens mat genomgående uppdelad i en lunch med flera olika smårätter (t.ex. grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål) och en kvällsmåltid bestående av lutfisk och risgrynsgröt.

Under mellankrigstiden började restaurangerna erbjuda julbord en eller ett par söndagar före jul. På restaurangerna serverades ett överflöd av olika rätter och det är i mångt från restaurangerna som de nya rätterna på julbordet kommer under det fortsatte seklet.

”Nya rätter på julbordet” är t.ex. Janssons frestelse (1960-talet), rödbetssallad (1970-talet), köttbullar (1970-talet), prinskorv (1980-talet), lax (1990-talet) samtidigt som andra tappat i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-02

Litteratur:

Julmatens historia – Råd & Rön

Julbord – dukat för frossa | popularhistoria.se

Så smakar vår julmat av minnen och traditioner | Göteborgs-Posten

När började vi med skyltsöndag inför jul i Sverige?

29 november , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Skyltsöndagar har varit ett fenomen i Sverige sedan slutet av 1800-talet.

Julen är utan konkurrens är den viktigaste helgen för svensk handel. Därför är det inget konstigt att man från butikernas sida försöker förlänga perioden med julhandel och julskyltning så långt som möjligt eftersom man då kan sälja saker under en längre period.

Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag” – alltså första söndagen som butiker börjar med julskyltningen. Ordet började användas i slutet på 1800-talet. De första skriftliga beläggen är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:

Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.

Redan under början av förra seklet började skyltsöndagen flyttas längre och längre bort från julafton. Redan under 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.

Redan 1891 hade dock vissa skribenter börjat ondgöra sig över att skyltsöndagarna blivit fler och att julhandeln flyttat längre och längre från julhelgen:

Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.

Detta citat indikerar dock att skyltsöndagar varit ett fenomen redan innan 1891.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-29

Litteratur:

SvD 1913-12-08

SvD 1951-01-03

Arboga Tidning 1891-12-05

Sundsvalls Tidning 1891-12-22

När lanserades ”Black Week” i Sverige?

25 november , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Black Week lanserades i Sverige i november 2014.

Black friday, en stor rea-dag fredagen efter thanksgiving day, lanserades i Sverige i mitten av 2010-talet. Konceptet med Black friday kommer, liksom många andra traditioner, från USA där det har varit en grej sedan mitten av förra seklet.

Strax efter lanseringen i Sverige började man i USA prata om hur vissa företag, med Wal-Mart i spetsen förlängde rea-perioden till att omfatta en hel vecka:

Bloomberg news rapporterar hur Walmart vill göra det mesta möjliga av starten på julhandeln. Man breddar sig från en kaotisk en dags-rea till en fem dagar med erbjudanden både i fysisk butik och på walmart.com – Black friday* har blivit Black friday-veckan

Samma år som Walmart lanserade Black friday-veckan sker motsvarande i Sverige. Jollyroom lanserar Black week:

Black Friday är inget för småbarn, i alla fall inte enligt baby- och barnaktören Jollyroom. Istället för en dedikerad dag med bra erbjudanden, klämmer man till med en hel vecka, en Black Week.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-11-25)

Källor:

Dagens Handel – 17 nov. 2014

Jollyroom hoppas på svart vecka med erbjudanden – Ehandel.se

När började man med adventsfika i Sverige?

15 november , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: De tidigaste beläggen för adventsfika i Sverige är från mellankrigstiden.

Advent är en högtid som funnits i Sverige alltsedan kristendomen kom på medeltiden, men den var aldrig någon större tradition utanför kyrkan. Det är först under mellankrigstiden som olika typer av folkligt firande etablerar sig i form av adventsljusstakar, adventsstjärnor och adventskalendrar.

Ytterligare en tradition som verkar ha sitt ursprung på 1930-talet är adventsfika – alltså att du på olika sätt uppmärksammar adventstiden med kaffe och något tilltugg. Svenskar har druckit kaffe alltsedan 1700-talet, men det är först under följande sekel som kvinnor började bjuda hem varandra på kafferep som ett sätt att umgås. Senare spred sig traditionen när man i bondstugorna började bjuda på kaffekalas.

Luciafika blev en tradition tack vare nykterhetsrörelsen på 1800-talet, men ordet ”adventsfika” är inte belagt i tidningstext förrän 1987. Om man däremot vidgar sökningen till ordet ”adventskaffe” hamnar man rakt ner i den svenska mellankrigstiden. Den 1 december 1933 skriver man i Dagens Nyheter:

Föreningen Julrosen anordnar på den hemtrevliga lokalen Vete-Katten Kungsgatan 55-Klara Norra Kyrkogata 26 under de tre adventssöndagarna: adventskaffe, Luciakaffe och julkaffe.

Att man bara anordnade fika på tre adventssöndagar av fyra beror på att fjärde söndagen i advent 1933 inföll på julafton.

Under de följande decennierna är beläggen för adventskaffe många och de flesta är knutna till kyrkliga tillställningar under december månad. Under slutet av förra seklet började nya former av umgängen i december etableras. Mathistorikern Richard Tellström skriver om detta:

Förutom att bjuda in vänner på ett kakkalas, kallat för adventskaffe, fick vi på 1990-talet flera andra mindre förjulsfester. Ordet glöggmingel och glöggmys möter vi första gången i 2000-talets början och pådrivande i den här festutvecklingen var allt fler nya glöggmärken.

Under det sena 1900-talet avreglerades den svenska alkoholpolitiken vilket föranledde en explosion av glöggmärken. Blossa lanserades som glöggmärke redan 1993 och därefter följde en rad olika glöggproducenter kommande år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28

Källor och litteratur:

KB:s tidningsdatbas – sökning på ”adventsfika”

Dagens Nyheter 1933-12-01

Hur uppstod vår adventsfika med glögg och söta bakverk?

Den svenska fikakulturen – Smaka Sverige

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Författararkiv: Mattias Axelsson