Vilken tid på nyårsafton sänds ”Grevinnan och betjänten”?

31 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Sedan nyårsafton 2007 sänds ”Grevinnan och betjänten” kl. 19.45 på SVT1

Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde. Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975. Förutom 1976, 1990 (troligen) och 2004 har den sedan visats varje nyårsafton.

Här är tiderna som sketchen ”Grevinnan och betjänten” visats på svensk teve genom åren.

1974: mellan 23.00 och 23.59 i ”Vindsröjning” på TV2
1975: mellan 23.00 och 23.59 i ”Nyårsafton” på TV2
1976: sändes på juldagen kl. 19.20 på TV2
1977: kl. 20.40 på TV2
1978: mellan 20.00 och 21.00 i ”Gott slut!” på TV2
1979: mellan 20.00 och 21.15 i ”Gott slut!” på TV2
1980: mellan 20.45 och 21.45 i ”Gott slut!” på TV2
1981: mellan 21.00 och 22.00 i ”Gott slut!” på TV2
1982: kl. 23.35 på ”Gott slut!” på TV2
1983: kl. 23.40 på ”Gott slut!” på TV2
1984: c.a. 23.25 i ”Gott slut!” på TV2
1985: kl. 23.30 på TV2
1986: mellan 22.10 och 23.50 i ”Gott slut!” på TV2
1987: kl. 22.50 på Kanal 1
1988: mellan kl. 20.00 och 21.30 i ”Zick Zack” på Kanal 1
1989: mellan 21.05 och 22.00 i ”Gubbröra” på Kanal 1
1990: mellan 21.55 och 23.45 i ”Nedräkningen” på Kanal 1 (dock i en förkortad version)
1991: mellan 22.15 och 23.45 i ”Ringklocka ring” på Kanal 1
1992: kl. 22.15 på Kanal 1
1993: kl. 22.45 på Kanal 1
1994: kl. 22.30 på Kanal 1
1995: kl. 23.25 på Kanal 1
1996: kl. 21.15 på SVT1
1997: kl. 21.20 på SVT1
1998: kl. 19.45 på SVT1
1999: kl. 19.15 på SVT1
2000: kl. 21.20 på SVT1
2001: kl. 19.15 på SVT2
2002: kl. 19.15 på SVT2
2003: kl. 19.45 på SVT2
2004: inställd
2005: kl. 19.45 på SVT1
2006: kl. 21.20 på SVT2
2007-2022: kl. 19.45 på SVT1

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-31

Källor:

I övrigt är info hämtad från SMDB.

Hur många år har Grevinnan och betjänten sänts på nyårsafton i Sverige?

29 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Förutom 2004 så har Grevinnan och betjänten sänts varje nyårsafton sedan 1977, samt 1974 och 1975.

Sketchen Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton i svensk teve 1974 och 1975, men året därefter visades den redan på juldagen. År 1977 fick sketchen för första gången sin egen plats i tablån på nyårsafton, kl. 20.40 under rubriken ”Liten helgtradition”.

Därefter förekommer Grevinnan och betjänten i så gott som samtliga nyårstablåer i SVT1. Men från nyårsafton 1990 rapporterar SvD att:

sketchen Grevinnan och betjänten kunde inte sändas i sin helhet. Dock finns dans TV som har sketchen ordentligt inplacerad i sin programtablå.

Förutom det märkliga året 1990 så är den enda nyårsafton som Grevinnan och betjänten inte har visats sedan 1977 år 2004, alltså bara några dagar efter Tsunamikatastrofen.:

Klassiska ”Grevinnan och betjänten” lyfts ur tablån till förmån för en förlängd nyhetssändning. Och redan klockan 23.25 inleds direktsändningen från Skansen där statsminister Göran Persson kommer att tala till folket.

Och precis som t.ex. Kalle Anka och hans vänner önskar God jul eller Nyårskonserten från Wien så finns det inget som tyder på att SVT kommer sluta sända programmet. Numera sänds programmet i SVT1 kl. 19.45 på nyårsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-29

Källor: ”Jag måste göra det på rätt sätt” aftonbladet.se 2004-12-31

Samtliga tevetablåer för nyårsafton i SvD 1970-2022

När började man med julgranskulor i Sverige?

29 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: De första annonserna för julgranskulor i Sverige kom på 1860-talet.

En julgran i Sverige kläs oftast med elektrisk julgransbelysning och olika typer av julgranspynt. Ett av de populäraste pynten i svenska julgranar är julgranskulorna. Liksom själva julgranen så kan traditionen med julgranskulor härledas från Tyskland. Så här skriver Dick Harrison:

Traditionen kan spåras till 1840-talet och brukar starkt förknippas med den lilla tyska staden Lauscha i Thüringen, där Hans Greiner tillverkade dekorationer /../ som blev mycket beundrade. Utvecklingen ledde på kort tid (det traditionellt angivna årtalet är 1847) till att tyskarna började producera julgranskulor av glas.

Till Sverige kommer julgranskulorna tämligen snart efter att de introducerades i Tyskland. Den äldsta tidningsannonsen för julgranskulor som jag har hittat är från Mariestads Weckoblad där C.J. Sundbertgs Enkas glashandel inför julen 1860 skriver att man säljer ”julgranskulor och stora dockhufvuden”. Två år senare finns det en annons i Bohusläns tidning om ”julgranskulor och prydnader för julgranar”.

En intressant detalj att notera från KB:s tidningsdatabas är att samtliga annonser för julgranskulor fram till andra världskriget är från tidningar som har sitt säte i västra Sverige: t.ex Göteborgsposten, Borås Tidning, Kungsbackatidningen och Bohusläns tidning. De första annonserna i stockholmstidningarna DN och SvD dyker upp först under efterkrigstiden. Dock finns det andra belägg för att julgranskulor ändå såldes i ex. Stockholm även under slutet av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

”Historiebloggen – Julgranskulornas historia” svd.se 2012-12-23

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Mariestads Weckoblad 1860-12-19

Bohusläns tidning 1862-12-22

När kom plastgranar till Sverige?

28 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Julgranar i plast (plastgranar) kom till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet

Julgranar har funnits sedan åtminstone 1500-talet i Europa. Det äldsta belägget för en julgran inomhus i Sverige är från 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum. Brett genomslag fick julgranarna dock inte förrän i slutet av 1800-talet.

Under efterkrigstiden börjar det komma notiser i svenska tidningar om ”plastgranar” eller ”julgranar i plast”. De flesta texter handlar om beskrivningar om hur man i andra länder, ex. USA , har plastgranar. Som Dagens Nyheters text från julen 1959:

De amerikanska julgranar som striden står om är inte någonting så alldagligt som vår hemmagjorda Picea excelsa eller dess botaniska motsvarighet på amerikansk botten. Nej, det ska vara plast i år.

Under början av 1960-talet kommer de första tidningsbeläggen för att även hushåll i Sverige kan tänka sig att ha plastgran. Aftonbladet intervjuade 1962 ett antal personer om plastgranar och Eino Niskanen, byggarbetare från Örebro sa:

En vanlig gran skräpar ned och det blir mycket städarbete. En plastgran, om den är vacker, tycker jag är en perfekt lösning på problemet.

Två år senare skriver Kar de Mumma i ett kåseri att det blir ”rätt många julgranar över i år” eftersom ”folk skaffar sig plastgranar”. År andra sidan står det i samma tidning nästa jul:

En plastgran? För att slippa barr. Nej det stora varuhuset kan inte stå till tjänst. /../ [Gran i plast] – det vill väl ingen ha.

Under det fortsatte 1960-talet och en bra bit in på 70-talet beskrivs plastgranen å ena som en kuriositet i Sverige och å andra sidan som något länder på sydligare breddgrader har anammat. Det är egentligen först under 1970-talets andra hälft som julgranen av plast får något större genomslag i Sverige. År 1979 beskrivs plastgranen i SvD som ”det gångna decenniets storjulklapp till alla, som vill ha en garanterat barrsäker konstruktion” och 1983 rapporteras det om prognoser att:

60.000 hushåll [väljer] i år en plastgran. Försäljningen av plastgran har gått spiktakt uppåt i snart fem år. Men svensken är en kräsen julfirare. Många tycker inte att plastgranen har den rätta granfärgen. Därför håller den äkta julgranen ändå sin starka ställning med 95 procent av granmarknaden.

Samma år (1983) berättar julgransförsäljaren Bengt Jürke för SvD att han ”märker ju att plastgranen kommer mer och mer”. Plastgranen har sedan ökat i popularitet under de senaste trettio åren. Enligt en undersökning 2011 var det närmare en tredjedel av de svarande som skulle ha plastgran hemma. En undersökning från 2018 gav ett snarlikt resultat (38 procent skulle ha plastgran).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-28

Källor:

DN 1959-12-19

Aftonbladet 1962-12-17

”Antalet plastgranar ökar och svenskarna kommer att spendera mer pengar än förra året” butikerna.org 2011-12-06

”Riktig gran regerar fortfarande” Svensk byggtidning 2018-12-13

När började traditionen med nissebus i Sverige?

24 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Nissebus eller nissedörr kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet.

Att räkna ner dagarna till julafton i december månad är en tradition som går långt tillbaka i tiden. Adventskalendrar, som vi haft i Sverige sedan 1930-talet, är ett exempel på just en sådan nedräkning. Ett relativt nytt fenomen i Sverige är nissebuss eller nissedörr. Så här förklaras det i en artikel i Allas:

barnen hittar en tomtenisse i hemmet den 1 december, som sedan gör olika hyss och utmaningar fram till julafton. Det tydliga och första tecknet på att nisse har flyttat in är då en liten dörr sätts upp på väggen.

Enligt samma artikel är nissebus inspirerat av det amerikanska konceptet ”Elf on the shelf”. ”Elf on the shelf” i sin tur skapades i USA 2005.

Det tidigaste belägget för ordet ”nissedörr” som jag hittat är från 7 december 2014 ifrån Facebook-gruppen ”Återbruka mera”. Tidigare än det finns vare sig ”nissedörr”, ”nissebus” eller ”nissehyss” att läsa om, vare sig på Facebook eller Twitter. Dock finns det ingen information i nämnda post om nissedörren också för med sig bus.

Under kommande år blir det fler och fler som på olika sociala medier postar foton på sina nissedörrar och även beskriver hur man lägger ut paket framför dem under december månad.

Första gången som en tidning skriver om fenomenet nissedörr är en krönika i Danderyds Nyheter i december 2017.

De senaste åren har en ny typ av adventskalender växt fram i Sverige. En liten tomtenisse flyttar in till familjen. En liten dörr har han med sig så han kan ta sig fram och tillbaka till nordpolen. /../ Jag är en av dem som har fallit för den här trenden. Jag upptäckte först idén förra året när jag såg flera lägga ut bilder på deras nissars hyss.

Slutsatsen blir otvetydigt att nissedörren är en tradition som kom till Sverige runt 2014 och sedan etablerade sig under slutet av 2010-talet. I en undersökning 2023 svarade 27 procent av barnfamiljerna att de gjorde nissebus för barnen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-24

Källor:

Återbruka mera 2014

Danderyds Nyheter 2017-12-16

”How the Elf on the Shelf tradition started” av Emily DeCiccio CNBC 2020-12-18

När kom traditionen med julklappsspel till Sverige?

23 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Det verkar som att traditionen med julklappsspel introducerades brett i Sverige under 2000-talet.

Det finns flera av de svenska jultraditionerna som inte har särskilt många år på nacken, t.ex. fula jultröjor, årgångsglögg och julklappsspelet. Så här förklaras julklappsspelet på sidan hittajulklappar.se

Grundidén bakom julklappsspelet är att alla deltagarna som är med och spelar köper en eller flera – beroende på vad man har kommit överens om – lite billigare julklappar och lägger paketen i en hög på ett bord. Därefter turas man om och slår en tärning, vid en 1:a eller 6:a på tärningen (det finns även andra varianter julklappsleken, se nedan) får man välja en klapp från högen.

Att spela om julklappar är idag en etablerad tradition i många familjer. Om man läser tidningstext så är det äldsta beläggen för ”julklappsspelet” från 2003 och 2004. I Helsingborgs Dagblad 19 december 2003 skriver Pamela von Sabljar att:

Kvällen nalkas med lussevaka för ett 20-tal vänner. Glöggen och godiset går åt och julklappsspelet är alltid lika kul.

Ett år senare skriver Östgöta Correspondeten:

Många vuxna? Kul, då kan ni spela julklappsspelet! Alla tar med sig tre paket: en grej för runt en hundring, något egentillverkat och något begagnat.

I annonser från tidigt 2010-tal beskrivs julklappsspelet som ”en ny tradition”

*Annons ”Tips till julklappsspelet” i Katrineholms-Kuriren 2013-12-17*

Som ett led i att undersöka julklappsspelets inträde i Sverige gjorde jag en undersökning som för närvarande c.a. 300 personer har besvarat. Det tydligaste resultatet i undersökningen är att merparten av de svarande mötte julklappsspelet under 2010-talet, en stor del under 2000-talet och ett fåtal har minnen av det sedan tidigare.

Så slutsatsen utifrån tidningsarkiven och min undersökning blir att julklappsspelet introducerades i Sverige under 2000-talet även om enstaka anekdotiska belägg finns från tidigare årtionden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-23

Källor:

”Julklappsspelet” hittajulklappar.se

Helsingborgs Dagblad 2003-12-09

Östgöta Correspondenten 2004-12-05

Katrineholms-Kuriren 2013-12-17

Hur länge har ris à la Malta varit julmat?

22 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ris à la Malta introducerades som julmat i mitten av 1900-talet men det är först i slutet av förra seklet som rätten blir något som enbart betraktas som en julefterrätt.

Ris à la Malta tillagas av kall risgrynsgröt som man blandar upp med vispad grädde. Detta smaksätts sedan med olika typer av socker samt med apelsin av något slag, åtminstone i äldre recept. Just kopplingen till apelsin är troligen det som gett namnet ”Ris à la Malta”.

Under första halvan av förra seklet är ris à la Malta en vanligt förekommande rätt året runt i Sverige. Första gången, vad jag har kunnat hitta, som ris à la Malta föreslås som en julrätt är 1949 då SvD skriver:

Vill man ej äta julgröt men ändå ha någon rätt av ris, kan man ju efter gröten äta någon ristillredning som efterrätt och på så vis slopa både gröt och traditionella smörbakelser. Risefterrätter finns det ju gott om. Ris à la Malta är den vanligaste, och den återfinns i praktiskt taget varje kokbok, om ock tillagningen kan variera i fråga om en eller annan detalj, så att rätten kan vara mer eller mindre påkostad.

Under de årtionden som följer förekommer enstaka belägg i tidningar för ris à la Malta som ett förslag till julens måltid. Men oftare är ris à la Malta en rätt som serveras under andra delar av året. Det är egentligen först under 1980-talet som tidningarnas börjar skriva om ris à la Malta som en specifik julrätt. Leif Mannerström kallar ris á la Malten för ”denna klassiska juldessert” i en artikel 1986 och då är det mandariner eller annan småcitrus som ska användas för dekoration.

Under det fortsatta 1980-talet och särskilt under 1990-talet blir ris à la Maltan mer och mer en rätt som enbart refereras till som julmat. Den förekommer flitigt på restaurangernas julbord och sedan drygt trettio år tillbaka är ris à la Malta något som så gott som uteslutande serveras till jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-22

Källor:

SvD:s tidningsarkiv och KB:s tidningsarkiv – Sökning på ris à la Malta

SvD 1949-12-24

SvD 1986-12-09

Hur länge har julafton kallats för ”dopparedagen”?

22 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att kalla julafton för ”dopparedagen” är ett bruk som går tillbaka åtminstone till 1830-talet.

När vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Att kalla julafton för dopparedagen är unikt för Sverige, dock inte själva traditionen att doppa bröd på julafton. Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid.

När man doppade i grytan förr var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. I spadet sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev när det hade mjuknat.

Att kalla julafton för dopparedagen är ett bruk som kan beläggas sedan åtminstone 1830-talet. SAOB har belägg från 1838 och i Aftonbladet 30 december 1837 kan man läsa:

Ett stort svinhufvud lägges i grytan, och, sedam detta blifvit kokadt samla sig de, som hafva lust, omkring spiseln för att ”doppa”. /../ Man vet, att på landet kallas julafton på många ställen ”dopparedagen”

Men julaftonens dopp i grytan är det som levt kvar i vår tid, även om det idag är färre och färre som faktiskt doppar till julbordet Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

Aftonbladet 1837-12-30

”dopparedagen” – SAOB 1920

”Svensk brödhistoria” spisa.nu

Vilken tid sänds ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” på julafton?

20 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” sänds på julafton i SVT1 kl. 19.05.

Sedan julafton 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sänts varje år på svensk teve. Sagan är från början en text som skrevs av Tage Danielsson och som Per Åhlin inför julen 1975 tecknade för teve. Det är Tage Danielsson själv som läser texten och rösterna till karaktärerna görs av bl.a. Per Andrén och Toivo Pawlo.

Första året som Karl-Bertil Jonssons julafton visades startade programmet kl. 19.05 på TV2, direkt efter Julnygammalt.

Sedan har Karl-Bertil Jonsson sänts följande tider:

1976 – kl. 19.35 på TV2

1977 – kl. 16.15 på TV2

1978 – kl. 17.00 på TV2

1979 – kl. 17.05 på TV2

1980 – kl. 18.30 på TV2

1981 – kl. 18.00 på TV2

1982 – kl. 18.35 på TV2

1983 – kl. 18.00 på TV2

1984 – kl. 17.00 på TV2

1985 – kl. 18.05 på TV2

1986 – kl. 19.00 på TV2

1987 – kl. 17.30 på TV2

1988 – kl. 18.30 på TV2

1989 – kl. 17.15 på TV2

1990 – kl. 17.15 på TV2

1991 – kl. 19.00 på TV2

1992 – kl. 19.00 på TV2

1993 – kl. 17.40 på TV2

1994 – kl. 19.50 på TV2

1995 – kl. 19.05 på TV2

1996 – kl. 18.50 på SVT1

1997 – kl. 19.35 på SVT1

1998 – kl. 19.35 på SVT1

1998 – kl. 19.30 på SVT1

2000 – kl. 19.35 på SVT1

2001 – kl. 19.00 på SVT1

2002 – kl. 19.00 på SVT1

2003 – kl. 19.00 på SVT1

2004 – kl. 19.00 på SVT1

2005 – kl. 19.00 på SVT1

2006 – kl. 19.00 på SVT1

2007 – kl. 19.00 på SVT1

2008 – kl. 19.00 på SVT1

2009 – kl. 19.00 på SVT1

2010 – kl. 19.00 på SVT1

2011 – kl. 19.00 på SVT1

2012 – kl. 19.00 på SVT1

2013 – kl. 19.00 på SVT1

2014 – kl. 19.00 på SVT1

2015 – kl. 19.00 på SVT1

2016 – kl. 19.00 på SVT1

2010 – kl. 19.00 på SVT1

2011 – kl. 19.00 på SVT1

2012 – kl. 19.00 på SVT1

2013 – kl. 19.00 på SVT1

2014 – kl. 19.00 på SVT1

2015 – kl. 19.00 på SVT1

2016 – kl. 19.00 på SVT1

2017 – kl. 19.05 på SVT1

2018 – kl. 19.00 på SVT1

2019 – kl. 19.05 på SVT1

2020 – kl. 19.05 på SVT1

2021 – kl. 19.05 på SVT1

2022 – kl. 19.05 på SVT1

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-20

Källor:

SvD 2022-12-24

När började man äta risgrynsgröt till jul?

19 december , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Risgrynsgröt har ätits som julmat sedan mitten på 1800-talet.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Förmodligen har traditionen förkristna rötter, men då inte i form av risgrynsgröt som vi tänker idag. Så här beskrivs äldre tiders julgröt av Richard Tellström:

Den kunde kokas på korngryn, men för att göra den festligare än vardagsgröten smaksattes den med peppar och kanel och ovanpå kunde man ringla en sträng av sirap eller så gjordes en grop i mitten med en rejäl klick smör.

Ordet risgrynsgröt finns belagt på svenska redan 1764, då i Franz Joachim von Akens Hus- och rese-apotheque. Dock skulle det dröja ytterligare ungefär ett sekel innan risgrynsgröten började leta sig in som julmat. Enligt en notis i Stockholms Dagblad 1842 serverades då ”risgrynsgröt hvarje helgedags afton”

Ett av de tidigare beläggen där risgrynsgröt förknippas med julafton är en text med rubriken ”Rim till 1847 års julgröt” där en versrad lyder ”men ändå mer äta mig af risgrynsgröt wäl mätt”

Vid ungefär samma tid finns en text om julafton 1854 att läsa i Öresundsposten:

Julafton, med dess lutfisk och risgrynsgröt, dess öfverraskningar och dramatiska effekter, dess julklappar och dess poesi.

Tidningen Barometern publicerade 1853 en vers där olika aspekter av julaftonen avhandlas. Då skriver man ”O risgrynsgröt, som dig på bordet visar/ Hvad du är rar! Jag prisar dig med skäl”.

När man sedan läser vidare om julmaten under andra halvan av 1800-talet är risgrynsgröten en given komponent, vilket bl.a. detta citat från Borås Tidning 1869 visar.

Julaftonen, denna barnens stora högtidsfest, är således nu inne. Upp från den stolta konungaborgen ända ned till lägsta hydda klappa i dag många tusende små barnahjertan längtansfullt efter aftonen och glänsa de oskuldsfulla lifliga ögonen förhoppningsfullt i förwäntan på qwällen med dess julljus och granar, dess julklappar och namnam, dess, för vårt land nationella, risgrynsgröt och lutfisk

Så risgrynsgröten är att betrakta som helt etablerad som julmat under andra halvan av 1800-talet. När julmaten under förra seklet formas till en måltid som är lika i alla samhällsklasser och samma var du än bor i landet brukade man oftast dela upp maten i ett smörgåsbord med ex. julskinka, sill och julkorvar mitt på dagen och sedan en aftonmåltid med lutfisk och risgrynsgröt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-19

Källor och litteratur:

Stockholms Dagblad 1842-12-28

Västerviks Veckoblad 1847-12-24

Barometern 1854-12-23

Öresundsposten 1854-12-27

”Så smakar vår julmat av minnen och traditioner” gp.se 2020-11-29

”risgrynsgröt” SAOB 1959

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Månadsarkiv: december 2022

Vilken tid på nyårsafton sänds ”Grevinnan och betjänten”?

Hur många år har Grevinnan och betjänten sänts på nyårsafton i Sverige?

När började man med julgranskulor i Sverige?

När kom plastgranar till Sverige?

När började traditionen med nissebus i Sverige?

När kom traditionen med julklappsspel till Sverige?

Hur länge har ris à la Malta varit julmat?

Hur länge har julafton kallats för ”dopparedagen”?

Vilken tid sänds ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” på julafton?

När började man äta risgrynsgröt till jul?