Månadsarkiv: december 2022

Profilbild för Okänd

När kom traditionen med fula jultröjor till Sverige?

av

Kort svar: Att klä sig i jultröjor med fula motiv är en tradition som kom till Sverige under 2010-talet.

Att klä sig i jultröjor med fula motiv har etablerat sig som en tradition i Sverige. Särskilt vanligt verkar det vara på julfester, men det förekommer också på själva julaftonsfirandet.

Som många andra nutida traditioner (ex. halloween och black friday) kommer traditionen att klä sig i jultröjor från USA. Sitt stora genombrott fick den i och med filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där klär sig karaktären Mark Darcy (spelad av Colin Firth) i just en sådan tröja. Visserligen har fula jultröjor funnits tidigare, men det är genom filmen som de stora genomslaget kommer.

Ur filmen Bridget Jones dagbok (2001)

Det dröjer ytterligare något årtionden innan den fula jultröjor kommer till Sverige. Upsala Nya Tidning
skriver om jultröjan i ett reportage från USA 2004:

Varje år tar hon fram sin växande kollektion av tröjor med julmotiv; hon har 18 stycken vid det här laget och varje år köper hon en ny. Från och med första december, och varje dag fram till nyårsafton, klär hon sig i ett färgglatt plagg med applicerade eller tryckta mönster av tomtar, renar, snögubbar eller julgranar.

I Sverige slog den fula jultröjan igenom något årtionde efter filmen. Dagens Nyheter har inför julen 2013 en liten notis med rubriken ”Allt fler män bär jultröjor” och samma år skriver Fokus:

Ju fulare desto bättre, är det som gäller för julens trendplagg.

Det är också nu som fula jultröjans dag lanseras. År 2017 skriver Susanne Ljung i Dagens Nyheter:

En amerikansk jultrend på tvärs mot den goda smaken är på väg in i de svenska stugorna – den fula jultröjan. Snart sitter den på en människa nära dig. Det började som ett skämt, men har blivit en industri.

Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-17, uppdaterad 2023-12-15

Källor:

Upsala Nya Tidning 2004-12-22

Dagens Nyheter 2013-11-29

Fokus 2013-12

Dagens Nyheter 2017-12-23

”Did ‘Bridget Jones’ start the Ugly Christmas Sweater craze?” USA Today

Profilbild för Okänd

Vad är långkål?

av

Kort svar: Långkål är grönkål som kokats i skinkspad och sedan med grädde och smaksatts med sirap.

Den svenska julmaten har en stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet, men det finns några inslag av grönsaker även bland de äldre rätter. Bland grönsaksrätterna är den sydsvenska specialiteten långkål värd att nämna.

Grönkålsodling 1900-tal

Långkål är känt som julmat sedan åtminstone mitten av 1800-talet. I Peter Möllers Ordbok öfver halländska landskaps-målet från 1858 kan man läsa:

Något senare (1890) kan man Höganäs Tidning läsa:

Sedan köttet upptagits ur grytan kokades i spadet långkål, som var en nödvändig jularätt i hvarje hem

När långkål nämns som julmat i tidningar under slutet av 1800-talet är det övervägande skånska tidningar som skriver om rätten, men det finns en spridning även i andra delar av landet.

Äldre tiders recept på långkål har som gemensam nämnare att kålen kokas i skinkspad och sedan steks. Dock finns det sällan något om vare sig grädde eller sirap. I ett recept från 1876 beskriver Johanna Lindström från Halmstad hur långkålen ska tillagas och då ska den först förvällas i skinkspad och sedan kokas i smör för att sist brynas.

Ett av de första beläggen i KB:s tidningsdatabas för att ”halländsk långkål” ska ha grädde och sirap är från julen 1940. Det är också nu, under mitten av 1900-talet som det blir allt vanligare att benämna långkålen just som halländsk.

Numera är det helt självklart, om man tittar på recept, att långkål ska kokas i skinkspad och sedan stuvas med grädde och smaksättas med sirap.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-16

Källor:

Mäller, Peter (1858) Ordbok öfver halländska landskaps-målet

Höganäs Tidning 1890-12-22

SvD 1917-09-02

SvD 1938-01-23

SvD 1940-12-13

Grimbeck, Lars och Stefan Gustafsson (2009) Jul i Halland

Profilbild för Okänd

När startade ”pepparkakans dag”?

av

Kort svar: Pepparkakans dag instiftades av tillverkaren Annas den 9 december 2006.

Pepparkakor har varit en del av julen sedan 1800-talet, även om vi har ätit pepparkakor betydligt längre tid i Sverige. En av de största tillverkarna av pepparkakor är varumärket Annas som numera ägs av det belgiska familjeföretaget Lotus Bakerie.

Inför december 2006 valde Annas att instifta ”pepparkakans dag”. Valet av datum föll på den 9 december eftersom det är ”Anna-dagen” då man ska lägga lutfisken i blöt och göra något med julölen. Annas utlyste tävlingen ”Sveriges snällaste person” och lät allmänheten står för nomineringarna. Vinnaren presenterades på just ”pepparkakans dag” den 9 december. Så här skrev Metro i december 2006.

Den 9 december firas Pepparkakans dag för första gången.

Sedan dess uppmärksammas ”pepparkakans dag” flitigt på sociala medier, även om det förekommer en felaktig uppgift om att det var redan 1996 som dagen instiftades. Det stämmer alltså inte.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-09

Källor:

Metro – Göteborg 2006-12-01

Metro – 2006-09-20

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1991?

av

Kort svar: Arne Weise var julvärd 1991, men tanken från början var att man skulle banda Marianne Moll som julvärd

Genom åren har många olika personer varit julvärd i SVT på julafton. Den första personen som går att bekräfta som julvärd är Ragna Nyblom som fungerade som tv-hallåa på julafton 1961. Arne Weise är den person suttit som julvärd flest gånger.

Under de första åren på 1980-talet var Weise värd, men på julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström.

Inför julen 1991 hade SVT planerat att banda det årets julvärd. Så här skrev SvD 19 december 1991:

Utan kontakter med TV-chefen Sam Nilsson väljer man att i smyg videobanda både julaftonens programvärd Marianne Moll och nyårsaftonens rutinerade TV-man Lennart Swahn. Bandningen skedde under tisdagen och onsdagen.

Kritiken blev dock för stor för SVT och direkt i anslutning till avslöjandet så backade man och ringde upp Arne Weise mitt i natten för att övertala honom att komma ner till studion på julafton och vara julvärd i direktsändning.

Så julen 1991 var det återigen Arne Weise som tände ljuset precis före Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul startade 15.00.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-08

Källor:

SvD 1991-12-19

SvD 1991-12-20

Profilbild för Okänd

När började man med julkort i Sverige?

av

Kort svar: De första beläggen för julkort i svenska tidningar är från 1875, men då är det engelska julkort som avses. Det är på 1880-talet det börjar skickas i Sverige.

Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:

En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.

När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.

Julkort från 1891

En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:

Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.

Jenny Nyström hade redan 1881 illustrerat Viktor Rydbergs dikt Tomten. Hon kom sedan under de sista åren på 1800-talet och flera årtionden på 1900-talet att skapa bilden av den svenska jultomten.

Julkorten kom senare att kompletteras med såväl påskkort som pingstkort och sedan tidigare fanns även nyårskort. En viktig skillnad var att på jul- och nyårskort fick man skriva en kortare hälsning om max fem ord något som var strikt förbjudet på både påsk- och pingstkort fram till 1925.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06

Källor:

Jönköpingsposten 1875-01-27

GHT 1875-12-01

GHT 1880-01-02

DN 1895-12-17

Våra julkort-arkiv – Postmuseum