Årsarkiv: 2013

Profilbild för Okänd

Vad är ”Simon och Judas” den 28 oktober?

av

Kort svar: Simon och Judas den 28 oktober är en av flera apostladagar. I vissa delar av Sverige har Simon och Judas räknats som årets första vinterdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. På två av dagarna (1 maj och 28 oktober) firas två apostlar och just den 28 oktober är det Simon och Judas Taddeus.

Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i t.ex, Matt 10:2-4 och Mark 3-:16-18

Enligt legenden som reste både Simon och Judas österut för att sprida kristendomen och de båda dog martyrdöden i närheten av varandra under det första århundradet. I katolska kyrkan är deras helgondag den 28 oktober.

Simon och Judas

Simon och Judas (28 oktober) i svensk tradition

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Det gick också (som med många andra apostla- och helgondagar) att spå väder på Simon och Judas:

Om löven fallit den 28 oktober, Simon och Judas, är det ett förebud om en tidig vinter med ett milt och gynnsamt slut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-22)

Källor: Löffler, Klemens. ”St. Simon the Apostle.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 13. New York: Robert Appleton Company, 1912. 22 Oct. 2013

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Nordiska museet ”Simon och Judas” (läst 2013-10-22)

Profilbild för Okänd

När är Mårten 2026?

av

Kort svar: Mårten har egentligen namnsdag den 11 november, men traditionen med att äta gås är förknippad med Mårtensafton den 10 november.

Mårten har i svenska almanackor namnsdag den 11 november. Namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som  begravdes just detta datum år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

Fullskärmsinfångning 2013-10-19 221453

Almanacka från 1881.

Den tradition som starkast förknippas med dessa dagar är att äta gås tillsammans med svartsoppa och äppelkaka/spettekaka (en tradition som från början inte är skånsk, men som på 1800-talet kom att förknippas med vårt sydligaste landskap).

geese-707466_960_720

Dock är det inte inte på själva Mårtensdagen som gåsätandet förekommer, utan på Mårtensafton (10 november). Vilken eller vilka dagar som egentligen är ”Mårten” kan variera. Ibland åsyftas 10 november och ibland 11 november och ibland bägge. Saob ger som exempel:

Han kommer hem till mårten. Skolan har lov över mårten. Fira mårten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-20, uppdaterad 2021-01-06)

Källa: Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups förlag

Saob – uppslagsord: Mårten.

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtiden.

Profilbild för Okänd

Vad är en stjärngosse?

av

Kort svar: En stjärngosse är en utklädd figur som under luciatågen går efter lucian ikädd lång vit skjorta och en strut­liknande huvud­bonad.

Lucitågen började bli populära under de första årtiondena av 1900-talet. Redan från början fanns, förutom lucian, tärnor och stjärngossar med i tågen. En stjärngosse beskrivs av Svensk Ordbok på följande sätt:

pojke som under lucia- eller julfirande upp­träder i lång vit skjorta och en strut­liknande huvud­bonad

Stjärngossarna är dock äldre än själva luciatågen och dyker upp redan i äldre tiders trettondagsspel. Trettonsdagsspelen var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.

Stjärngossar och Judas med pungen, Skansen.

Att ungdomar som klätt ut sig med olika mundering drog runt mellan gårdarna var dock inte något som förekom enbart under trettonhelgen. Det hela pågick från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades det hela vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

I spelen förekom bl.a. Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten, Judas med pungen och stjärngossarna.

SAOB skriver att stjärngosse är ett ord som förr användes:

om var och en av de (ursprungligen vanligen 5—6) manliga deltagarna i ett (ursprungligen på trettondagsaftonen uppfört, i senare tid med staffanssjungning o. luciaspel sammanblandat) spel (trettondagsspelet, stjärngossespelet), ursprungligen symboliserande de tre vise männens uppvaktning av den nyfödde Jesus

Trettondagsspelen levde vidare in på sent 1800-tal då de togs upp av Skansen, men därefter försvann de successivt ur det folkliga medvetandet. När luciatågen sen blev populära på 1920-talet fick stjärngossarna där en ny roll och är därmed fortfarande en rest av de gamla trettondagsspelen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-10

Litteratur:

Uppslagsord ”stjärngosse” SO och SAOB

Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Trettondagen | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

När alla helgons dag 2026?

av

Kort svar: Alla helgons dag infaller 2026 lördagen den 31 oktober och det är då de flesta tänder ljus på gravar.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är, sedan 1953, alltid på en lördag. 

Gravsten.

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Det kyrkliga firandet la man den första söndagen i november. Under 1900-talets första hälft, i samband med att seden att smycka gravarna på alla helgons dag växte, så väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och det är denna lördag då de flesta tänder ljus på gravarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-13, uppdaterad 2026-01-06)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Profilbild för Okänd

Är alla helgons dag röd dag?

av

Kort svar: Allhelgonadagen (1 november) är inte en röd dag, däremot är alla helgons dag (lördagen i allhelgonaveckan) alltid en röd dag.

Allhelgonadagen (1 november)är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag. Istället firade man den första söndagen i november som alla helgons dag.

Den 1 november fortsatte att kallas allhelgonadagen (med lite olika stavning) i almanackan men var alltså inte längre någon röd dag. Under första hälften av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen. Dessutom fanns det en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Alltså så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Således är allhelgonadagen inte röd dag medan alla helgons dag är det.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-10-08), uppdaterad 2022-10-09

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

När börjar julmust säljas?

av

Kort svar: Julmust är en dryck, vilket namnet antyder, som ska konsumeras kring jul. Men det senaste decenniet har bryggerierna och affärerna börjat saluföra julmust allt tidigare. Vissa affärer börjar numer sälja julmust redan i slutet av september.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december (därutöver är det främst påskmust som dricks) och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Men när på året börja julmust egentligen säljas?

När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust började användas på 1920-talet.

Oavsett vilket så är det namnet julmust som används idag och nästan all julmust får sina smakessenser från företaget Roberts. Bloggen Addicted to julmust ställde 2010 frågan om Roberts märkt av att julmusttillverkarna börjat sälja julmust tidigare:

Sista åren har vi märkt en tendens att vi har fått börja leverera redan i slutet av augusti till en del bryggerier vilket är tidigare än vi gjort förr om åren.

Samma blogg har även undersökt hur långt för jul företaget Carlsberg publicerar pressmeddelande angående årets julmust:

Kanske inte det mest träffsäkra sättet att mäta säsongen för julmust på men trenden är likväl intressant:

Vi kan alltså tydligt se hur Carlsberg försöker förlänga säsongen för julmust. Årets (2013) julmust hade redan i slutet av september börjat lanseras i affärerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-05)

Källor: ”Frågestund med AB Roberts” Addicted to julmust (2010-11-13)

”När på året bör det säljas must?” Addicted to julmust (2010-10-08)

Profilbild för Okänd

När är halloween i Sverige 2013?

av

Kort svar: Halloween firas normalt den 31 oktober, men eftersom traditionen är relativt ny i Sverige firas den ibland på fredagen i allhelgonaveckan (i år den 1 november).

Halloween betyder. översatt till svenska, alla helgons afton. Alla helgons dag har historiskt (och i de allra flesta länder är det så fortfarande) firats den 1 november. Sedan 1953 är det lördagen i allhelgonaveckan som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag.

Halloween är en tradition som har sina rötter på Irland och som via nordamerikansk påverkan fick sitt nuvarande innehåll. Till Sverige kom halloween från USA på 1990-talet.

Problemet när den amerikanska traditionen halloween skall införlivas i den svenska festkalendern är att två kalendariska synsätt kolliderar. Å ena sidan den amerikanska att alltid fira halloween 31 oktober oavsett veckodag, å andra sidan den svenska att fira allhelgona på lördagen i allhelgonaveckan.

Halloweenpumpa

Den ”riktiga” halloween är således alltid 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-03)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

När är det brittsommar?

av

Kort svar: Brittsommar är från början benämningen på dagarna kring Birgittadagen (7 oktober) då det enligt traditionen skulle blir tillfälligt varmare i höstkylan.

Många dagar (särskilt helgon- och apostladagar) har olika typer av väderfenomen knutna till sig. På persmäss (Petrus och Paulus 29 juni) trodde man att det första regnet efter sommartorkan skulle komma. ”Jakob skakar på sleven” var ett uttryck från Medelpad som visar att 25 juli också var en dag att förknippa med regn. Mattiasdagen (24 februari) var dagen då isarna skulle börja smälta.

Höstlöv

Hösten är en årstid då det successivt blir kallare och mörkare. Men enligt traditionen infaller några dagar av varmare väder i början av oktober, kring Birgittadagen den 7 oktober – det är detta som kallas brittsommar. SMHI skriver:

En legend berättar att den heliga Birgitta tyckte att vi hade så kallt och bistert  klimat här i Norden, att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar. Dessa kom att kallas Brittsommar.

Ordet brittsommar finns enligt SAOB belagt tidigast 1856 i Fredrika Bremers bok Hertha – Eller en själs historia:

Ej tjusande som Nordamerikas indianska sommar men ändå rörande ljuvlig och skön är ofta i Sverige den tid, som vi kalla ”Sanct Birgittas sommar” eller ”Brittsommaren”. Den inträder vid samma tid som den amerikanska eftersommaren, men den slutar mycket förr; dess liv är likt ett skönt leende, som för ett ögonblick upplyser ett dystert anlete.

Huruvida det verkligen blir varmare eller inte kring Birgittadagen är oklart. SMHI menar att det finns vissa tecken på detta, men ”det troligaste är att det trots allt är en slump”

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-01)

Källor: ”Brittsommar” – smhi.se 2012-10-05

Saob – uppslagsord: brittsommar.

Profilbild för Okänd

När är kanelbullens dag 2026?

av

Kort svar: Kanelbullens dag är alltid den 4 oktober.

Kanelbullens dag är en av många nya dagar som – till följd av företags marknadsföring – börjat uppmärksammas de senaste decennierna. Till skillnad från t.ex. chokladbollens dag (11 maj) och mjölkens dag (1 juni) har dock kanelbullens dag faktiskt fått ett visst genomslag tack vare caféers och affärers annonsering och vilja att öka försäljningen av kanelbullar. Trots att kanelbullar funnits i Sverige sedan åtminstone 1920-talet är kanelbullens dag betydligt yngre.

Kanelbullar

Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och de 1999 fyllde fyrtio år. De ville att jubileet skulle firas på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:

– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Valet av datum (4 oktober) var inte helt slumpmässigt. Gardestedt säger själv i en intervju med bloggen:

Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.

Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av t.ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-09-25)

Källor: ”Alla dessa dagar” – Dagens Nyheter

E-postIntervju med Kaeth Gardestedt 2009.

Profilbild för Okänd

När är mickelsmäss 2026?

av

Kort svar: Mickelsmäss infaller på den helige Mikaels dag – 29 september varje år. Dock flyttades den helige Mikaels dag (som ligger till grund för mickelsmäss) 1772 till närmast följande söndag.

Nu för tiden är det inte särskilt många svenskar som firar mickelsmäss den 29 september. När Sverige huvudsakligen var ett jordbrukarland – fram till 1900-talets början – var dock mickelsmäss en av årets viktigaste märkesdagar.

Att Mikael har namnsdag den 29 september beror på ärkeängeln Mikael. Enligt gammal kristen tradition firas han just detta datum. I svensk tradition har Mikaelidagen dessutom kommit att passa bra som en märkesdag för att inleda ett av fyra kvartal som året delats in i.

Guido_Reni_031

Varje kvartal (eller räppa som det också kallades) började med en räppadag och dessa var juldagen (25 december), Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars),midsommardagen (24 juni) samt den helige Mikaels dag (29 september).

Fram till kalenderreformen 1772 var Mikaelidagen 29 september helgdag, men den helige Mikaels dag flyttades till närmaste följande söndag (mellan 29 september och 5 oktober). Vissa år (som i år – 2013) så infaller den helige Mikaels dag på rätt datum – 29 september.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-09-18)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm