När kom adventsstjärnan till Sverige?

1 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930-talet och hade importerats från Tyskland i början av seklet.

Advent är en förberedelsetid inför julen. Den första söndagen i advent sätter de flesta svenska upp adventsljusstakar, elektriska sjuarmade ljusstakar och adventsstjärnor i fönstren.

Likt många andra svenska traditioner är adventsstjärnan från början en import från Tyskland. I slutet av 1800-talet kom en lärare på ett herrnhutinternat i Kleinwelka i Sachsen på idén att tillsammans med sina elever göra en stjärna av papp som man kunde sätta en glödlampa inuti. Stjärnan skulle hängas i fönstret och lysa under adventstiden.

Handelsmannen Pieter Verbeck såg stjärnorna och insåg det kommersiellt gångbara i att börja producera dem för försäljning. Succén var omedelbar och Verbecks son utvecklade efter första världskriget stjärnan på så vis att spetsarna hängde ihop och kunde fällas samman så att den inte tog någon plats.

Till Sverige kom de första adventsstjärnorna via tyskar och svenskar med bekanta i Tyskland strax före första världskriget. På 1930-talet började pappersgrossister ta in stjärnorna för att sälja i affärer vilket blev både omständligt och dyrt. Under brinnande världskrig började Erling Persson (grundare av H&M) tillverka billiga sjuuddiga stjärnor för försäljning, vilket blev en snabb succé.

Under de första åren efter andra världskriget ökade försäljning och användningen av adventsstjärnor kraftigt. Swahn skriver:

Inte minst från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent, och den här billiga juldekorationen blev så brett folklig att man i lite fisförnäma kretsar, som höll på de gamla traditionerna, föraktfullt talade om ”proletärstjärnor”.

Trots att adventsstjärnor dalade i popularitet under andra hälften av 1900-talet är det många svenska hem som fortfarande pryder sin fönster med dem under advent. Numer är de dock sällan svensktillverkade utan massproducerade i Asien. Så här skriver Nordiska Museet:

Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster, vilka uppträder i stilmässiga blandformer i svenska fönster.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Nordiska museet: ”Advent” (läst 2013-12-01)

Varför heter det lussekatt?

1 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Lusse” i lussekatt är en alternativ benämning på ”lucia” och ”katt” kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.

Under luciafirandet är det vanligt att man fikar med kaffe och en eller flera lussekatter. Lussekatterna är likna givna till lucia som semlorna är på fettisdagen.

Själva firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja bland folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen. Vi vet att firandet hänger samman med att lussenatten var årets mörkaste natt, men däremot är ursprunget till luciagestalten oklar.

Dels finns det de (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucians utseende med att det kommer från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret), dels finns de (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringéus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.

Om man följer den första skolan (att lucian har med Kinken-Jes att göra) blir lussekatternas namn logisk. Swahn skriver:

[Lussekatterna] hade sin motsvarighet redan i de kakor som Sankt Nikolaus delade ut till snälla och flitiga barn, och när hans roll övertogs av Kinken Jes fortsatte denne med bullarna. Av någon anledning fick de i plattysk tradition namne ”duiveskatter”, d.v.s. ”djävulskatter”.

Att helgonet Sankt Nikolaus inte fick vara kvar utan ersattes av ”Kindchen Jesus” eller ”Kinken Jes” berodde såklart på reformationen och dess avståndstagande från helgondyrkan. Djävulsfiguren som Sankt Nikolaus haft med sig levde vidare dock vidare och kom ibland i form av en katt – en djävulskatt. Och därav namnet på brödet.

Ett av de tidigaste beläggen av ”dövelskatt” i skrift är från slutet av 1800-talet. I Nordisk familjebok från 1910 står det:

I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt kultbröd kalladt ”dövelskatt”

Det moderna luciafirandet börjar växa fram i Sverige under slutet av 1800-talet och det är också då så saffran börjar användas som julkrydda (även om det i t.ex. Göteborg har bakats lussekatter utan saffran). Att dövelskatten bytte namn till lussekatt beror på att ”lusse” eller ”lussi” är ett alternativt prefix istället för ”lucia” – t.ex. ”lussebrud”, ”lussemäss” och ”lussevaka”.

Ett av de äldsta beläggen för ordet lussekatt i Sverige är från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1898 där man skriver om ett ”egendomligt format bröd som bakas till luciadagen, dövelskatt”

Enligt flera källor på nätet syftar förledet ”lusse-” på Lucifer (alltså Djävulen). Men då ordet ”lussekatt” finns belagt först i slutet på 1800-talet och är härlett på samma sätt som t.ex. ”lussebrud” är det föga troligt att det syftar just på Lucifer. Dock har Lucia och Lucifer en gemensam rot i det latinska ordet ”lux” som betyder ”ljus”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Saob – uppslagsord ”dövelskatt” och ”lussekatt”

Är ”Jingle Bells” (”Bjällerklang”) en julsång?

26 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: När ”Jingle Bells” skrevs runt 1850 var det ingen som tänkte att det skulle bli en julsång och inget i vare sig den engelska eller den svenska texten handlar om jul. Numer är dock Jingle Bells att betrakta som en julsång-

Texten och musiken till Jingle Bells skrevs på 1850-talet av James Pierpont. Vissa ord och musiken i refrängen skall ha varit delvis annorlunda i originalet än de som vi idag känner.

j0013

Om man studerar (både den engelska och den svenska) texten finner man snart att det inte finns en enda referens till julen eller ens till månaden december:

Dashing through the snow
In a one-horse open sleigh
O’er the fields we go
Laughing all the way
Bells on bobtail ring (Or Hear our voices ring)
Making spirits bright
What fun it is to laugh and sing (Or What fun it is to ride and sing / Oh, what fun it is to sing)
A sleighing song tonight

Enligt en rad källor ska Jingle Bells ursprungligen ha skrivits Thanksgiving:

The said song was meant for a Thanksgiving program at a church in Savannah, Georgia where Pierpont was organist. The song was so well accepted that it was again sung on Christmas day and since then became one of the most popular Christmas carols.

Dock är påståendet omdiskuterat, men uppenbarligen handlar texten i alla fall inte om jul alls. Men på samma sätt som Tomten har blivit en juldikt trots att den inte handlar om jul så har Jingle Bells blivit en julsång.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-26)

Källa: ”Yule Laugh, Yule Cry: 10 Things You Didn’t Know About Beloved Holiday Songs” time.com (2012-12-14)

Vem är Anders som slaskar och får julen att braska?

23 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har aposteldag 29 juni). Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.

Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.

Vinterlandskap

Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:

När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:

Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.

Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23

Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

”Anders slaskar, julen braskar” smhi.se (2013-11-13)

Hur många luckor har en adventskalender?

22 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: De flesta adventskalendrar har 24 luckor (en för varje dag från 1 till 24 december). Viss kalendrar börjar redan första advent och då har kalendern fler luckor.

Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.

Till Sverige kom den första adventskalendern 1934 och det var Sveriges Flickors Scoutförbund som gav Aina Stenberg Masolle i uppdrag att rita den. Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1971 bytte SVT namn till julkalendern p.g.a. protester mot det alltför profana innehållet.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 28 luckor (27 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december, med undantag för vissa år (ex. 1977 då Fem myror är fler än fyra elefanter hade 28 luckor och 1992 då Klasses julkalender hade 26 luckor).

Bilden är tagen av Annicka Linnnea (www.annickalinnea.se)

En julkalender som fram tills för bara några år sedan fortfarande började första advent (om den infaller före 1 december) är Bamses julkalender. De år när första advent var 27, 28, 29 eller 30 november så hade Bamses julkalender fler än 24 luckor. Dessutom så har Bamses julkalender också en lucka på juldagen (25 december). Så vissa år kunde Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-21, uppdaterad 2021-11-28)

Källor: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004) Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm,

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Vem uppfann den elektriska adventsljusstaken?

20 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Svensken Oskar Andersson från Göteborg tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake.

Historien om den elektriska adventsljusstaken börjar i Sverige på 1930-talet. Lars Berge gör i SvD en träffande beskrivning av vilka förutsättningar som krävdes för att ljusstaken skulle tas fram:

Tänk mörker, moderniseringsiver och ett på gränsen till hysteriskt säkerhetstänkande. Naturligtvis är den elektriska adventsljusstaken en svensk uppfinning.

Och det hela tog sin början på Philips i Göteborg, som på 1930-talet började tillverka elektrisk julgransbelysning. Elektrisk julgransbelysning hade funnits sedan slutet av 1800-talet, men det var först under mellankrigstiden som folk i allmänhet fick råd och det därmed fanns något intresse från företagens sida att massproducera. Dock var många av de elektriska julgransbelysningarna av så pass tveksam kvalitet att de kom i retur till Philips.

Som lagerbiträde på Philips i Göteborg jobbade 1934 den då tjugofemårige Oscar Andersson från Landala. Andersson var en uppfinningsrik ung herre som bad om att få ta med sig kasserad julgransbelysning hem.

Till julen 1934 köpte Andersson en vanlig sjuarmad adventsljusstake i trä för två kronor på Grand
Bazar. Ljusstaken som han tog hem var avsedd för stearinljus, men för den tekniskt begåvade Andersson var detta inga problem. Han placerade sju av de elektriska ljusen i adventsljusstaken och satte den i fönstret.

Några jular senare gick Andersson med sin uppfinning till försäljningschefen Werner Simonsson på Philips som genast tände på idén och försökte få huvudkontoret i Stockholm med på tåget. De var inte lika övertygade utan menade att svenskarna ville ha levande ljus.

Men Simonsson gav sig inte och 1939 lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia den 13 december.

Dock fick inte Oscar Andersson ett omedelbart erkännande för sin uppfinning. Under flera årtionden var det istället Werner Simonsson som tog på sig äran. Det var först när Andersson svärson Hans Ahlquist under 1990-talet började gräva i saken som det kunde fastläggas att det var Oscar Andersson som uppfunnit den första elektriska adventsljusstaken.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-20), uppdaterad 2024-11-13

Källor: ”Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”En ljus idé från Landala som tändes redan 1934” Göteborgs-Posten 2 jan. 2002

www.adventsljusstaken.se

När börjar julkalendern i SVT 2013?

17 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender 2013 – Barna Hedenhös uppfinner julen – sänds söndag 1 december kl. 08.45 (och repris 18.45).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den 27 november eftersom det var första advent och kalendern kallades för adventskalendern. Sedan 1971 heter programmet julkalendern i SVT och börjar sändas den 1 december (med undantag för bl.a. Fem myror är fler än fyra elefanter 1977 och Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets (2013) julkalender – Barna Hedenhös uppfinner julen:

”Barna Hedenhös uppfinner julen” bjuder på ett komiskt och spännande äventyr om världar som krockar. Det är en varm saga om vikten i att vara tillsammans och bry sig om varandra. Inte minst om det ska bli en riktigt mysig jul.

Och det första avsnittet sänds 1 december (som i år också är första advent i SVT1 och Barnkanalen kl. 08.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-17)

Källa: ”Barna Hedenhös uppfinner julen” blir julkalender 2013 svt.se 2012-12-24 (läst 2013-11-17)

När är första advent 2013?

11 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2013 söndagen den 1 december.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2013) är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-11)

När är fars dag 2026 i Sverige?

9 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Fars dag infaller i Sverige den andra söndagen i november. År 2026 är det den 8 november.

Liksom mors dag är fars dag en import från USA. År 1910 (alltså bara obetydligt efter de första försöken att skapa Mors dag) ville amerikanskan Sonora Dod hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sex barn. Hon var med och arrangera det första kända fars dags-firandet i juni 1910.

President Lyndon Johnson gjord 1963 fars dag till helgdag i USA och dagen infaller sedan dess alltid den tredje söndagen i juni i USA.

Fars dag introducerades i Sverige under tidigt 1930-tal. Enligt Nordiska Museet kom Fars dag till Sverige 1931, men de tidigaste beläggen med annonser för fars dag i SvD och DN har jag hittat i november 1932 och i en av annonserna står också att fars dag 1932 är ”för första gången”.

Danmark firar fars dag den 5 juni (samma dag som deras grundlagsdag) medan övriga nordiska länder (däribland Sverige) firar fars dag den andra söndagen i november.

År 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän som skulle verka för att fars dag spred sig. Likt t.ex. mors dag, halloween och alla hjärtans dag så är spridandet av fars dag mycket en konsekvens av handelns behov av att sälja produkter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-09, uppdaterad 2021-01-06)

Källor: Schmidt, Leigh Eric (1997). Consumer Rites: The Buying and Selling of American Holidays. Princeton University Press.

Nordiska museet: Fars dag

Vem kom på fars dag?

9 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den person som oftast tillskrivs som skapare av fars dag är Sonora Dod ifrån USA som 1910 tog initiativet till det första fars dags-firandet.

Mors dag kom till Sverige från USA under första hälften av 1900-talet – på samma sätt är det med fars dag. Mors dag hade firats första gången i USA 1908 och det var förmodligen ofrånkomligt att en fars dag skulle växa fram i kölvattnet.

Enligt de flesta uppgifter så var det amerikanskan Sonora Dod som 1910 genomförde det första firandet av fars dag. Sonora Dod besökte året innan (1909) en gudstjänst under mors dag och där hade pastorn pratat om mödraskap. Dod var dotter till en änkeman som själv uppfostrat sex barn sedan hans fru dött i tidig ålder.

Sonora Dod föreslog under sommaren 1910 – tillsammans med det lokala YMCA – att kyrkan i Spokane (där hon var medlem) skulle uppmärksamma ”fars dag” på samma sätt som ”mors dag”. Valet av datum föll på tredje söndagen i juni.

Under de första åren var firandet av fars dag en lokal företeelse och när Sonora Dod flyttade från Spokane försvann firandet nästan helt. När Dod sedan återvände till Spokane på 1930-talet tog hon hjälp av New York Associated Men’s Wear Retailers (en sammanslutning av köpmän) för att sprida firandet. Dock är det först under senare delen av 1900-talet som fars dag fått större uppmärksamhet i USA.

Fars dag i Sverige

Första gången som fars dags-firande förekom i Sverige var 1931 eller 1932 (jag tror på det senare). På samma sätt som handeln drev på fars dags-firandet i USA så var det handeln som i Sverige först tog till sig idén.

Annons i SvD 1932-11-11

Det var i november 1932 som de första annonserna för att handla slipsar och liknande till ”far” dyker upp i tidningarna. Att fars dag lanserades var en mycket medveten kampanj. Så här skriver Orsi Husz och Klara Arnberg:

Initiativtagaren för lanseringen i Sverige var den då nybildade Stockholms Herrekiperingsförening. De valde dock en annan dag och istället för i juni som i USA, förlades Fars dag i Sverige till andra söndagen i november, eftersom det annars var ”en tyst tid inom affärslivet”

När Nordiska museet 1963 samlade in uppgifter om mors- och farsdagsfirande framkom att många äldre till en början var negativa till högtiden, som bland annat kallades ”onödigt fjäsk”.

Eftersom handeln ansåg att tredje söndagen i juni låg för nära mors dag (sista söndagen i maj) flyttades det svenska fars dags-firandet till andra söndagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-09, uppdaterad 2022-11-19)