Vem kom på Rudolf med röda mulen?

16 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Robert L. May, copywriter på Montgomery Ward, kom 1939 på historien om Rudolf den röda mulen.

Jultomtens renar är i original åtta till antalet – Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen på och antalet kommer ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Men det finns en nionde ren – ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska). Hur kom han till?

COVER 300

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-16)

Källa: ”Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

När är vintersolståndet 2013?

16 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Vintersolståndet 2013 inträffar exakt klockan 18.11 den 21 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).

Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2013 inträffar det exakt klockan 18.11 den 21 december (svensk tid). Den 21 december är också Tomasdagen (förr populärt kallad Tomas fylletunna).

Källa: Naval Oceanography Portal

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-12-16)

Varför heter det ”julklapp”?

12 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ordet ”julklapp” kommer av en äldre sed att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in gåvan genom fönstret.

Numer handlar vi svenska julklappar varje år för cirka 19 miljarder kronor. Genomsnittssvensken handlar julklappar för drygt 3000 kronor. Men varför heter det ”julklapp”?

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade och fler kunde köpa julklappar att dela ut på julaftonens kväll. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:

Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”

Man knackade (klappade) alltså på fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”. Julklapparna kom senare att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-12, uppdaterad 2020-12-23)

Källa: Saob uppslagsord ”julklapp”

När kom prinskorv på svenska julbord?

10 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Det äldsta belägget för prinskorv på hemmets julbord är från 1970. Men ordentligt slog den inte igenom förrän under 1980-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för en ganska stor andel är prinskorven med bland de viktigaste rätterna.

Det finns tidningar från det tidiga 1900-talet där prinskorv förekommer som exempel på julmat. Men det är ganska få exempel och då nästan alltid i uppradningar av flera olika rätter som skulle kunna passa på julbordet.

När man sedan läser igenom olika kokböcker förslag på julmat från efter andra världskriget och fram till 1970-talet så är prinskorven frånvarande. Nedanstående foto från Bonniers kokbok 1960 är ett av många exempel på julbord där prinskorven saknas.

Under slutet av 1960-talet börjar prinskorven dyka upp på vissa restaurangers julbord – t.ex. Spångens julbord för 21 kr 1967. I tidningen Husmodern julnummer 1970 nämns prinskorven bland ”varma rätter” tillsammans med bl.a. brunkål, revbensspjäll, farmors goda julkorv och köttbullar. Dock är detta julbord från Sälens högfjällshotell vilket gör att det snarare går att kategorisera som restaurangjulbord.

Första gången, mig veterligen, som prinskorven föreslås till ett hemmajulbord är en kokbok från Ica 1978. Under 1980-talet blir prinskorven sen vanligare, dels på restaurangers julbord och dels i kokböcker och Husmoderns köksalmanack där den finns med under de flest år under detta årtionde.

Så även om prinskorven nämnts som julmat i enstaka annonser redan under tidigt 1900-tal är det först i slutet av samma sekel som korven tar sin givna plats.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10, uppdaterad 2022-12-02)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson Bokförlag

SvD 1918-12-19

SvD 1967-12-11

Bonniers Kokbok 1960

Husmodern 1970

Stora Julboken ICA (1978)

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Vem är Tomas fylletunna?

10 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i närheten av julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Vem har skrivit texten till Luciasången?

9 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Luciasången som den sjungs på svenska har flera olika texter. Av de tre vanligaste är en skriven av Sigrid Elmblad (1924), en av Arvid Rosén (1928) och en tredje möjligen skriven av förskolläraren Halldis Ljungquist. Musiken ska enligt vissa uppgifter ha komponerats av italienaren Teodoro Cottrau på 1800-talet.

En av de populäraste melodierna runt 13 december är Luciasången som sjungs när luciatåget skrider fram på luciadagens morgon. På det sättet har lucia firats i Sverige sedan slutet av 1800-talet – tidigare firades lussenatten på helt andra sätt.

Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) kallas Luciasången och är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

När melodin kom till Sverige fick den en rad olika texter men tre stycken har blivit de mest populära.

1. Sankta Lucia, ljusklara hägring

Den äldsta av dessa tre är Sankta Lucia, ljusklara hägring av journalisten Sigrid Elmblad som publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus Sankta Lucia!

I Elmblads text är kanske det krångligaste partiet ”under oss sia” eftersom under inte är preposition utan substantiv.

2. Natten går tunga fjät

Natten går tunga fjät av Arvid Rosén trycktes i Sångboken 1928. Roséns test är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

I första meningen är det fjät som kan verka konstigt. Fjät betyder spår eller steg. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga). Och skuggorna ruvar runt jorden som solen förlät.

Här är kanske den allra vanligaste missuppfattningen vad gäller Roséns text. För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

3. Ute är mörkt och kallt.

Den tredje varianten heter Ute är mörkt och kallt och är – enligt Statens musiksamlingar – skriven av förskolläraren Halldis Ljungquist 1958. Andra sidor uppger andra författare.

Denna enklare luciasång används framför allt på dagis och ibland även i skolorna. Temat liknar förstås ”Natten går tunga fjät” och ”Sankta Lucia, ljusklara hägring”, men texten har enklare ord och är mer barnanpassad.

4. Andra textvarianter

Förutom den tre populäraste finns det en rad alternativa texter till Luciasången:

Utöver dessa texter finns många ler varianter, mer eller mindre spridda, och än i dag skrivs det nya texter till melodin. På Svenskt visarkiv finns en hel del av dessa varianter. Utöver de ”seriösa” luciasångerna finns det också mer skämtsamma texter till samma melodi som florerar barn emellan i muntlig tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

”Luciasången” Institutet för språk och folkminnen 2013-09-30

”Sankta Lucia” Faktoider

Vilken julsång sjunger de i ”Plutos julgran” i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul?”

8 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den sång som Kalle Anka, Mimmi och Långben sjunger i slutet av ”Plutos julgran” heter ”Deck the Halls”

Det mest sedda programmet på julafton är utan konkurrens Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds 15.00. Programmet består av ett antal korta klipp, dels ifrån Disneys långfilmer och dels ifrån den långa rad av kortfilmer som Disney producerat.

Ett av de nyaste inslagen är Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree i original) som varit med sedan 1983 (sändes också 1967 och 1968). Kortfilmen handlar om hur Musse Pigg och Pluto hugger en gran som Piff och Puff redan bor i.

I slutet av Plutos julgran ser man hur Kalle Anka, Mimmi Pigg och Jan Långben sjunger en julsång utanför fönstret.

Mickeys_Friends_sing_Deck_the_Halls — *Scen från Plutos julgran*

Julsången heter Deck the halls och är en walesisk melodi som fick engelsk text av den skotkse musikern Thomas Oliphant i slutet av 1800-talet. De första rader lyder:

Deck the hall with boughs of holly,

Fa la la la la la la la la.

‘Tis the season to be jolly,

Fa la la la la la la la la.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-08)

Källa: ”Deck the halls” en – wikipedia

Vem är ”Anna med kanna”?

7 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Anna med kannan” är en folklig benämning på Annadagen (9 december) då lutfisken skulle läggas i blöt och julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det).

I det gamla bondesamhället var dagarna och veckorna innan jul en lång förberedelsetid. Julens mat och dryck skulle göras i ordning och till olika dagar finns det knutet olika traditioner – t.ex. Annadagen 9 december.

Annadagen 9 december har sitt namn från jungfru Marias mamma Anna. Anna finns inte med i något av de kanoniska evangelierna, istället finns legender om henne i en bok som kallas Jakobs protoevangelium. Där står det bl.a.:

När dagarna hade gått, renade sig Anna och gav barnet bröstet. Och hon gav det namnet Maria.

I Sverige började man fira Annadagen den 9 december under medeltiden, i och med att kristendomen kom till Sverige. Likt flera andra dagar i december kom Annadagen att bli en dag som uppmärksammades för olika typer av julförberedelser – i första hand lutfisken och julölet. Så här skriver Swahn:

Än idag minns nog en del husmödrar den gamla regeln att det är på Annadagen som man skall lägga lutfisken i blöt /../ och för forna tiders husfäder var det nog väl så väsentligt att den 9 december var den dag då julölet borde vara färdigt för en första avsmakning

De flesta böcker om julen skriver, likt Swahn, att det första julölet skulle vara färdigt till Annadagen – därav uttrycket ”Anna den granna, som kommer med kanna”. Dock finns det de som menar att Annadagen var av annan betydelse för julölet – ex. Svensson:

Från olika landskap omtalas också, att vid Annadagen var det tid att brygga julölet.

En betydligt mer sentida tradition som inte startade förrän 2006 var att kalla Anna-dagen för ”pepparkakans dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Varför är 10 december flaggdag i Sverige?

7 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att 10 december är flaggdag i Sverige beror på att det är Nobeldagen.

December är en månad späckad med festdagar – advent, lucia, julafton, nyårsafton. Förutom alla de dagar som förknippas med äldre traditioner finns i början av december en nykomling – Nobeldagen den 10 december.

Att Nobeldagen infaller just den 10 december beror på att Alfred Nobel – som gett namn åt dagen – dog just detta datum år 1896. Nobeldagen är såklart intimt förknippat med utdelningen av de olika nobelprisen i fysik, kemi, medicin och litteratur samt fredspriset. Nobeldagen har firats den 10 december sedan de första prisen delades ut 1901.

Vad gäller att flaggningen på Nobeldagen och övriga högtidsdagar så fanns det i början av 1900-talet inga tydliga regler för vilka dagar som det skulle flaggas på. Om firandet 1903 skriver Gustav Källstrand t.ex. så här (min fetning):

Nobeldagen 1903 var en gråkall torsdag. Temperaturen låg mellan 3 och 4 plusgrader, och en svag men kall vind drog in från sydöst. Det vintermörka Stockholm kunde knappast sägas visa sig från sin bästa sida, även om regnet upphörde framåt eftermiddagen. En sådan väderlek är nu inte helt oväntad i svensk december, men situationen förvärrades genom att uppmaningen till allmän flaggning inte hörsammats i någon större utsträckning. Att flagga var annars den mest grundläggande symboliska handlingen i offentliga festligheter.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar och där fanns Nobeldagen med. År 1982 fattade riksdagen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige och sedan dess är 10 december (Nobeldagen) allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Gustav Källstrand, Forskning och vetenskap: aspekter på naturvetenskapen i offentligheten i samband med Nobelprisen i fysik och kemi 1903, Stockholm: Nobelmuseet, 2007

Är julafton (24 december) en röd dag?

5 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Nej, julafton (24 december) är inte en röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton (31 december), julafton (24 december), påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Även om julafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på julafton. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision):

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas julafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Även om julafton inte är en röd dag så är de två följande dagarna (juldagen och annandag jul) det. Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-05)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Årsarkiv: 2013