Etikettarkiv: midsommar

Profilbild för Okänd

När började man äta färskpotatis till midsommar i Sverige?

av

Kort svar: Färskpotatis har man ätit som midsommarmat sedan slutet av 1800-talet, men det dröjde en bra bit in på 1900-talet innan den blev självklar på midsommarborden.

Den mat som tydligast förknippas med midsommarafton är sill, kokt färskpotatis och gräddfil. Färskpotatisen är den första potatisen som skördas under året och förr räknades det som ett stort slöseri att äta detta. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Förändringar i svenskarnas konsumtionsmönster gjorde dock att färskpotatis började lanseras i handelsträdgårdar och butiker vid mitten av 1800-talet

Första gången som färskpotatis lanseras just kring midsommarhelgen är 1878 i Växjö. Det är trädgårdsmästare Johanson som på självaste midsommarafton sålde nypotatis till ett pris om en krona per tunna. I övrigt är det relativt ont om belägg för att färskpotatis skulle varit något specifikt för midsommarmaten. Runt sekelskiftet 1900 ökar antalet annonser för färsk potatis till midsommar.

Östgötabladet 1904-06-23

Dock var färskpotatis och sill absolut inte den givna midsommarmaten förrän en bra bit in på 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)  (2021-06-07, uppdaterad 2024-06-27)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

”100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Profilbild för Okänd

När inföll sommarsolståndet den 20 juni?

av

Kort svar: Sommarsolståndet 2020 inföll den 20 juni (kl. 23.43), men före dess var senaste gången 1896.

Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen når sin maximala deklination i förhållande till himmelsekvatorn. Det är också kring sommarsolståndet som nätterna är som kortast och ungefär då vi tidsmässigt firar midsommar (även om datumet för högtiden varierat genom historien).

Under hela 1900- och 2000-talet, fram till 2020, så har sommarsolståndet infallit antingen 21 eller 22 juni svensk tid. Det sker en långsam förskjutning av sommarsolståndet framåt i almanackan med knappt sex timmar varje år vilket sedan regleras med skottår (då man lägger till en dag i februari).

Men att ha skottår vart fjärde år räcker inte. Därför infördes på 1500-talet och sedan 1753 i Sverige den gregorianska kalendern som hoppar över skottår jämna sekelskiftesår (förutom de som är jämnt delbara med 400).

Efter att Sverige 1753 bytte till den gregorianska kalendern så inföll sommarsolståndet oftast den 21 juni, men vissa år (de som var skottår) sent den 20 juni (1776, 1780, 1784, 1788, 1792, 1796). Denna trend hade sedan fortsatt om inte 1800 hade uteblivit som skottår – p.g.a. den gregorianska skottårsregeln om sekelskiftesår.

Under 1800-talet började istället sommarsolståndet infalla antingen den 21 eller den 22 juni istället. Förutom 1896 som är det stora undantaget, eftersom sommarsolståndet då inföll 23.28 den 20 juni istället. Sedan hade detta kunnat hända igen om år 1900 inte (precis som 1800) hade hoppats över som skottår.

Hela 1900-talet hade sommarsolstånd antingen den 21 eller 22 juni och så hade det fortsatt om inte år 2000 hade varit ytterligare ett undantag. Till skillnad från år 1800 och år 1900 så hoppade man inte över år 2000 som skottår (då det är jämnt delbart med 400).

Att år 2020 är ett skottår är det som slutligen gör att sommarsolståndet för första gången på 124 år infaller den 20 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: Solstices & Equinoxes for Gothenburg (1850—1899) – timeanddate.com

”Sommarsolståndet 2020” astroinfo.se

Profilbild för Okänd

Hur länge har vi ätit gräddfil på midsommar i Sverige?

av

Kort svar: Gräddfilen lanserades i Sverige av Mjölkcentralen 1952.

Äldre tiders midsommarmat innehöll en rad olika mjölkrätter – t.ex. Johannesfil, filbunke nyystad ost och mjölkvälling. Anledningen var att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Under mitten av 1900-talet var det istället ”sill och potatis” som blev typisk midsommarmat. Mjölkcentralen (det som senare blev Arla) lanserade 1952 gräddfilen som den första förädlade mjölkprodukten:

Produkten var bolagets sommarnyhet för året och den gjorde succé. Med sin slogan ”Gräddfil – en läckerhet” syntes förpackningen inom kort på många svenska matbord.

Till en början lanserades gräddfilen som en ren sommarprodukt, inte minst lämplig till matjessillen på midsommar.

Annons i SvD 1952-07-26

Gräddfilen är alltså ett relativt sent inslag på det svenska midsommarbordet, men är samtidigt arvtagare till äldre tiders mjölkbaserade midsommarmat.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-16

Källor: ”Gräddfil” arla.se

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Profilbild för Okänd

Varför äter vi gräddfil till sill och potatis på midsommar?

av

Kort svar: Att vi äter gräddfil till midsommar beror på att det förr var vid den tiden som korna började mjölka igen.

Till sillen på midsommar ska det serveras gräddfil anser 88 procent av de tillfrågade i en undersökning. Dessutom kan man se att försäljningen av gräddfil ökar med över 300 procent runt midsommar.

Just gräddfilen är äldre som midsommarmat än både den inlagda sillen och färskpotatisen – eller egentligen olika typer av mjölkmat (gräddfil som sådan kom inte förrän på 1950-talet). Så här beskrivs ”Johannesfil” i kokboken Iniököket:

På Johanne [alltså midsommar] måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man. Värdinnorna i byn förde därför ”johannefil” dvs. mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.

Att man ville äta olika typer av mjölkmat till midsommar beror på att, precis som med färskpotatisen idag, var att det under vinter och vår hade saknats färsk mjölk eftersom korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Mjölkmaten har sedan levt kvar på de moderna midsommarborden i form av gräddfil.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11

Källor:

”Potatisen viktigast på midsommarbordet” svt.se 2010-06-21

”Inte mycket nytt under midsommarsolen” Ica 2016-06-21

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Profilbild för Okänd

Varför äter vi färskpotatis till midsommar?

av

Kort svar: Färskpotatis (eller nypotatis) har vi ätit till midsommar sedan tidigt 1900-tal och anledningen till att man äter det just då är att man kan skörda årets första potatis i juni (alltså kring midsommar).

Av maten på midsommar är det färskpotatisen som är det viktigaste för de flesta svenska, 97 procent uppger enligt en undersökning att färskpotatis ”ska finnas på bordet när midsommaren firas”.

Färskpotatis är den första potatisen av årets skörd. Förr räknades det som ett stort slöseri att äta av de först skördade potatisarna. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Potatis nämns i och för sig som midsommarmat i äldre tider, men då är det inte färskpotatis utan potatis från det förra årets skörd. Att kunna visa upp att man hade fyllda förråd gav nämligen status.

Första gången som färskpotatis finns till försäljning vid midsommarhelgen är 1878. Dock skulle det dröja ytterligare drygt ett halvsekel innan färskpotatisen blev självklar på midsommarborden. Med ökad industrialisering och urbanisering skedde också en välståndsökning under mitten av 1900-talet. Att äta av den första potatisen räknades inte längre som slöseri utan som en delikatess.

Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna. Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande.

Det var 1953 som midsommarafton började att alltid infalla på en fredag och då hade också färskpotatisen gått från att ha varit något som man absolut inte kunde med att äta till att istället blir en delikatess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

”100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Profilbild för Okänd

Vad äter man på midsommar i Sverige?

av

Kort svar: På midsommar äter de flesta svenskar sill av olika slag, färskpotatis och gräddfil.

Midsommarens mat skiljer sig i stor utsträckning ifrån påskens och julens mat. Där julens mat är en överdådig köttorgie med skinka, prinskorvar, köttbullar, revbensspjäll och så vidare och påskens mat inte ligger långt efter så är midsommarens mat mer sparsmakad.

Så länge Sverige huvudsakligen var ett jordbruksland så var midsommarhelgen ingen stor matfest. Det fanns helt enkelt ingenting att ta av i förråden. Det är alltså först under förra seklets andra hälft som vi får den standardmeny vi tänker oss idag – med kokt färskpotatis, inlagd sill, gräddfil och jordgubbar.

Färskpotatis

Enligt en undersökning så är det färskpotatisen som är det viktigaste inslaget på midsommarbordet:

97,6 procent av de tillfrågade svarar att färskpotatis ska finnas på bordet när midsommaren firas,

Sill

Även sillen är ett givet inslag på mångas midsommarfirande. Enligt ovan nämnda undersökning var det 92,4 procent som ville ha ”sill eller strömming, eller eventuellt ansjovis”.

Sill

Sillen har en given plats även på påsk och jul men midsommar är ändå sillens huvudhögtid.

19 procent av all sill i ICA-butiker säljs under vecka 24 och 25. Just midsommarveckan sticker ut från andra veckor under året då försäljningen går upp med nästan 600 procent jämfört med en vanlig sommarvecka. 

Det finns olika sorters sill och de har olika popularitet i olika grupper. Senapssill och skärgårdssill är populärast bland yngre, medan smörgåssillen och matjessillen går hem mer hos de äldre. Mest populär är matjessillen som står för närmare hälften av all sill som säljs under veckan kring midsommar.

Gräddfil

Det äldsta inslaget i det svenska midsommarmaten är faktiskt gräddfilen eller ”Johannesfil” som det har kallats. Även andra typer av mjölkmat (ex. nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord. Gräddfilen introducerades på 1950-talet och blev det som ersatte äldre tiders varianter av mjölkmat på midsommarbordet.

Inte mindre än 88 procent anser att det ska vara gräddfil till sillen. Dessutom kan man se att försäljningen av gräddfil ökar med över 300 procent under midsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-03-11

Källor:

”Potatisen viktigast på midsommarbordet” svt.se 2010-06-21

”Inte mycket nytt under midsommarsolen” Ica 2016-06-21

Profilbild för Okänd

När ändrades midsommarafton till att alltid infalla på en fredag?

av

Kort svar: Att midsommarafton alltid skulle inträffa på en fredag beslutades av riksdagen 1952 och den första midsommarafton som berördes var midsommarafton 1953.

Midsommar (till skillnad från midvinter) infaller i anslutning till solståndet – alltså när det är som ljusast på året. Vi kan med stor säkerhet anta att detta på olika sätt har firats långt tillbaka i tiden om än inte på samma sätt som vi firar idag (med midsommarstång , snaps och sill).

Eftersom kyrkan haft ett avgörande inflytande på kalenderns dagar är ”den riktiga midsommardagen” den 24 juli. Det var på det datumet man valde att lägga firandet av Johannes döparens födelse. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

Under hundratals år var det 24 juni, oavsett veckodag, som var midsommardagen (en röd dag). På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. 

Onsdagen den 13 februari 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar – jungfru Marie bebådelsedag, alla helgons dag och midsommardagen. Midsommardagen flyttades från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni.

Avsikten med reformen beskrevs i SvD 18 januari 1951:

Man avser med dessa ändringar att få en jämnare och lämpligare fördelning under året av helgdagarna samt minska den splittring av arbetsveckorna, som vissa av de fristående helgdagarna nu medför.

Fredagen den 19 juni 1953 inföll alltså midsommarafton för första gången på ett annat datum än 23 juni och midsommardagen dagen efter (lördag 20 juni) var första midsommardagen på ett annat datum än 24 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

SvD 18 januari 1951, s. 4

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på midsommarafton?

av

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på midsommarafton.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl och påsköl och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar (t.ex. påskafton).

Midsommarafton är inte en röd dag i almanackan, men kan i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Vad gäller öppettider på Systembolaget så räknas midsommarafton som röd dag och då är bolaget inte öppnat.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

”Öppettider 2019” systembolaget.se

Profilbild för Okänd

Hur mycket snaps dricker vi på midsommar?

av

Kort svar: Till midsommarhelgen säljer Systembolaget 150.000 liter brännvin och 627.000 liter sprit, vilket är mer än sju gånger så mycket som en vanlig vecka.

Till midsommarhelgens mat räknas framför allt sill, färskpotatis, gräddfil och jordgubbar. Trots att must är populär både till jul och påsk så har midsommarmusten inte slagit igenom, till midsommaraftonens mat vill svensken ha öl och snaps.

Snaps är ett mindre (4-6 cl) glas med kryddat brännvin och just brännvin är den produktkategori som ökar mest inför midsommar.

Kryddat brännvin är den produktkategori som ökar mest procentuellt vid midsommar. Förra året [2016] såldes närmare 150.000 liter. En medelvecka säljs annars cirka 20.000 liter i landet,

Om vi tänker oss att svenskar snapsar brännvin i glas om 4 cl så skulle den mängden motsvara 15 miljoner snapsar. Även om brännvin är populärast så säljs det stora mängder av annan sprit. Under veckan inför midsommar 2016 såldes 627.000 liter ren sprit i Systembolagets butiker.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08) 

Källor: ”Så mycket sprit dricks under midsommar” SVT Jönköping 2017-06-22

”I dag köper svenskarna mest sprit på hela året” Expressen 2017-06-22

Profilbild för Okänd

Varför finns det inte midsommarmust?

av

Kort svar: Under kortare perioder har vissa bryggerier lanserat midsommarmust och även sommarmust, men det har aldrig varit någon större efterfrågan på det.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

Vid sidan av de två stora kristna högtiderna – påsk och jul – är det midsommar som är den stora högtiden i Sverige. Dock har midsommarmust aldrig slagit som dryck, även om försök har gjorts.


Etikett från bryggeriet Three Hearts.

Enligt uppgift ska Three Hearts sålt midsommarmust i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Företaget som tillverkar så gott som all essens till musten i Sverige – Roberts – har försökt:

Vi försökte faktiskt få bryggarna intresserade av att inför en midsommarmust, men har inte nappat på det.

Också senare försök har gjorts. Så här skriver tidningen Dagen:

År 2007 lanserades även Apotekarnes sommarmust till midsommar och 2011 kom bryggeriet Grebbestad med sin variant av sommarmust.

Men varför har då midsommar- och sommarmust aldrig slagit i Sverige? Enligt de bryggerier som försökt lansera must på sommaren beror det på att det helt enkelt aldrig har funnits någon efterfrågan på den mörka musten under sommaren och att must inte passar till midsommarens mat (sill, potatis och gräddfil)


Apotekarens sommarmust.

Joakim Losin, öl- och dryckesexpert på Carlsberg, säger till Aftonbladet:

Vid midsommar vill man generellt ha ljusare drycker. Då passar inte musten riktigt in. Svensken vill ha sol både ute och i glaset när det är sommar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-06-21)

Källor:

E-postintervju med Allan Fagerholm ifrån Krönleins Bryggeri

”Midsommarens nya muste?” aftonbladet.se 2013-06-18

”Påsk och julmust ska vara ett alternativ till öl” dagen.se 2015-04-02