Men i vilken stad utspelar sig egentligen filmen Lady och Lufsen. En del tror att det är i Italien eftersom krögarna Tony och Joe är italienare. Men så är det inte. De föreställer italienska immigranter till USA.
Filmen hade premiär i USA 1955 och det nämns inte exakt i vilken stad det är tänkt att handlingen ska utspela sig. Dock inspirerades Walt Disney av sin egen uppväxt under början av 1900-talet (då filmen ska utspela sig) i staden Marceline i Missouri.
Kort svar: Jultomtens verkstad, Kalle Anka i djungeln, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit, Musses husvagn, Tjuren Ferdinand, Djungelboken, Robin Hood, Plutos julgran, och ytterligare ett eller två klipp från en aktuell film.
Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers som den heter i original). Det togs bort redan 1966 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi på isen och Pinocchio bort.
Kort svar: Premiären för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul” på julafton i svenskt teve var 1960.
En av de märkligaste av de svenska jultraditionerna är att drygt tre miljoner svenskar varje julafton kl. 15.00 bänkar sig framför teve-apparaterna för att se korta tecknade Disney-filmer – Kalle Anka och hans vänner önskar God jul.
I jultomtens verkstad (Santa’s Workshop)
Programmet sändes i USA första gången den 19 december 1958 och hette då From All of Us to All of You. I den amerikanska originalversionen presenteras programmet av Walt Disney som trollas fram av Tingeling. Disney sitter vid den öppna spisen och berättar vad som komma skall och lämnar sedan över till Benjamin Syrsa som blir programmets egentliga värd.
Klipp från Svenska Dagbladet 1960-12-24 (första gången som programmet sändes i svensk teve)
Till svensk teve (som bara var en kanal då) kom From All of Us to All of You två år senare – 1960. Första gången som programmet sändes fick det heta God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. Som svensk berättarröst (och även sångare på Ser du stjärnan i det blå) valdes Bengt Feldreich. Och varje år sedan dess, fram till sin död, läste han in nya speakertexter.
Klipp från Svenska Dagbladet 1960-12-24 (första gången som programmet sändes i svensk teve)
Det förekommer ibland på nätet uppgifter om att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången 1959. Dock stämmer det inte med de uppgifter som finns i boken Från oss alla till er alla…, inte heller finns det några noteringar i Svenska Dagbladets tevetablå för året 1959 att något sådant program skulle ha sänts. Dock sändes det tecknade filmer på julafton åren föreKalle Anka och hans vänner hade premiär 1960.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-19, uppdaterad 2020-12-10)
Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Kort svar: På julafton är det mest sedda programmet, utan konkurrens, ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Därefter kommer ”Kan du vissla Johanna?” och ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”.
Om vi tittar på de senaste årens julaftnar är det främst tre program som dominerar topplistorna. Som given etta under alla år kommer Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Tittarsiffrorna för programmet ligger mellan 3,2 och 3,8 miljoner och det är ofta årets näst eller tredje mest sedda program (efter Melodifestivalen).
Som två och trea på listan över populäraste teve-program på julafton kommer Kan du vissla Johanna?och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.De två programmen samlar mellan en och 1,5 miljon tittare på julafton. Till detta kan också läggas årets juvärd som med stor draghjälp av Kalle Anka samlar ett par miljoner tittare.
Kort svar: På svenska är det Bengt Feldreich och på engelska är det Cliff Edwards som sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.
Det sista inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Julpå julafton när klockan närmar sig fyra är sången Ser du stjärnan i det blå?. I ljuset av ett rött stearinljus samlas olika Disneykarraktärer och lyssnar till sången.
Originalet heter When You Wish Upon A Star och skrevs av Leigh Harline och Ned Washington till Disneyfilmen Pinocchio. I den engelska originalversionen av filmen är det Cliff Edwards som sjunger.
Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of youi USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde Benjamin Syrsa When You Wish Upon A Star.
Ett av de nyaste inslagen är Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree i original) som varit med sedan 1983 (sändes också 1967 och 1968). Kortfilmen handlar om hur Musse Pigg och Pluto hugger en gran som Piff och Puff redan bor i.
Julsången heter Deck the halls och är en walesisk melodi som fick engelsk text av den skotkse musikern Thomas Oliphant i slutet av 1800-talet. De första rader lyder:
Kort svar: Den version av I jultomtens verkstad som visas på SVT i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul är klippt på åtminstone fyra ställen – när Santa Claus läser ett längre brev, när två dockor åker ner för en rutschkana, när en docka som är en karikatyr av en jude går i leksaksparaden samt en del i slutet när Santa Claus sjunger en sång.
En scen i början av filmen när Santa Claus läser ett längre brev. Denna scen har klippts bort av SVT och har inte visats i något år på julafton.
En scen när en blond respektive en svart docka åker ner för en rutschkana och säger ”Mama” respektive ”Mummy!”. Denna scen har sedan 2012 klippts bort av Disney och saknas på de DVD-utgåvor som ges ut av företaget. Scenen var från början bortklippt även i den svenska versionen men återkom av någon anledning 1983 och har visats fram till och med 2011.
Ett klipp i leksaksparaden där en docka som är en karikatyr av en jude syns. Denna scen har också klippts bort av Disney och saknas även den på de DVD-utgåvor som ges ut av företaget. Scenen var från början bortklippt även i den svenska versionen men återkom av någon anledning 1983 och har visats fram till och med 2011.
En scen i slutet där Santa Claus sjunger en sång innan han reser iväg i sin släde. Precis som den första scenen så är det SVT som klippt bort denna scen och den har inte heller visats på julafton.
Kortfilmen I jultomtens verkstad var alltså redan 1960 klippt och sändes inte i sin helhet. Inte någon julafton har alltså den fullständiga versionen av kortfilmen visats.
Kort svar: I det första programmet 1960 visades inslagen Jultomtens verkstad (i svartvitt), Peter Pan, Bambi på isen, Pinocchio, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Inget av dessa inslag har genom alla år visats på samma sätt varje år.
Varje gång SVT eller Disney gör någon förändring i programmet blir det stora rubriker och omfattande protester. Vad som då kan vara intressant att notera är att enbart tre inslag funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts –
Askungen finns också med i dagens upplaga men hade ett uppehåll mellan 1969 och 1976samt 1978. Av de tre inslagen som funnits med sedan premiären är det dock inget som visats på samma sätt genom alla år.
I jultomtens verkstad saknades fram till 1983 scenerna med den svarta dockan som rutschar ner för kanan och säger ”Mammy” (lyssna på ljudspåret från julafton 1975 så hör man att ”Mammy” saknas) och den figur i leksaksparaden som ser ut som en karikatyr av en jude. Dessa scener kommer att tas bort igen från och med julen 2012. Dessutom var inslaget i svartvitt fram till 1978. Inte något år har alltså I jultomtens verkstad visats oklippt i svensk teve
Parkscenen i Lady och Lufsen (efter måltiden) visades inte mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.
Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 ochPiff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-15, uppdaterad 2013-12-09)
Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Huvudsakligen är musiken i filmen skriven av Franck Churchill som originalmusik till filmen. En scen med annan musik i filmen är när alla leksaker paraderar för att hamna i jultomtens säck. Musiken som då spelas är komponerad i början av 1800-talet av den österrikiske tonsättaren Frans Schubert och heter på svenska Militärmarschen (i orgiginal Marche Militare No 1)
Från början hade alltså melodin ingenting med jul eller tomtar att göra utan var en militärmarsch. Schuberts melodi skall heller inte sammanblands med Tomtarnas vaktparad som Kurt Noack har komponerat.
Högtider och traditioner 