Etikettarkiv: 13 december

Profilbild för Okänd

När firades lucia på Skansen första gången?

av

Kort svar: Första gången som en vitklädd lucia uppträdde på Skansen var annandag jul 1893.

Redan när Sverige blev kristet under den tidiga medeltiden fanns helgonet Lucia från Syrakusa med i kalendern. Helgonet Lucia fick aldrig någon framträdande roll i den svenska liturgin. Vad som däremot uppmärksammades 13 december var ”årets längsta natt”.

I den folkliga svenska traditionen kan man långt tillbaka i tiden hitta exempel på olika former av upptåg som genomfördes under lussenatten. Framför allt var det ett tillfälle för ungdomar att klä ut sig och gå från till gård och tigga bröd och starka drycker.

Först under 1700-talet framträder en vitklädd gestalt med ljus i håret som vänt skrider in i sängkammaren på luciamorgonen. Denna tradition finns sedan, främst inom överklassen, parallellt med det folkliga och lite stökigare luciafirandet.

Grundandet av Skansen 1892 har haft stor betydelse för många svenska traditioner, inte minst nyårsfirandet. Även för luciafirandet har Skansen varit viktigt:

Skansen har spelat en viktig roll i att etablera och bevara luciafirandet. I slutet av 1800-talet hölls det första luciatåget här, och än idag arrangeras konserter, luciatåg och andra aktiviteter kring den 13 december – Luciadagen.

Första gången som en vitklädd lucia förevisas på Skansen är på annandag jul 1893. Så här skriver man i Stockholms-tidningen:

Annandag jul får allmänheten sista gången detta år tillträde till Skansen /../ Stjärngossar till ett antal af nio uppträda då på Skansen första gången denna jul /../ Äfven ”Lucia”, hvitklädd. på hufvudet bärande en krona med därpå fästa brinnande ljus, visar sig för allmänheten och bjuder på förfriskningar.

Stjärngossarna och lucian på annandag jul var här något helt nytt på Skansen. En tidning beskrev det hela som ett originellt nöje av tilltalande slag. Sedan återkom lucian och stjärngossarna i samband med nyårsfirandet och nästkommande trettonhelg.

Annons 1895-12-15

Två år efter det första framträdande på Skansen dök Lucia upp närmare själva luciadagen, men ändå två dagar efter (alltså 15 december). Luciadagen 1896 är första gången, åtminstone som det skrivs om i tidningstext, som lucia firas på själva luciadagen. Från detta firande också första gången som det finns ett fotografi på lucian med ljus i håret.

Lucia på Skansen, år 1896 och 1899

Det ska dock dröja en bra bit in på förra seklet innan luciafirandet knyts enbart till själva luciadagen. En viktig roll i den fortsatta utvecklingen blir Stockholms Dagblads luciatåg 1927.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-09

Källor:
Stockholms-tidningen 1893-12-23

Norrköpings Tidningar 1893-12-27

Stockholms Dagblad 1893-12-13

Profilbild för Okänd

Är luciadagen (13 december) en röd dag?

av

Kort svar: Nej, luciadagen (13 december) är inte en röd dag.

En röd dag eller en helgdag är en dag då de flesta är lediga och t.ex. Systembolaget är stängt. Som helgdagar räknas i Sverige förutom alla söndagar ytterligare tio dagar, t.ex. långfredagen, midsommardagen och juldagen.

Almanacka med luciadagen

Luciadagen infaller 13 december varje år och har historiskt i vissa stift varit helgdag. Dock försvann den helt som helgdag även i dessa stift i och med reformationen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-06-07

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

Hur firade man lucia förr i tiden?

av

Kort svar: Förr i tiden, alltså före 1900-talet, firades lucia dels som årets längsta natt med olika upptåg och dels som sista tillfället att äta innan julfastan.

Att fira lucia med luciatåg där en kvinna kläs i vit skrud och ljus i håret och sjunger vackra luciasånger är en tradition som är dryga hundra år gammal. Dock finns luciafirande av andra slag dokumenterade så långt tillbaka i tiden som medeltiden. Då var det inte helgonet Lucia som stod i centrum utan det faktum att lucianatten ansågs vara årets längsta och att det var det sista tillfället innan julfastan att äta ordentligt.

Lussegubbar

Framför allt var det i västra Sverige som det växte fram en äldre tradition att ”lussa” natten till 13 december. Det man gjorde då var att man klädde ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en bit mat och en sup. Om lussegubbarnas och lussebrudarnas utseende finns få berättelser men från Sillbodal i Värmland finns följande:

Om Lusse ställde ungdomen till med en Lussedans. En var utklädd till Lussebrud. Hon var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan, som fasthöll halmane. Med Lussebruden kunde alla dansa till halmen föll av.

Till skillnad från dagens lucia så var det ingen ära att blir lussebrud. Hon betraktades som lösaktig och karltokig. Inte alls som dagens lucia och definitivt inte som helgonet. Från Bohuslän finns följande uttryck

Den som en gång varit Lussebrud, hon får aldrig någon brudeskrud

Traditionen med Lussebrud och Lussegubbar är folkliga och har hört hemma i bondesamhället. På slutet av 1700-talet börjar en ny typ av luciabrud framträda, men då i de högre stånden. Att fira lucia på det här sätter spreds sedan vi de västsvenska studentska nationerna till bl.a. Uppsala och Lund. Terminen vid universiteten avslutades normalt vid lucia och luciafirandet blev då ett naturligt festtillfälle. Eftersom det inte fanns några kvinnliga studenter var det en manlig student som fick ikläda sig rollen som lucia.

Sitt moderna genombrott fick lucian 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första officiella luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-30

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken Ordalaget Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Profilbild för Okänd

Varför serveras kaffe med dopp till luciafirandet?

av

Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Lucia på Kafé

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)

Profilbild för Okänd

När hölls det första dokumenterade Luciafirandet?

av

Kort svar: Det äldsta dokumenterade luciafirandet i Sverige där en kvinna klädd i vitt kommer med ljus i håret är från 1764.

Lucianatten har firats i Sverige sedan lång tid tillbaka. Fram till kalenderreformen 1753 var det årets mörkaste natt och uppmärksammades som sådan. Däremot har helgonet Lucia aldrig haft någon större betydelse för svenskt firande den 13 december.

Under katolsk tid var lucianatten det sista tillfället att äta festmat inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner kring att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Det finns berättelser om allt från tre till sju frukostar under natten. På bondgårdarna försökte man också använda överflödets magi – d.v.s. genom att äta mycket mat under lussenatten skulle man få god tillgång på mat även under resten av året.

Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764. Den skånske prästen namn Karl Fredrik Nyman på besök i byn Horn norr om Skövde i Västergötland.

Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en vocal-musique utanför min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax därpå inträdde först ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet, liksom en vinge på vardera axeln, stora tända ljus i hwar sin stor silverljusstak, som sattes på bordet, och strax därpå kom en annan med ett litet dukat bord, försett med allehanda kräseliga , äteliga och våta varor, som nedsattes mitt för sängen. Det kallar de Lussebete.

Förutom i Västergötland är det i Värmland och Närke som luciafirandet med ljusdrottning som kommer med frukost på sängen förekommer. Och även då som en sed i de högra klasserna. En av de äldsta avbildningarna av en lucia av modernt snitt är en akvarell av Fritz von Dardel från ett Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848.

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-12-10)

Källa: Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons

Profilbild för Okänd

När kom den första lussekatten?

av

Kort svar: Exakt när den första lussekatten bakades är svårt att säga, men det äldsta belägget för ordet i en tidning är från december 1890.

Till julen bakas det mycket, bl.a. pepparkakor. Ett bakverk som intimt förknippas med en annan högtid i december är lussekatten, som kan bakas med eller utan saffran.

Bakverk – Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala 1933

Exakt hur länge det har bakats och ätits lussekatter är svårt att veta. Ett tidigt, kanske det första, belägg för ordet ”lussekatt” är från Förposten 1890. Där står det att ”lucekattor serveras af fyra stiliga Lucior” på en stor luciafest anordnad av N.G.T.O. Förposten är en göteborgsk tidning och det är främst i de västra landsdelarna som lussekatter förekommer initialt. Ytterligare ett exempel är annonser för ”Vörtlimpor och Lussekatter” i Westgötaposten 1894.

Några år senare, 1898, skriver Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under rubriken ”Om Lussedagen och något, som äger ett visst sammanhang med den dagen”:

På ”Lussedagen” utdelas i Göteborg liksom på andra orter i vårt land – och utdelas än – bröd af något egendomlig form som kallades ”Lussekatter” eller ock ”dyvelskattor”.

Det står inte i texten hur bröden är formade mer än att det är en ”egendomlig form”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24, uppdaterad 1022-11-17

Källa: SAOB – uppslagsord ”lussekatt”

Förposten 1890-12-13

Westgötaposten 1894-12-08

GHT 1898-12-17

Profilbild för Okänd

När sändes lucia på teve första gången?

av

Kort svar: Första gången som luciafirande sändes på svensk teve var torsdagen den 13 december 1956. Första gången det sändes som luciamorgon var 1960.

Luciadagen infaller den 13 december och firas ursprungligen i Sverige för att det var årets längsta natt. Under 1900-talet växte den typ av luciafirande med luciatåg som vi idag känner det fram. Särskilt viktigt för det officiella firandet var när Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. 

Teven gjorde sitt intåg i Sverige under 1950-talet och blev ganska snabbt en central del av svenskars julfirande, främst genom Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! som hade premiär på julafton 1960. Luciafirande på teve var dock ännu tidigare. Redan på luciadagen 1956 kl. 20.30-21.30 sändes ”Luciakväll” med Pekka Lager.

SvD:s tevetablå 1956-12-13

Även under följande år sändes någon form av luciafirande på teve men under olika namn:

Första gången som luciafirandet på teve sändes på morgonen och kallades just för ”Luciamorgon” var 1960 då man sände från en ”barnträdgård” mellan 07.00-07.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor:

SvD 1956-12-12
SvD 1957-12-12
SvD 1958-12-12
SvD 1959-12-12
SvD 1960-12-12

Profilbild för Okänd

Vilken natt är årets längsta natt?

av

Kort svar: Den natt som brukar omnämnas som den längsta är natten kring vintersolståndet (21 eller 22 december)

Vintersolståndet inträffar som regel någon gång den 21 december. Viktigt att komma ihåg är att vintersolståndet inte är ett datum utan en exakt tidpunkt då solens deklination är som lägst (23,4 grader). Det betyder att det är den stund då solen når sin allra lägsta punkt i förhållande till horisonten.

Men är då natten mellan 21 och 22 december också årets längsta? Vi kan börja med själva definitionen av vad en natt är:

natt, i astronomisk bemärkelse den tid då solen befinner sig under horisonten på en viss ort.

Nattens längd beror alltså på när solen går upp och när solen går ner. Det i sin tur är beroende på solens förhållande till himmelsekvatorn – en tänkt bana tvärs över himlavalvet.

Runt sommarsolståndet står solen högt och nätterna är korta (därför infaller Grönlands nationaldag då). Runt vintersolståndet är solen som lägst och nätterna är långa. Exakt vilken natt som är längst är egentligen lite av hårklyveri eller för att citera SMHI om nätternas längd:

Det här är egentligen inget annat än teoretisk kuriosa. Skillnaden i de båda nätternas längd är bara någon sekund om ens det och inget som är märkbart i praktiken. 

När den gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 och elva dagar försvann flyttades bl.a. vintersolståndet till sitt nuvarande datum. Dessförinnan hade det under några sekel infallit i närheten av Lucia den 13 december vilket är grunden för luciafirandet – att det räknades som ”årets längsta natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-08)

Källor:

”Årets längsta natt kommer tidigt i år” smhi.se 2016-12-19

”natt” – ne.se

Profilbild för Okänd

Är svenskt luciafirande en kristen tradition?

av

Kort svar: Nej, luciafirandet är inte en kristen tradition i Sverige.

Helgonet Lucia, som enligt legenden dog martyrdöden på den italienska halvön den 13 december runt år 300, är naturligtvis en kristen symbol. Men som Jan-Öyvind Swahn skriver:

[Helgonet Lucia] är, när det kommer till kritan helt irrelevant när det gäller den skandinaviska lucian – hon och helgonet har bara almanacksdagens namn gemensamt.

Att vi i Sverige har någon form av firande den 13 december beror på en miss i den gamla julianska kalendern (varje år blev några minuter längre) och därmed försköts vintersolståndet successivt. De första hundra åren märktes ingen större skillnad, men på tusen år hinner det hända en hel del.

Under tidigmodern tid hade året förskjutits så långt att vintersolståndet istället låg runt 13 december (inte exakt, men det spelade inte så stor roll). Enligt folktradition betraktades natten till den 13 december som årets längsta. I en almanacka från 1702 står att läsa om 13 december:

[den] längsta Natten då den kalla och olustiga Wintern tar sin början

Även efter 1753 då vintersolståndet åter hamnade den 21 december levde traditionen om 13 december som årets längsta natt kvar. Den kallades för ”lusse långnatt”.

Eftersom helgonet Lucia aldrig spelat någon större roll i svenskt högtidsfirande finns det inte heller några likheter mellan henne och de första lussegubbarna och lussegummorna. Om lussegubbarnas och lussebrudarnas utseende finns få berättelser men från Sillbodal i Värmland finns följande:

Om Lusse ställde ungdomen till med en Lussedans. En var utklädd till Lussebrud. Hon var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan, som fasthöll halmane. Med Lussebruden kunde alla dansa till halmen föll av.

Att vara lussebrud var ingen ära. Istället var lussebrudens rykte att hon var lösaktig och karltokig.

Det moderna luciafirandet med luciatåg, tärnor, stjärngossar etc började troligen i slutet av 1800-talet och sitt publika genombrott fick det på 1920-talet när Stockholms lucia utsågs i Stockholms Dagblad.

Under 1900-talet har luciafirandet varierat i intensitet och vilka arenor firandet har utförts på. Lite förenklat kan man säga att på 1940- till 1960-talet så var det offentliga luciaomröstningar och luciatåg i de stora städerna som dominerade. Tiotusentals människor kunde samlas på gatorna för att möta den nykrönta lucian och hennes följer.

Under andra halvan av 1960-talet till mitten av 1980-talet var det snarast så att lucia blev en ungdomsfest där ungdomar berusade sig på lucianatten. Efter insatser från sociala myndigheter och fritidsgårdar minskade supandet och sedan slutet av 1900-talet är det förskolorna som är den skådeplats som är huvudarenan för luciafirandet.

Vissa vaga kopplingar finns det till kristna traditioner i luciafirandet – t.ex. så kan det vara så att lucians utseende går att koppla antingen till änglarna i stjärngossetågen eller till Kinken Jes (en vitklädd kvinnogestalt som ersatte St Nikolaus som gåvoutdelare). Men som helhet är svenskt luciafirande inte något kristet firande – det dröjde t.ex. långt in på 1900-talet innan kyrkorna ens hade någon form av luciafirande.

Skrivet av Mattias Axelsson ( 2018-11-27)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Stålblom, Göran (1999) Vintersolståndet Norstedts förlag

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken Ordalaget Bokförlag

Profilbild för Okänd

När är lucianatten?

av

Kort svar: Lucianatten (eller lussenatten) är natten mellan den 12 och 13 december.

Brytningstider har i alla tider och alla kulturer varit viktiga som markörer – när sommar blir vinter, när vinter blir till vår, på årets ljusaste dag och så vidare. Uppe i Norden har vintersolståndet (när det är som allra mörkast) en särskild ställning. Numer infaller vintersolståndet den 21 eller 22 december, men så har det inte alltid varit.

Eftersom den julianska kalendern – som gällde i Sverige fram till 1753 – innehöll ett litet fel (varje år blev några minuter längre) försköts vintersolståndet successivt. De första hundra åren märktes ingen större skillnad, men på tusen år hinner det hända en hel del. Under medeltiden hade året förskjutits så långt att vintersolståndet istället låg runt 13 december (inte exakt, men det spelade inte så stor roll). Enligt folktradition betraktades natten till den 13 december som årets längsta. I en almanacka från 1702 står att läsa om 13 december:

[den] längsta Natten då den kalla och olustiga Wintern tar sin början

På den 13 december stod namnet Lucia. Lucia från Syrakusa var en ung kvinna som led martyrdöden i Italien år 304 och hennes helgondag är den 13 december. Dock har helgonet Lucia väldig lite med svenskt luciafirande att göra. Under medeltiden var Luciadagen inte en allmän helgdag och hade bara festgraden simplex.

Lucia

Eftersom lucianatten under katolsk tid var det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Så här skriver Ebbe Schön:

Under morgontimmarna [den 13 december, min anm.] fram till den första dagern måste man ha hunnit få i sig rejält med med både mat och dryck. Man skulle äta sju frukostar före dagern, på sina håll till och med nio.

Förutom det väldiga frossandet på morgonen fanns det föreställningar (som brukligt var i samband med brytningstider) att onda makter var i rörelse. Dock fanns ännu inga luciatåg eller ljusprydda kvinnor med långa vita klänningar. En lucia med ljus i håret som kommer med mat finns belagd första gången 1764 av den skånske präst Karl Fredrik Nyman som besökte Horns by norr om Skövde i Västergötland.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-02)

Källa: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren