Kort svar: Lucianatten (eller lussenatten) är natten mellan den 12 och 13 december.

Brytningstider har i alla tider och alla kulturer varit viktiga som markörer – när sommar blir vinter, när vinter blir till vår, på årets ljusaste dag och så vidare. Uppe i Norden har vintersolståndet (när det är som allra mörkast) en särskild ställning. Numer infaller vintersolståndet den 21 eller 22 december, men så har det inte alltid varit.

Eftersom den julianska kalendern – som gällde i Sverige fram till 1753 – innehöll ett litet fel (varje år blev några minuter längre) försköts vintersolståndet successivt. De första hundra åren märktes ingen större skillnad, men på tusen år hinner det hända en hel del. Under medeltiden hade året förskjutits så långt att vintersolståndet istället låg runt 13 december (inte exakt, men det spelade inte så stor roll). Enligt folktradition betraktades natten till den 13 december som årets längsta. I en almanacka från 1702 står att läsa om 13 december:

[den] längsta Natten då den kalla och olustiga Wintern tar sin början

På den 13 december stod namnet Lucia. Lucia från Syrakusa var en ung kvinna som led martyrdöden i Italien år 304 och hennes helgondag är den 13 december. Dock har helgonet Lucia väldig lite med svenskt luciafirande att göra. Under medeltiden var Luciadagen inte en allmän helgdag och hade bara festgraden simplex.

Eftersom lucianatten under katolsk tid var det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Så här skriver Ebbe Schön:

Under morgontimmarna [den 13 december, min anm.] fram till den första dagern måste man ha hunnit få i sig rejält med med både mat och dryck. Man skulle äta sju frukostar före dagern, på sina håll till och med nio.

Förutom det väldiga frossandet på morgonen fanns det föreställningar (som brukligt var i samband med brytningstider) att onda makter var i rörelse. Dock fanns ännu inga luciatåg eller ljusprydda kvinnor med långa vita klänningar. En lucia med ljus i håret som kommer med mat finns belagd första gången 1764 av den skånske präst Karl Fredrik Nyman som besökte Horns by norr om Skövde i Västergötland.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-02)

Källa: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren