Kort svar: ”Lusse” i lussekatt är en alternativ benämning på ”lucia” och ”katt” kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.
Under luciafirandet är det vanligt att man fikar med kaffe och en eller flera lussekatter. Lussekatterna är likna givna till lucia som semlorna är på fettisdagen.
Själva firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja bland folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen. Vi vet att firandet hänger samman med att lussenatten var årets mörkaste natt, men däremot är ursprunget till luciagestalten oklar.
Dels finns det de (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucians utseende med att det kommer från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret), dels finns de (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringéus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.
Om man följer den första skolan (att lucian har med Kinken-Jes att göra) blir lussekatternas namn logisk. Swahn skriver:
[Lussekatterna] hade sin motsvarighet redan i de kakor som Sankt Nikolaus delade ut till snälla och flitiga barn, och när hans roll övertogs av Kinken Jes fortsatte denne med bullarna. Av någon anledning fick de i plattysk tradition namne ”duiveskatter”, d.v.s. ”djävulskatter”.
Att helgonet Sankt Nikolaus inte fick vara kvar utan ersattes av ”Kindchen Jesus” eller ”Kinken Jes” berodde såklart på reformationen och dess avståndstagande från helgondyrkan. Djävulsfiguren som Sankt Nikolaus haft med sig levde vidare dock vidare och kom ibland i form av en katt – en djävulskatt. Och därav namnet på brödet.
Ett av de tidigaste beläggen av ”dövelskatt” i skrift är från slutet av 1800-talet. I Nordisk familjebok från 1910 står det:
I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt kultbröd kalladt ”dövelskatt”
Det moderna luciafirandet börjar växa fram i Sverige under slutet av 1800-talet och det är också då så saffran börjar användas som julkrydda (även om det i t.ex. Göteborg har bakats lussekatter utan saffran). Att dövelskatten bytte namn till lussekatt beror på att ”lusse” eller ”lussi” är ett alternativt prefix istället för ”lucia” – t.ex. ”lussebrud”, ”lussemäss” och ”lussevaka”.
Ett av de äldsta beläggen för ordet lussekatt i Sverige är från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1898 där man skriver om ett ”egendomligt format bröd som bakas till luciadagen, dövelskatt”
Enligt flera källor på nätet syftar förledet ”lusse-” på Lucifer (alltså Djävulen). Men då ordet ”lussekatt” finns belagt först i slutet på 1800-talet och är härlett på samma sätt som t.ex. ”lussebrud” är det föga troligt att det syftar just på Lucifer. Dock har Lucia och Lucifer en gemensam rot i det latinska ordet ”lux” som betyder ”ljus”.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-01)
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Saob – uppslagsord ”dövelskatt” och ”lussekatt”
Högtider och traditioner 