Vilken julsång sjunger de i ”Plutos julgran” i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul?”

8 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den sång som Kalle Anka, Mimmi och Långben sjunger i slutet av ”Plutos julgran” heter ”Deck the Halls”

Det mest sedda programmet på julafton är utan konkurrens Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds 15.00. Programmet består av ett antal korta klipp, dels ifrån Disneys långfilmer och dels ifrån den långa rad av kortfilmer som Disney producerat.

Ett av de nyaste inslagen är Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree i original) som varit med sedan 1983 (sändes också 1967 och 1968). Kortfilmen handlar om hur Musse Pigg och Pluto hugger en gran som Piff och Puff redan bor i.

I slutet av Plutos julgran ser man hur Kalle Anka, Mimmi Pigg och Jan Långben sjunger en julsång utanför fönstret.

Mickeys_Friends_sing_Deck_the_Halls — *Scen från Plutos julgran*

Julsången heter Deck the halls och är en walesisk melodi som fick engelsk text av den skotkse musikern Thomas Oliphant i slutet av 1800-talet. De första rader lyder:

Deck the hall with boughs of holly,

Fa la la la la la la la la.

‘Tis the season to be jolly,

Fa la la la la la la la la.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-08)

Källa: ”Deck the halls” en – wikipedia

Vem är ”Anna med kanna”?

7 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Anna med kannan” är en folklig benämning på Annadagen (9 december) då lutfisken skulle läggas i blöt och julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det).

I det gamla bondesamhället var dagarna och veckorna innan jul en lång förberedelsetid. Julens mat och dryck skulle göras i ordning och till olika dagar finns det knutet olika traditioner – t.ex. Annadagen 9 december.

Annadagen 9 december har sitt namn från jungfru Marias mamma Anna. Anna finns inte med i något av de kanoniska evangelierna, istället finns legender om henne i en bok som kallas Jakobs protoevangelium. Där står det bl.a.:

När dagarna hade gått, renade sig Anna och gav barnet bröstet. Och hon gav det namnet Maria.

I Sverige började man fira Annadagen den 9 december under medeltiden, i och med att kristendomen kom till Sverige. Likt flera andra dagar i december kom Annadagen att bli en dag som uppmärksammades för olika typer av julförberedelser – i första hand lutfisken och julölet. Så här skriver Swahn:

Än idag minns nog en del husmödrar den gamla regeln att det är på Annadagen som man skall lägga lutfisken i blöt /../ och för forna tiders husfäder var det nog väl så väsentligt att den 9 december var den dag då julölet borde vara färdigt för en första avsmakning

De flesta böcker om julen skriver, likt Swahn, att det första julölet skulle vara färdigt till Annadagen – därav uttrycket ”Anna den granna, som kommer med kanna”. Dock finns det de som menar att Annadagen var av annan betydelse för julölet – ex. Svensson:

Från olika landskap omtalas också, att vid Annadagen var det tid att brygga julölet.

En betydligt mer sentida tradition som inte startade förrän 2006 var att kalla Anna-dagen för ”pepparkakans dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Är julafton (24 december) en röd dag?

5 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Nej, julafton (24 december) är inte en röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton (31 december), julafton (24 december), påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Även om julafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på julafton. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision):

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas julafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Även om julafton inte är en röd dag så är de två följande dagarna (juldagen och annandag jul) det. Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-05)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Är ”Jingle Bells” (”Bjällerklang”) en julsång?

26 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: När ”Jingle Bells” skrevs runt 1850 var det ingen som tänkte att det skulle bli en julsång och inget i vare sig den engelska eller den svenska texten handlar om jul. Numer är dock Jingle Bells att betrakta som en julsång-

Texten och musiken till Jingle Bells skrevs på 1850-talet av James Pierpont. Vissa ord och musiken i refrängen skall ha varit delvis annorlunda i originalet än de som vi idag känner.

j0013

Om man studerar (både den engelska och den svenska) texten finner man snart att det inte finns en enda referens till julen eller ens till månaden december:

Dashing through the snow
In a one-horse open sleigh
O’er the fields we go
Laughing all the way
Bells on bobtail ring (Or Hear our voices ring)
Making spirits bright
What fun it is to laugh and sing (Or What fun it is to ride and sing / Oh, what fun it is to sing)
A sleighing song tonight

Enligt en rad källor ska Jingle Bells ursprungligen ha skrivits Thanksgiving:

The said song was meant for a Thanksgiving program at a church in Savannah, Georgia where Pierpont was organist. The song was so well accepted that it was again sung on Christmas day and since then became one of the most popular Christmas carols.

Dock är påståendet omdiskuterat, men uppenbarligen handlar texten i alla fall inte om jul alls. Men på samma sätt som Tomten har blivit en juldikt trots att den inte handlar om jul så har Jingle Bells blivit en julsång.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-26)

Källa: ”Yule Laugh, Yule Cry: 10 Things You Didn’t Know About Beloved Holiday Songs” time.com (2012-12-14)

När börjar julkalendern i SVT 2013?

17 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender 2013 – Barna Hedenhös uppfinner julen – sänds söndag 1 december kl. 08.45 (och repris 18.45).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den 27 november eftersom det var första advent och kalendern kallades för adventskalendern. Sedan 1971 heter programmet julkalendern i SVT och börjar sändas den 1 december (med undantag för bl.a. Fem myror är fler än fyra elefanter 1977 och Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets (2013) julkalender – Barna Hedenhös uppfinner julen:

”Barna Hedenhös uppfinner julen” bjuder på ett komiskt och spännande äventyr om världar som krockar. Det är en varm saga om vikten i att vara tillsammans och bry sig om varandra. Inte minst om det ska bli en riktigt mysig jul.

Och det första avsnittet sänds 1 december (som i år också är första advent i SVT1 och Barnkanalen kl. 08.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-17)

Källa: ”Barna Hedenhös uppfinner julen” blir julkalender 2013 svt.se 2012-12-24 (läst 2013-11-17)

När börjar julmust säljas?

5 oktober , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Julmust är en dryck, vilket namnet antyder, som ska konsumeras kring jul. Men det senaste decenniet har bryggerierna och affärerna börjat saluföra julmust allt tidigare. Vissa affärer börjar numer sälja julmust redan i slutet av september.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december (därutöver är det främst påskmust som dricks) och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Men när på året börja julmust egentligen säljas?

När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust började användas på 1920-talet.

Oavsett vilket så är det namnet julmust som används idag och nästan all julmust får sina smakessenser från företaget Roberts. Bloggen Addicted to julmust ställde 2010 frågan om Roberts märkt av att julmusttillverkarna börjat sälja julmust tidigare:

Sista åren har vi märkt en tendens att vi har fått börja leverera redan i slutet av augusti till en del bryggerier vilket är tidigare än vi gjort förr om åren.

Samma blogg har även undersökt hur långt för jul företaget Carlsberg publicerar pressmeddelande angående årets julmust:

Kanske inte det mest träffsäkra sättet att mäta säsongen för julmust på men trenden är likväl intressant:

Tidpunkt för pressmeddelande ang årets julmust från Carlsberg Sverige [ skapat m h a onlinecharttool.com ]

Vi kan alltså tydligt se hur Carlsberg försöker förlänga säsongen för julmust. Årets (2013) julmust hade redan i slutet av september börjat lanseras i affärerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-05)

Källor: ”Frågestund med AB Roberts” Addicted to julmust (2010-11-13)

”När på året bör det säljas must?” Addicted to julmust (2010-10-08)

När firas ortodox jul?

1 januari , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: De flesta ortodoxa kristna firar juldagen den 7 januari eftersom man använder sig av den julianska kalendern som ligger tretton dagar ur fas jämfört med den gregorianska.

De allra flesta (inte alla) kristna firar jul och de gör det på samma datum – 25 december. De flesta ortodoxa kristna firar dock sina julafton den 6 januari och juldag den 7 januari.

Anledningen till att den ortodoxa julen infaller den 7:e januari beror på att flera ortodoxa kyrkor följer den julianska kalendern, istället för den gregorianska.

Bakgrunden till att den ortodoxa julen (liksom påsk, pingst och alla andra kristna högtider) inte infaller på samma datum som den gör i de flesta kristna länder är alltså att man använder olika kalendrar. Inom den ortodoxa kyrkan använder man sig av den julianska kalendern och inom den katolska och protestantiska kyrkan använder man den gregorianska.

Den julianska kalendern är den kalender som Julius Ceasar låg bakom och som introducerades i Romarriket åren före vår tideräknings början. Den gregorianska kalendern är en modifierad variant som skapades av påve Gregorius under 1500-talet.

Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern ligger i hur man beräknar skottår. I den julianska kalendern är alla år som är jämnt delbara med fyra skottår. Men i den gregorianska kalendern så:

hoppade [man] över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra

Anledningen till att den gregorianska kalendern utvecklades var att den julianska kalendern hamnade 11 minuter ur fas i förhållande till exempelvis vintersolståndet och vårdagjämningen varje år. På 128 år blir det ett helt dygn och på medeltiden hade felet växt till nästan två veckor (därför kunde vintersolståndet infalla på luciadagen).

Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Olika länder bytte kalender vid olika tidpunkt vilket ledde till att tiden räknades på olika sätt i olika delar av Europa under ett antal sekel. Ryssland bytte inte kalender förrän på 1900-talet och den ryskortodoxa kyrkan använder fortfarande den julianska kalendern i religiösa sammanhang. Därför firar de flesta ortodoxa kristna julafton 6 januari (som är 24 december i deras kalender) och kommer så göra fram till år 2100.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-02)

Källa: ”Nu är det jul igen – för ortodoxa kristna”. SvD 2011-01-07

Kalendrar ur fas | Forskning & Framsteg

När kan man säga ”god fortsättning”?

27 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: God fortsättning kan dels användas under dagarna efter julafton fram till nyårsafton och dels dagarna efter nyårsdagen.

När och hur man använder sig av olika säsongsrelaterade hälsningsfraser är inte alldeles självklart, t.ex. ”glad påsk” eller ”god helg”. Självklart kan man använda fraser hur man vill men om de ska förstås av mottagaren är det ändå viktigt att följa de bruk som är vanligast.

Vad gäller ”god fortsättning” så förklarar Språkrådet det så här:

Vanligast är dock uttrycket [god fortsättning, min anm] i mellandagarna och i början av januari. Då används det oftast utan ytterligare specificering: ”God fortsättning!” När uttrycket används mellan jul och nyår betyder det ”god fortsättning på helgerna” och när det används i januari betyder det ”god fortsättning på det nya året”. Båda användningarna är vanliga och helt accepterade.

Även DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing är inne på samma linje. Hon menar att ”god jul” kan användas till och med julafton. Därefter är det ”god fortsättning” som gäller fram till nyårsafton.

”Gott nytt år” säger man främst efter tolvslaget på nyårsafton. Sedan kan man säga ”god fortsättning” igen dagarna efter det. I det fallet menar man att man önskar en god fortsättning på det nya året.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-27)

Källor: ”När säger man god fortsättning?” på Språkrådet 2011-12-25

”God fortsättning eller gott slut?” på dn.se 2011-12-27

Vem var Staffan stalledräng och varför har han namnsdag på annandag jul?

26 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Legenden Staffan stalledräng har sitt ursprung i historien om den första kristna martyren – St Stefanos. Eftersom hans dödsdag firas som andlig födelsedag och han var den första martyren firas hans dag (26 december) på dagen efter Jesus födelsedag (25 december)

En martyr är en person som dött för sin tro. Martyrskapet finns inom flera olika religioner däribland kristendomen. Den första kristna martyren heter enligt legenden Stefanos och han var en av ledarna för urförsamlingen. Som straff för att han predikat om Jesus som Kristus dömdes han till döden och stenades (enligt berättelsen i Apostlagärningarnas sjunde kapitel)

Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: »Herre Jesus, tag emot min ande.»Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: »Herre, tillräkna dem icke denna synd.» Och när han hade sagt detta, avsomnade han.

Stefanos blev också helgon och därmed är det hans dödsdag som högtidlighålls. då det räknas som hans andliga födelsedag. Eftersom Stefanos är den första martyren föll det sig naturligt att han fick dagen efter frälsarens (Jesus) födelsedag som ju firas 25 december. Stefanos (eller Staffan/Stefan på svenska) firas alltså på annandag jul – 26 december.

St Stefanos blir Staffan stalledräng

I flera delar av nordvästra Europa (bl.a. England, Danmark och Sverige) utvecklades under medeltiden nya legender om St Stefanos.

Stefanos kallas i Sverige för Staffan och han är i de nya legenderna stalledräng åt kung Herodes. Så här skriver Historiska musset:

En av legenderna berättar om hur Stefanus under julnatten får syn på Betlehemsstjärnan. Han förstår att det är ett tecken på att Judakonungen, som enligt profetiorna skall frälsa världen, är född. Stefanus berättar om sin upptäckt för Herodes. Denne vägrar tro på hans ord, om inte den stekta tupp som ligger på kungens frukostbord, stiger upp, flaxar med vingarna och gal. Detta är förstås precis vad som händer. Kungen blir förskräckt över hur mäktig denne nyfödde kung måste vara som redan kan göra sådana under. Han beslutar sig för att döda barnet som hotar hans kungamakt. Stefanus själv tas tillfånga och stenas till döds utanför stadens murar.

Utifrån denna nya roll som Herodes stalledräng skrevs en mängd (över 300) medeltida ballader om Staffan. Dessa ballader sjöngs dels i samband med olika traditioner knutna till annandagen men också av stjärngossarna i deras julspel under perioden från tredjedag jul till trettondagen. När stjärngossarna flyttade över till luciatåget följde även Staffansvisorna med och i modern tid är det främst i luciatågen som Staffanvisan har överlevt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-26)

Källor: Den svenska julboken (1993) av Jan-Öyvind Swahn och ”Staffan var en stalledräng” av Charlotte Hedenstierna-Jonson – Historiska Museet 2009-12-10

Vad är tredjedag jul?

25 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Tredjedag jul är den tredje dagen i julhelgen (27 december) och var helgdag i Sverige till och med den stora kalenderreformen 1772 då den avskaffades.

Både före, under och efter själva julhelgen finns en rad högtidsdagar som varit eller är röda (alltså lediga). Julen kan sägas börja med första söndagen i advent och löper sedan via Annadagen, lucia, Tomasdagen, julafton, juldagen, annandag jul, nyår, trettondagen, tjugondag Knut till kyndelsmäss. Historiskt har de flesta av dessa dagar varit röda dagar och fler därtill.

*Tillsammans på Skistad Västergård, Kville tredjedag jul 1922*

Så var fallet i slutet av 1700-talet. Kungen, Gutav III, och de som styrde i riket ansåg att svensken i gemen hade för många lediga dagar. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar. Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag (27 december) och fjärdedag jul (28 december – som idag är värnlösa barns dag) och dito påskdagar– i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Kungens skäl till reformen var omsorg om näringslivet: han var av den bestämda åsikten att svenska folket arbetade för lite, varför antalet fridagar måste minska. (Harrison 2011-12-27)

Efter 1772 var alltså tredjedag jul inte längre någon ledig dag. Kyrkligt har är tredjedag jul en av apostladagarna (aposteln Johannes) (inte att förväxla med Johannes döparen vars helgdag är 24 juni), den ende av apostlarna som inte led martyrdöden. Dock är vare sig kyrkliga eller folkliga seder särskilt framträdande, vare sig historiskt eller i nutid, under tredjedag jul.