Kort svar: Asbolute Christmas släpptes 24 november 1994.
Alltsedan White Christmas släpptes 1942 har fler och fler jullåtar lagts till samlingen av julmusik. Under CD-skivans guldålder (1990-talet) släppte skivbolaget EVA Records regelbunder samlingsskivor i serien Absolute Music. I november 1994 släpptes det som kommit att bli en av de mest sålda samlingsskivorna i Sverige.
Absolute Christmas
Så här beskriver Lasse Höglund på EVA Records det hela:
Det är samlingarnas samling i Sverige. Den gjorde jag den superheta sommaren 1994 och när den sedan kom 25 november så slog den ner som en bomb. På en månad sålde den i 200 000 ex och sedan har det bara fortsatt.
Albumet Absolute Christmas är en dubbel-CD med 17 låtar på varje skiva. Det är mestadels de populäraste svenska (t.ex. Mer jul med Adolphson & Falk och Tänd ett ljus med Triad) och engelska (t.ex. White Christmas med Bing Crosby och ”Last Christmas” med Wham) låtar, men också en på spanska (Feliz Navidad med José Feliciano) och en på iriska (Oiche Chiún med Enya).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-11-25
Kort svar: Vilken jullåt som är mest populär beror givetvis på hur man mäter, men ”Tänd ett ljus” med Triad och ”Mer jul” med Adolphson & Falk ligger i topp på de flesta listorna.
Under december månad går det inte att gå in i en affär utan att julmusik strömmar ur högtalarna – alltifrån 1940-talslåtar som White Christmas til nyare musik. Även om det släpps ny julmusik varje år så är det ofta gamla låtar som toppar listorna över mest spelade i december.
Svensk julmusik
Stim skriver:
Julen är inte tänkt att vara en utmaning, snarare en trygg favoritfåtölj som man gärna sitter och myser i ett par dagar om året,
De mest mest intäktsbringande svenska jullåtarna 2019 var:
Första gången som låten spelades var i radioprogrammet Eldorados julspecial den 20 december 1981. Så här skriver gruppen på sin egen hemsida:
Till sista programmet för året vill Alinge ha en egen julsång och vi skriver och spelar in ” Mer jul” i en talstudio i radiohuset.
Låten kom sedan med på en samlingsplatta (Eldorado. Stjärnornas musik) året efter. Förutom Mer jul är låtarna Astronaut, Blinkar blå och Bärande våg som alla är skapade Adolphson & Falk med på skivan.
Inför julen 1984 hade låten redan spelats så mycket i radio att gruppen bestämde sig för att de behövde göra en bättre version. Det är den inspelningen från 1984 som numera hörs på radio och är med på diverse samlingsalbum, t.ex. Absolute Christmas.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-11-21
Kort svar: Olika personer har gjort rösten som Benjamin Syrsa i olika sammanhang – bl.a. Cliff Edwards, Torsten Winge och Bengt Feldreich.
Benjamin Syrsa introducerades som karaktär i filmen Pinocchio från 1940. Hans röst gjordes i det engelska originalet av Cliff Edwards och det är han som sjunger When you wish upon a star. När filmen dubbades till svenska blev det Torsten Winge som fick göra Benjamin Syras svenska röst.
Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of you i USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde den frackklädda syrsan When You Wish Upon A Star.
Klockan 16:00 på julaftonen 1960 sändes en svenskdubbad version av programmet – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Som svensk ciceron valdes Bengt Feldreich och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska – Ser du stjärnan i det blå.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Kort svar: Arne Weise var julvärd 1964 och 1966, sedan från 1980 till och med 2002 (med undantag för tre år under den perioden).
En ”julvärd” är en programpresentatör som på julafton möter tittarna mellan de ordinarie programmen. Symbolen för ”julvärd” i Sverige är utan tvivel ArneWeise som har mött svenskarna flest julaftnar.
Arne Weise är värd för TV:s eftermiddagssändningar på julafton. Sändningen som, i första hand, riktar sig till barnen och innehåller blandade filmade och direktsända inslag, pågår mellan 14 och 17
Under de kommande sju åren 1981-1987 var det Arne Weise som var julvärd samtliga år och 1982 tände han ett levande ljus för första gången. På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström
Kort svar: Under julafton 1963 var det hallåorna Birgitta Sandstedt och Ewonne Christensen som skötte värdskapet i teve.
Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.
Tre år efter premiären av Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (1960) var det två kvinnor som delade på värdskapet i teve under julaftonen. Precis som året före (1962) var det hallåor som fick uppdraget – Birgitta Sandstedt satt i studion under dagen och Ewonne Christensen under kvällen. Christensen hade sen också ”hallå-jour i TV under middagstid på juldagen”.
SvD 1963-12-24
Under julaftonen 1963 kunde man också titta på t.ex. Lennart Hyland, Gösta Knutsson och Farbror Sven.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Kort svar: På julafton 1962 var det Jeanette von Heidenstam, Katarina Widell och Barbro Elfström var programvärdar i teve.
Under slutet av 1950-talet hade teve börjat sändas i Sverige och vid skiftet till sextiotalet hade teven tagit klivet in i folkhemmet – bl.a. genom fotbolls-VM 1958 och OS i Rom 1960.
Under julafton 1962 var det tre ”jourhavande hallåor” som log ”mot svenska folket från julhelgens digra program”. De tre var Jeanette von Heidenstam, Katarina Widell och Barbro Elfström. En av dem – Jeanette von Heidenstam – skulle återkomma som julvärd 1978, 1979 och 1980 (sista året i par med Arne Weise).
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Kort svar: Plutos julgran har visades på teve på julafton 1967 och 1968 och återkom 1983 och blev därefter ett permanent inslag.
Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree) är en animerad kortfilm på sju minuter som kom 1952. Filmen handlar om hur ekorrarna Piff och Puff följer med julgranen in till Musse Pigg och Pluto och det bråk som mellan ekorrar och hund blir konsekvensen. Filmen avslutas med att Kalle Anka, Långben och Mimmi Pigg sjunger ”Deck the halls”.
När man gjorde den första förändring 1967 tog man bort tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) och lade till tre nya (Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt). Ingen av dessa tre blev särskilt långlivad – Plutos julgran och Nalle Puh på honungsjakt försvann efter två år och Kalle Anka och myrorna efter fyra år.
DN 1983-12-24
På julafton 1983 var det tre filmer som kom tillbaka efter kortare eller längre uppehåll.
Två år därefter – 1969 – introducerade man något som skulle bli återkommande på julafton, att visa en scen ur en aktuell Disneyfilm. I december 1968 hade Djungelboken haft premiär på svenska biografer och på julafton året efter premiären klockan halv fem (ja, programmet sändes så sent då) visades ett klipp ur Djungelboken.
Kort svar:Julafton 1972 var det Olle Norell och Isa Quensel som var julvärdar i teve.
Det finns en myt, spridd på flera ställen, om att Bengt Feldreich och Arne Weise ensamma hade hand om julvärdsskapet mellan 1959 och 2003. Men under 1960- och 1970-talet varierade det frisk vem som var julvärd – ett år kunde det vara Beppe Wolgers och ett annat år Lasse Holmqvist.
På julafton 1972 var det journalisten Olle Norell och skådespelerskan Isa Quensel som delade på programledarskapet.
Högtider och traditioner 