Hur många luckor har en adventskalender?

22 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: De flesta adventskalendrar har 24 luckor (en för varje dag från 1 till 24 december). Viss kalendrar börjar redan första advent och då har kalendern fler luckor.

Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.

Till Sverige kom den första adventskalendern 1934 och det var Sveriges Flickors Scoutförbund som gav Aina Stenberg Masolle i uppdrag att rita den. Den första kalendern på teve var Titteliture 1960 och då kallades den för Adventskalender, men 1971 bytte SVT namn till julkalendern p.g.a. protester mot det alltför profana innehållet.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 28 luckor (27 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december, med undantag för vissa år (ex. 1977 då Fem myror är fler än fyra elefanter hade 28 luckor och 1992 då Klasses julkalender hade 26 luckor).

Bilden är tagen av Annicka Linnnea (www.annickalinnea.se)

En julkalender som fram tills för bara några år sedan fortfarande började första advent (om den infaller före 1 december) är Bamses julkalender. De år när första advent var 27, 28, 29 eller 30 november så hade Bamses julkalender fler än 24 luckor. Dessutom så har Bamses julkalender också en lucka på juldagen (25 december). Så vissa år kunde Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-21, uppdaterad 2021-11-28)

Källor: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004) Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm,

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Vem uppfann den elektriska adventsljusstaken?

20 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Svensken Oskar Andersson från Göteborg tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake.

Historien om den elektriska adventsljusstaken börjar i Sverige på 1930-talet. Lars Berge gör i SvD en träffande beskrivning av vilka förutsättningar som krävdes för att ljusstaken skulle tas fram:

Tänk mörker, moderniseringsiver och ett på gränsen till hysteriskt säkerhetstänkande. Naturligtvis är den elektriska adventsljusstaken en svensk uppfinning.

Och det hela tog sin början på Philips i Göteborg, som på 1930-talet började tillverka elektrisk julgransbelysning. Elektrisk julgransbelysning hade funnits sedan slutet av 1800-talet, men det var först under mellankrigstiden som folk i allmänhet fick råd och det därmed fanns något intresse från företagens sida att massproducera. Dock var många av de elektriska julgransbelysningarna av så pass tveksam kvalitet att de kom i retur till Philips.

Som lagerbiträde på Philips i Göteborg jobbade 1934 den då tjugofemårige Oscar Andersson från Landala. Andersson var en uppfinningsrik ung herre som bad om att få ta med sig kasserad julgransbelysning hem.

Till julen 1934 köpte Andersson en vanlig sjuarmad adventsljusstake i trä för två kronor på Grand
Bazar. Ljusstaken som han tog hem var avsedd för stearinljus, men för den tekniskt begåvade Andersson var detta inga problem. Han placerade sju av de elektriska ljusen i adventsljusstaken och satte den i fönstret.

Några jular senare gick Andersson med sin uppfinning till försäljningschefen Werner Simonsson på Philips som genast tände på idén och försökte få huvudkontoret i Stockholm med på tåget. De var inte lika övertygade utan menade att svenskarna ville ha levande ljus.

Men Simonsson gav sig inte och 1939 lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia den 13 december.

Dock fick inte Oscar Andersson ett omedelbart erkännande för sin uppfinning. Under flera årtionden var det istället Werner Simonsson som tog på sig äran. Det var först när Andersson svärson Hans Ahlquist under 1990-talet började gräva i saken som det kunde fastläggas att det var Oscar Andersson som uppfunnit den första elektriska adventsljusstaken.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-20), uppdaterad 2024-11-13

Källor: ”Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”En ljus idé från Landala som tändes redan 1934” Göteborgs-Posten 2 jan. 2002

www.adventsljusstaken.se

När börjar julkalendern i SVT 2013?

17 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender 2013 – Barna Hedenhös uppfinner julen – sänds söndag 1 december kl. 08.45 (och repris 18.45).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den 27 november eftersom det var första advent och kalendern kallades för adventskalendern. Sedan 1971 heter programmet julkalendern i SVT och börjar sändas den 1 december (med undantag för bl.a. Fem myror är fler än fyra elefanter 1977 och Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets (2013) julkalender – Barna Hedenhös uppfinner julen:

”Barna Hedenhös uppfinner julen” bjuder på ett komiskt och spännande äventyr om världar som krockar. Det är en varm saga om vikten i att vara tillsammans och bry sig om varandra. Inte minst om det ska bli en riktigt mysig jul.

Och det första avsnittet sänds 1 december (som i år också är första advent i SVT1 och Barnkanalen kl. 08.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-17)

Källa: ”Barna Hedenhös uppfinner julen” blir julkalender 2013 svt.se 2012-12-24 (läst 2013-11-17)

När är första advent 2013?

11 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2013 söndagen den 1 december.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2013) är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-11)

När är fars dag 2026 i Sverige?

9 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Fars dag infaller i Sverige den andra söndagen i november. År 2026 är det den 8 november.

Liksom mors dag är fars dag en import från USA. År 1910 (alltså bara obetydligt efter de första försöken att skapa Mors dag) ville amerikanskan Sonora Dod hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sex barn. Hon var med och arrangera det första kända fars dags-firandet i juni 1910.

President Lyndon Johnson gjord 1963 fars dag till helgdag i USA och dagen infaller sedan dess alltid den tredje söndagen i juni i USA.

Fars dag introducerades i Sverige under tidigt 1930-tal. Enligt Nordiska Museet kom Fars dag till Sverige 1931, men de tidigaste beläggen med annonser för fars dag i SvD och DN har jag hittat i november 1932 och i en av annonserna står också att fars dag 1932 är ”för första gången”.

Danmark firar fars dag den 5 juni (samma dag som deras grundlagsdag) medan övriga nordiska länder (däribland Sverige) firar fars dag den andra söndagen i november.

År 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän som skulle verka för att fars dag spred sig. Likt t.ex. mors dag, halloween och alla hjärtans dag så är spridandet av fars dag mycket en konsekvens av handelns behov av att sälja produkter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-09, uppdaterad 2021-01-06)

Källor: Schmidt, Leigh Eric (1997). Consumer Rites: The Buying and Selling of American Holidays. Princeton University Press.

Nordiska museet: Fars dag

Vem kom på fars dag?

9 november , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den person som oftast tillskrivs som skapare av fars dag är Sonora Dod ifrån USA som 1910 tog initiativet till det första fars dags-firandet.

Mors dag kom till Sverige från USA under första hälften av 1900-talet – på samma sätt är det med fars dag. Mors dag hade firats första gången i USA 1908 och det var förmodligen ofrånkomligt att en fars dag skulle växa fram i kölvattnet.

Enligt de flesta uppgifter så var det amerikanskan Sonora Dod som 1910 genomförde det första firandet av fars dag. Sonora Dod besökte året innan (1909) en gudstjänst under mors dag och där hade pastorn pratat om mödraskap. Dod var dotter till en änkeman som själv uppfostrat sex barn sedan hans fru dött i tidig ålder.

Sonora Dod föreslog under sommaren 1910 – tillsammans med det lokala YMCA – att kyrkan i Spokane (där hon var medlem) skulle uppmärksamma ”fars dag” på samma sätt som ”mors dag”. Valet av datum föll på tredje söndagen i juni.

Under de första åren var firandet av fars dag en lokal företeelse och när Sonora Dod flyttade från Spokane försvann firandet nästan helt. När Dod sedan återvände till Spokane på 1930-talet tog hon hjälp av New York Associated Men’s Wear Retailers (en sammanslutning av köpmän) för att sprida firandet. Dock är det först under senare delen av 1900-talet som fars dag fått större uppmärksamhet i USA.

Fars dag i Sverige

Första gången som fars dags-firande förekom i Sverige var 1931 eller 1932 (jag tror på det senare). På samma sätt som handeln drev på fars dags-firandet i USA så var det handeln som i Sverige först tog till sig idén.

Annons i SvD 1932-11-11

Det var i november 1932 som de första annonserna för att handla slipsar och liknande till ”far” dyker upp i tidningarna. Att fars dag lanserades var en mycket medveten kampanj. Så här skriver Orsi Husz och Klara Arnberg:

Initiativtagaren för lanseringen i Sverige var den då nybildade Stockholms Herrekiperingsförening. De valde dock en annan dag och istället för i juni som i USA, förlades Fars dag i Sverige till andra söndagen i november, eftersom det annars var ”en tyst tid inom affärslivet”

När Nordiska museet 1963 samlade in uppgifter om mors- och farsdagsfirande framkom att många äldre till en början var negativa till högtiden, som bland annat kallades ”onödigt fjäsk”.

Eftersom handeln ansåg att tredje söndagen i juni låg för nära mors dag (sista söndagen i maj) flyttades det svenska fars dags-firandet till andra söndagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-09, uppdaterad 2022-11-19)

Källor: Schmidt, Leigh Eric (1997). Consumer Rites: The Buying and Selling of American Holidays. Princeton University Press.

Nordiska museet: Fars dag

Far i fönstret. Kommersiell konstruktion av kön och den nya mannen i 1930-talets skyltfönster av Orsi Husz och Klara Arnberg i Carlsson K. & Lennartsson R. (2021). Bakom stadens kulisser: Genus och gränser i Stockholm 1800 – 2000.

Vad är ”Simon och Judas” den 28 oktober?

22 oktober , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Simon och Judas den 28 oktober är en av flera apostladagar. I vissa delar av Sverige har Simon och Judas räknats som årets första vinterdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. På två av dagarna (1 maj och 28 oktober) firas två apostlar och just den 28 oktober är det Simon och Judas Taddeus.

Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i t.ex, Matt 10:2-4 och Mark 3-:16-18

Enligt legenden som reste både Simon och Judas österut för att sprida kristendomen och de båda dog martyrdöden i närheten av varandra under det första århundradet. I katolska kyrkan är deras helgondag den 28 oktober.

Simon och Judas (28 oktober) i svensk tradition

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Det gick också (som med många andra apostla- och helgondagar) att spå väder på Simon och Judas:

Om löven fallit den 28 oktober, Simon och Judas, är det ett förebud om en tidig vinter med ett milt och gynnsamt slut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-22)

Källor: Löffler, Klemens. ”St. Simon the Apostle.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 13. New York: Robert Appleton Company, 1912. 22 Oct. 2013

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Nordiska museet ”Simon och Judas” (läst 2013-10-22)

När är Mårten 2026?

19 oktober , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Mårten har egentligen namnsdag den 11 november, men traditionen med att äta gås är förknippad med Mårtensafton den 10 november.

Mårten har i svenska almanackor namnsdag den 11 november. Namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som begravdes just detta datum år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

Almanacka från 1881.

Den tradition som starkast förknippas med dessa dagar är att äta gås tillsammans med svartsoppa och äppelkaka/spettekaka (en tradition som från början inte är skånsk, men som på 1800-talet kom att förknippas med vårt sydligaste landskap).

Dock är det inte inte på själva Mårtensdagen som gåsätandet förekommer, utan på Mårtensafton (10 november). Vilken eller vilka dagar som egentligen är ”Mårten” kan variera. Ibland åsyftas 10 november och ibland 11 november och ibland bägge. Saob ger som exempel:

Han kommer hem till mårten. Skolan har lov över mårten. Fira mårten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-20, uppdaterad 2021-01-06)

Källa: Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups förlag

Saob – uppslagsord: Mårten.

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtiden.

Vad är en stjärngosse?

19 oktober , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: En stjärngosse är en utklädd figur som under luciatågen går efter lucian ikädd lång vit skjorta och en strutliknande huvudbonad.

Lucitågen började bli populära under de första årtiondena av 1900-talet. Redan från början fanns, förutom lucian, tärnor och stjärngossar med i tågen. En stjärngosse beskrivs av Svensk Ordbok på följande sätt:

pojke som under lucia- eller julfirande uppträder i lång vit skjorta och en strutliknande huvudbonad

Stjärngossarna är dock äldre än själva luciatågen och dyker upp redan i äldre tiders trettondagsspel. Trettonsdagsspelen var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.

*Stjärngossar och Judas med pungen, Skansen.*

Att ungdomar som klätt ut sig med olika mundering drog runt mellan gårdarna var dock inte något som förekom enbart under trettonhelgen. Det hela pågick från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades det hela vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

I spelen förekom bl.a. Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten, Judas med pungen och stjärngossarna.

SAOB skriver att stjärngosse är ett ord som förr användes:

om var och en av de (ursprungligen vanligen 5—6) manliga deltagarna i ett (ursprungligen på trettondagsaftonen uppfört, i senare tid med staffanssjungning o. luciaspel sammanblandat) spel (trettondagsspelet, stjärngossespelet), ursprungligen symboliserande de tre vise männens uppvaktning av den nyfödde Jesus

Trettondagsspelen levde vidare in på sent 1800-tal då de togs upp av Skansen, men därefter försvann de successivt ur det folkliga medvetandet. När luciatågen sen blev populära på 1920-talet fick stjärngossarna där en ny roll och är därmed fortfarande en rest av de gamla trettondagsspelen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-10

Litteratur:

Uppslagsord ”stjärngosse” SO och SAOB

Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Trettondagen | Institutet för språk och folkminnen

När alla helgons dag 2026?

13 oktober , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Alla helgons dag infaller 2026 lördagen den 31 oktober och det är då de flesta tänder ljus på gravar.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är, sedan 1953, alltid på en lördag.

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Det kyrkliga firandet la man den första söndagen i november. Under 1900-talets första hälft, i samband med att seden att smycka gravarna på alla helgons dag växte, så väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och det är denna lördag då de flesta tänder ljus på gravarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-13, uppdaterad 2026-01-06)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Författararkiv: Mattias Axelsson