Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firas fyrtio dagar efter påskdagen till minne av att Jesus fördes upp till himlen.
Den kristna påsken firas till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Efter att Jesus uppstått ska han enligt Bibeln ha visat sig för sin lärjungar i fyrtio dagar innan han togs upp i himlen.
Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Således infaller Kristi himmelsfärd alltid på en torsdag fyrtio dagar efter påskdagen.
Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.
Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar – inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.
Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet. Under senare tid knöts andra traditioner till dagen, bl.a. eldar och gökotta.
Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen. Men Kristi himmelsfärdsdagens status som helgdag hänger kvar och att den infaller på en torsdag gör att många har fredagen därefter som en ”klämdag”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-10)
Kort svar: Den första demonstrationen på 1 maj anordnades i Chicago 1886. Pga händelserna i samband med denna så beslöt socialistinternationalen att 1 maj 1890 skulle bli en dag för demonstrationer runt om i världen.
Att gå ut och demonstrera på första maj är en tradition med närmare 150 år på nacken. Under slutet av 1800-talet var den viktigaste politiska frågan för den framväxande arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Under våren 1886 gick närmare 350.000 arbetare vid 1200 fabriker i USA ut i strejk med krav om åtta timmars arbetsdag. Den 1 maj 1886 hölls en stor demonstration för just den frågan med 80.000 deltagare i Chicago.
Eftersom 1 maj 1886 var en lördag så blev första arbetsdagen därefter måndag 3 maj och då hade fackföreningsledaren och tillika redaktören för tyskspråkiga Arbeiter-Zeitung, (Arbetarnas Nyheter) August Spies bjudits in att tala vid fabriken McCormicks som hade tagit in 300 strejkbrytare. Tumult utbröt och två arbetare sköts till döds av polisen.
Demonstranter
Dagen därefter (4 maj 1886) samlades några tusen människor till ett möte anordnat av anarkister vid torget Haymarket. Också här uppstod tumult, en bomb kastades och polisen sköt. Så här beskrivs händelsen:
När krutröken lagt sig hade sju poliser och fyra demonstranter dödats, men många civila avled lång senare av skador relaterade till händelsen men det finns inga tydliga uppgifter på hur många dödsoffer som egentligen krävdes.
Nio personer åtalades och dömdes senare (sju till döden) för våldsamt upplopp. Men verkställandet av dödsdomen var inte slutet.
År 1889, på den andra internationalens möte i Paris. togs frågan om demonstrationer på 1 maj upp av den amerikanska delegationen. Socialister från hela världen antog följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Kort svar: Från början firades första maj som sommarens första dag och dagen har varit både apostladag (Filippos och Jakob) och helgondag (Valborg). Men sedan slutet av 1800-talet är första maj mest uppmärksammad som arbetarrörelsens dag då folk går ut och demonstrerar.
I keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.
Eld
Med det sätt att dela in året så blir 1 maj sommarens första dag. Så här skriver Gullan Gerward:
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Hon skriver vidare
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.
De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Filip och Jakob fick alltså sin apostladag 1 maj.
Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.
Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.
Första maj gör comeback
Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den Andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Den 1 maj firas af gammalt såsom en pånyttfödelsens dag i Norden /…/ I år blir det åter något helt annat. Den 1 maj har blifvit bestämd att öfer allt på jorden /../ firas såsom en demonstrationsdag för normalarbetsdagen.
I artikeln finns en viss oro över att demonstrationerna ska bli tumultartade, men om något sådant rapporterades inte. Istället beskrivs demonstrationen med 50.000 deltagare som lugn och värdig med ”högtidklädda arbetare”.
Huruvida arbetarna skulle få vara lediga 1 maj i slutet av 1800-talet för att få demonstrera var en tvistefråga. Ifrån Stockholm rapporterades att polisen åtminstone inte utlyst något förbud mot demonstrationer. På en färgfabrik i Göteborg hade arbetarna ansökt om ledighet (mot extra övertidsarbete) men vägrats. Så har rapporterar Dagens Nyheter:
Då en flock demonstranter igår stannade utanför fabriken, följde emellertid de manliga arbetarna med.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte första maj fram som arbetarrörelsens dag och den var redan under de första årtiondena av förra seklet en dag då många svenskar var lediga. År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag.
När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)
Källor:
Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Från 1960 till och med 1970 hette programmet ”Adventskalendern”. Men 1971 bytte SVT namn till ”julkalendern”.
Adventskalender introducerades i Sverige 1934 av konstnären Aina Stenberg Mas-Olle på uppdrag av Sveriges Flickors Scoutförbund. När den uppmärksammades i SvD samma år kallades den julkalender, men sedan blev det att den kallades för adventskalender.
Det finns uppgifter – bl.a. i Nationalencyklopedin och hos Jan-Öjvind Swahn – att det var året därefter (1972) som man bytte namn på tv-programmet, men tv-tablåer från 1971 visar att man redan 1971 hade bytt namn.
Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalendrarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-04-05)
Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2018 fredag 15 juni respektive onsdag 22 augusti. Tänk dock på att det muslimska dygnet börjar kvällen före.
Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.
Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:
Det två stora muslimska högtider är id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.
Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.
Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.
Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2018 beräknas eid al-adha börja onsdag 22 augusti.
När är profetens födelsedag?
Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:
Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.
År 2018 tros profetens födelsedag infalla onsdag 22 november
När är Ashura?
Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.
In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.
P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-23)
[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.
Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli).
Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.
Kort svar: St Patricks day infaller alltid 17 mars oavsett år.
Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Historiskt har i Sverige flera helgondagar uppmärksammats t.ex. Olof 29 juli, Lars 10 augusti, Martin 11 november och Lucia 13 december. Ett helgon som däremot inte firats i Sverige alls är Irlands skyddshelgon Patrick.
Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.
Enligt traditionen dog Patrick 17 mars 461 och det är den dagen som därmed blivit hans helgondag, även om han formellt aldrig blev kanoniserad av påven. Det är alltså 17 mars som är St Patricks day.
Som festdag tog St Patricks day fart med den irländska emigrationen till USA under 1800-talet och dagen har traditionellt firats mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland. Till Sverige har St Patricks day firande inte kommit i någon större skala. Dock uppmärksammas dagen (och veckan) dels med en parad i Stockholm och dels på en på diverse pubar som t.ex. serverar irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)
Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge
Kort svar: Gregoriusdagen infaller 13 mars (före 1882 den 12 mars) och räknas ibland som den första vårdagen.
Gregorius I (inte samma Gregorius som gav namn till den gregorianska kalendern dock) var påve blev påve 590 och dog den 12 mars 604. Gregorius I helgonförklades och fick sin helgondag på sin dödsdag 12 mars.
När Sverige blev kristet någon gång på 1100-talet kom en helt utvecklad kalender med olika helgdagar med på köpet. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år
Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion
Dock var Gregorius inte någon helgondag man firade i allmänhet, till skillnad från t.ex. Birgitta (7/10) och Anna (9/12). Men till Gregoriusdagen fanns istället minnesregler för vädret kommande veckor. Så här skriver Nordisk museet:
Sådant väder som det var på Gregoriusdagen skulle det bli fyra veckor i följd. Om Gregorius var kall, kunde man fortsätta att hämta timmer i skogen ytterligare fyra veckor, eftersom timmer bäst hämtades med släde. Om det var töväder, så skulle gräset gro och växa fint: ”Gregorius tö, är bättre än femton skrindor hö.”
Kort svar: Julmust och påskmust är de två dominerande dryckerna till jul respektive påsk. Att de blivit så populära i Sverige beror troligen på att smaken passa bra till den traditionella högtidsmaten.
Att vi dricker sådana mängder av just must till jul och påsk beror på att mustens smak passar bra till den typ av mat som traditionellt äts vid dessa högtider. Julens mat och påskens mat är i Sverige ett smörgåsbord av rätter – till julen serveras skinka, korv, sill, lax och köttbullar och till påsken ägg, sill och lax. Mustens smak av malt och kryddor gifter sig väl med den maten Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:
Det gör att den [musten] passar särskilt bra till det svenska matackordet, det vill säga mat som serveras vid årshögtiderna påsk och jul.
Påskmusten däremot började inte att produceras och säljas förrän i slutet av 1940-talet. Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:
Påskmusten kom ännu senare, någon gång under efterkrigstiden på fyrtio- och femtiotalen,
Det första tidningsbelägget för ordet ”påskmust” är dock redan från 1935 där Uppsala bryggeri annonserar om påskmust i Arbetaren. Tre år därefter, 1938 i Norrskensflamman finns en annons om påskmust med uppmaningen ”Beställ i tid eder påskdryckhjon”.
Norrskensflamman april 1+38
Den stora explosionen av annonser för påskmust kommer dock inte förrän efter andra världskriget. Inför påsken 1947 annonserar Apotekarnes i flera tidningar om om ”skummande dryck med fyllig, god smak”.
I SvD var det Wårby Påskmust ”god… fin… med fyllig smak” som den 3 april 1947 annonserade.
Ur SvD 1947-04-03
Året därefter så annonserar Apotekarnes även i SvD:
Högtider och traditioner 
