Månadsarkiv: maj 2013

Profilbild för Okänd

Vilken dag är den första sommardagen?

av

Kort svar: Meteorologiskt är den första sommardagen då det varit varmare än 10 grader fem dagar i följd. Enligt den gamla bondekalendern finns olika dagar som räknas som första sommardagen, bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).

Sverige är ett land med mycket tydliga årtidsväxlingar, allra helst märks det i samband med äldre tiders jordbruk. Under den mörka och kalla vintern låg allt arbete nere men när våren och försommaren kom blev det hög aktivitet bland bönderna. Därför har det alltid varit av intresse att fastställa när sommaren börjar och när den första sådden skulle i jorden.

P1060411

Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av sommar att dygnsmedeltemperaturen ska vara 10 grader eller högre fem dygn i följd. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Tiburtiusdagen – 14 april

Enligt en äldre indelning av året så räknade man i ett vinterhalvår och ett sommarhalvår. Vinterhalvåret varade då ifrån Calixtusdagen (14 oktober) till Tiburtiusdagen (14 april) (och därmed blev för övrigt midvintern är runt 14 januari). Tiburtius var alltså första dagen på sommarhalvåret. Så här skriver Topelius (s. 61)

I folktraditionen har alltid Tiburtiusdagen kallats den första sommardagen, sen må aprilvädret vara hur nyckfullt som helst. /../ Att sommaren skulle komma redan i mitten av april beror på, att man i gamla tider hade en enklare årsindelning med två och inte fyra årstider.

Valborg – 1 maj

En senare indelning, inspirerade av indelningar som förekommit på kontinenten, av året i två delar lägger vinterhalvåret från 1 november till sista april (valborgsmässoafton).

I  keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

Med den uppdelningen blir Valborgsdagen (1 maj) vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Gerward:

Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.

Urbanus – 25 maj

Den 25 maj har Urban namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):

Urban, Vilhelmina och Beda,
de tre skola sommaren leda

Topelis citerar Vilhelm Moberg som skriver att ”25 maj är i allmänhet vårsådden avklarad” och att dagen ”betecknar en gräns mellan vår och sommar”.

Kristi himmelsfärdsdagen – 30 april till 3 juni

Även Kristi himmelsfärdsdagen, som infaller mellan 30 april och 3 juni beroende på när påsken infaller, har i vissa trakter räknats som första sommardagen. Från Kristi himmelsfärdsdagen kunde man som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-29, uppdaterad 2022-05-25)

Källor:

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Profilbild för Okänd

När började man fira Sveriges nationaldag den 6 juni?

av

Kort svar: Från 1893 och framåt  firades Sveriges nationaldag den 6 juni på Skansen. År 1916 blev dagen också svenska flaggans dag. Först 1982 blev 6 juni officiell nationaldag i Sverige och 2005 blev den också en röd dag.

När Nordisk Familjebok från 1913 skriver om ordet ”nationaldag” står det följande:

Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.

Det står också:

Åtskilliga folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer) fira flera ”nationaldagar”. Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni

Sverige hade alltså ingen officiell nationaldag i början av 1900-talet. Idén om att ett land ska ha en särskild nationaldag hänger samman med nationalismen som växte sig stark i Europa under senare delen av 1800-talet.

Även i Sverige fanns dessa idéer, men det var ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels på grund av dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:

i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram och avslutades istället 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”. 

Någon officiell nationaldag blev det dock inte på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut  8000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag.

Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag och 2005 blev 6 juni också röd dag på bekostnad av annandag pingst.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-28)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Profilbild för Okänd

Vilket år kom mors dags-firandet till Sverige?

av

Kort svar: Första gången som det uppmanades till firande av mors dag i Sverige var år 1919.

En dag som kallats ”mors dag” i Sverige är morsmässa den 8 september, alltså jungfru Marie födelsedag. Detta vara en helgdag fram till 1571, men benämndes under 1800-talet som mors dag. Det mer moderna mors dags-firandet kom, liksom exempelvis halloween och alla hjärtans dag, till Sverige ifrån USA.

Initiativet till mors dags-firandet i USA togs av lärarinnan Anna Jarvis i början av 1900-talet. Det var i maj 1908 som hon såg till att det firades en gudstjänst i St Andrew’s Methodist Church i Grafton, West Virginia. Därefter blev andra söndagen i maj snabbt etablerat som ”mors dag” i USA”.

Tio år efter det första firandet i USA började mors dag uppmärksammas i Sverige. Det finns spridda belägg under 1910-talet att olika dagar benämns som ”mors dag”. Ett tidigt belägg är från januari 1918 i tidningen Rösträtt för kvinnor.

Det skulle dock dröja till 1919 som idén om firande av mors dag fick spridning i Sverige. Då skrev arton svenskar (bl.a. Cecilia Bååth-Holmberg) ett upprop som publicerades i tidningen På vakt, utgiven av Sveriges riksförbund för sedlig kultur.

Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek.

De undertecknade föreslog sista söndagen i maj som svensk mors dag. Så här skriver man i SvD:

Vi föreslå, att sista söndagen i maj varje år bestämmes till Mora dag. Då är försommarens tid inne och sippor och guldvivor skola skänka sin doft och skönhet till ära för mor i det hem, där hon lever och verkar, eller på hennes grav, om hon gått bort. Vi mana alla att omfatta denna sak och förverkliga den, en var i sitt hem. Särskilt torde den, uppmärksammas och föras fram av präster, av folkskolans lärare och lärarinnor, av de manliga och kvinnliga läroverkens ledare, av folkhögskolor, av alla slags ungdomsföreningar, av K. F. U. M. och K. F. U. K. och andra hop slutningar.

På sista söndagen i maj har mors dag firats sedan dess. Året efter – 1920 – publicerades en liten skrift med anvisningar till firandet av mors dag. Däri står bl.a. att:

  1. Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
  2. Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

Gillis Herlitz har i boken Mors dag och Halloween studerat spridningen av mors dag i Sverige och konstaterar att redan 1919 fanns dikter eller notiser om mors dag i de flesta av de större svenska tidningarna. Vid 30-talets början hade även annonseringen från olika butiker för mors dag kommit igång, t.ex. fanns i Uppsala Nya Tidning 23 annonser för mors dag 1930.

Dock har mors dag inte fått ”den betydelse för familj eller individ som stämningsskapare eller bemärkelsedag som till exempel jul eller påsk har” (Herlitz, s. 81).

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-05-26, uppdaterad 2022-05-29)

Källor: 

Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin

SvD 1919-02-11

Profilbild för Okänd

Är mors dag allmän flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: Nej, mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige.

Mors dag firas i Sverige sedan 1919 den sista söndagen i maj. Året efter publicerades en liten skrift med anvisningar till firandet av mors dag. Den innehåller sex punkter för firande i hemmet och sex punkter för firande utanför hemmet. För båda typerna av firande finns det rekommendationer att svenska flaggan ska hissas.

I hemmet
Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång

Utanför hemmet
Mors dag firas med allmän flaggning.

När skriften publicerades fanns dock inga allmänna bestämmelser för vilka dagar som var flaggdagar.

Flagga

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronsprinsens födelse- och namnsdagar. Dock inte mors dag.

År 1982 fattade regeringen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Inte heller då fanns mors dag med.

Så mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige. Dock är det många svenskar som flaggar på mors dag ändå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-26)

Källa: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Profilbild för Okänd

Vilka ”Anvisningar till firandet av Mors Dag” användes 1920?

av

Kort svar: Till ett av de första firandena av mors dag i Sverige 1920 gav Kommitterade för Mors Dag ut en lista över hur dagen skulle firas. Listan innehöll sex punkter för firandet i hemmet och sex punkter för firandet utanför hemmet.

Mors dag introducerades i USA 1908 då lärarinnan Anna Jarvis tog initiativ till en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

Till Sverige kom mors dag 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Året efter gavs en broschyr ut av Kommitterade för Mors dag där det står hur man ska fira dagen.

Mors-dag-225x300
Bilden tagen från KB:s blogg

Listan över hur dagen ska firas delas upp i två delar – en för hemmet och en för firandet utanför hemmet:

I hemmet

  1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
  2. Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
  3. Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
  4. Hon beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
  5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig för Mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
  6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållits på Mors dag.
Mors-dag.jpg

Utanför hemmet

  1. Mors dag firas med allmän flaggning.
  2. I kyrkor och bönhus erinra prästen och predikanten om Mors dag och om hennes betydelse för hem och samhälle.
  3. Efter slutad gudstjänst går man i procession ut på kyrkogården, där psalmer sjungas och där mödrars gravar äro prydda med blommor.
  4. Om aftonen kunna festligheter ordnas i skolsalar och i andra offentliga lokaler, varvid programmet upptager sång, tal, uppläsning ur detta häfte, kaffe med dopp. Alla mödrar äro inbjudna som gäster. Ungdomsföreningar av olika slag, nykterhets- och föredragsföreningar, präster, lärare och lärarinnor kunna åtaga sig anordnandet av dylika festligheter.
  5. I god tid före firandet av Mors dag kunna gåvor av penningar eller av annat slag vara insamlade till förmån och glädje för obemedlade goda [min kurs.] mödrar och änkor, kanske även till beredande av sommarvila åt någon sjuk eller utarbetad moder.
  6. Mors dag firas stilla och värdigt. Mors dag vare en familjekärlekens, en tacksamhetens och en löftets dag!

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-24)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet. (s. 84)

Profilbild för Okänd

När är mors dag 2026?

av

Kort svar: Mors dag i Sverige 2026 infaller söndagen den 31 maj.

Alltsedan 1919 har mors dag firats i Sverige. Det var på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg som ett upprop skrev och man föreslog att sista söndagen i maj skulle firas som svensk mors dag. I uppropet skrev de undertecknande bl.a.:

Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek

Några år tidigare (1908) hade mors dag firats för första gången i USA. Lärarinnan Anna Jarvis initiativ en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

1305975_91705028

Fotot taget av michaelaw

När firandet kom till Sverige ett decennium senare flyttades firandet några veckor framåt i tiden. Att det just är sista söndagen i maj som firas om mors dag i Sverige förklarar Tornbjer på följande sätt:

Kanske kan man se Mors dag som ett försök att lansera hemmet som motbild till arbetet och att dagen förläggs just till slutet av maj skulle kunna stärka den tesen. Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern

Således är det sista söndagen i maj som är mors dag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-05-20)

Källa: Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin

Profilbild för Okänd

När är pingsten 2026?

av

Kort svar: Pingstdagen 2025 infaller söndagen den 24 maj.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. Sedan annandag pingst avskaffades som helgdag 2005 så har dock pingstens betydelse i det sekulära Sverige minskat betydligt och som helgdag går den i det närmaste obemärkt förbi utanför kyrkorna.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen.

09
Ur Nattvardsbarn Esaias Tegnér

Eftersom pingstens datum är knutet till påsken varierar det i almanackan från år till år. Det tidigaste som pingstdagen kan infall är 10 maj och den senaste är 13 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-02-20, uppdaterad 2023-02-16)

Profilbild för Okänd

När avskaffades annandag pingst som röd dag?

av

Kort svar: Sista gången som annandag pingst var röd dag var år 2004.

Pingst firas femtio dagar efter påsk och är vid sidan av jul och påsk den viktigaste av de kristna högtiderna. Därför hade pingstdagen både annandag, tredjedag och fjärdedag pingst efter sig under många hundra år.

Tredje- och fjärdedag pingst avskaffades samtidigt som tredje- och fjärdedag jul respektive påsk – vid helgdagsreduktionen 1772. Annandag pingst hängde dock med länge som helgdag. Det var först 2004, då riksdagen fattade beslut om att nationaldagen skulle bli helgdag, som annandag pingst avskaffades som röd dag i Sverige.

Annandag pingst 2004
Annandag pingst år 2004 (sista året som det var röd dag)

Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst. Däremot är fortfarande annandag påsk och annandag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23

Profilbild för Okänd

Varför firar kristna pingst?

av

Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.

Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

5791375451_02cac31c44_b
Helig ande sänker sig över lärjungarna

Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:

När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.

Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.

Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner 

Profilbild för Okänd

Är en ”klämdag” en ledig dag?

av

Kort svar: En klämdag är inte automatiskt en ledig dag, det beror på det avtal som gäller på arbetsplatsen.

Ordet klämdag finns belagt i svenska språket sedan 1960. Enligt ne.se är klämdag

benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag.

En klämdag som återkommer varje år är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen. Att detta alltid blir en klämdag beror på att Kristi himmelsfärd är en röd dag och alltid infaller på en torsdag – således är fredagen efter en enstaka arbetsdag mellan två röda dagar. När nationaldagen infaller på en torsdag (som 2019) så blir fredagen 7 juni en klämdag.

Dock är det inte självklart att en ledig på en klämdag. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

”Klämdag” ne.se