När är alla helgons dag (då man tänder gravljus)?

28 oktober , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Alla helgons dag då de flesta tänder ljus på gravar infaller på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Allhelgonadagen är dock alltid 1 november oavsett år.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är alltid på en lördag, den lördag som är direkt före första söndagen i november.

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Under 1900-talets första hälft väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Skrivet av Mattias Axelsson

Varför dekorerar man pumpor på halloween?

24 oktober , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Traditionen att dekorera olika sorters grönsaker går långt tillbaka och kan associeras med skördefester. Pumporna började användas vid halloween i samband med att traditionen fick fäste i USA vid slutet av 1800-talet av den enkla anledningen att tillgången på pumpor var riklig under slutet av oktober.

Den symbol som allra tydligaste förknippas med halloween är helt säkert pumpan. På samma sätt som granen symboliserar jul och majstång symboliserar midsommar har den stora oranga grönsaken kommit att symbolisera halloween.

Halloween firas i månadsskiftet oktober/november och har sina rötter i den förkristna festen Samhain som firades på nuvarande Irland. Festen har sedan på olika vägar kommit att bli vårt moderna halloweenfirande.

Vad som är intressant är att det redan långt tillbaka går att hitta belägg för att en av de viktiga inslagen i firandet var att man använda olika sorters grönsaker, rovor och betor. Dessa karvade man ut och använde som lyktor. Även i norra Sverige finns äldre belägg (1800-talet) för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag.

Användandet av olika grönsaker i firandet beror på att det var under hösten man skördade dessa och i oktober fanns riklig tillgång på rovor och betor av olika slag.

Pumpan är en gurkväxt som har sitt ursprung i Amerika och den skördas från juli fram till den första frosten. Pumpan var ett inslag på skördefester i USA långt innan den började associeras med halloween.

När miljontals irländska migranter på 1800-talet flyttade till USA tog man med sig sina traditioner (däribland att göra ljuslyktor av rovor). När de irländska sederna blandades med redan existerande (såsom mexikanska dios de los muertos och engelska Guy Fawkes day) blev en förändring av halloweenfirandet av rovorna ersättas av den betydligt större och färggladare pumpan.

Det var under slutet av 1800-talet som pumpan på allvar kom att bli symbolen för halloween. År 1866 är det äldsta belägget för att pumpan direkt har associerats med halloweenfirandet. Idag är pumpan den entydigt viktigaste symbolen för halloween (en enkel bildsökning ger ett övertydligt resultat).

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-14)

Välkommen till Högtider – de viktigaste frågorna samlade!

Utvalt av Mattias Axelsson

På den här sidan finns över 300 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Frågorna handlar om allt – från stort till smått. > Vilken fråga vill du ha svar på? < Vill du ha svar på varför och när vi firar en viss högtid finns följande lista – annars kan du söka på kategorier i listan till höger.

Nyår

Trettondagen

Fastlag och fasta

Stilla veckan och påsk

Pingsten

Under våren

Midsommar

Kräftor, surströmming och höst

Alla helgons dag och halloween

Innan jul

Jul

När är halloween 2012 i Sverige?

14 oktober , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ska man fira halloween enligt amerikansk modell är det 31 oktober som gäller. Ska man fira halloween som dagen före alla helgons dag är det 2 november som gäller.

Som brukligt är i oktober månad kommer många frågor om vilket datum som halloween i Sverige egentligen infaller. Och svaret på den frågan är tyvärr inte så enkelt som det kan tyckas.

Visserligen skulle man med enkelhet kunna hävda att halloween är en amerikansk högtid som kom till Sverige under 1990-talet och att den därför bör firas enligt amerikansk modell – 31 oktober.

Amerikansk halloween firas nämligen aftonen före 1 november då ordet halloween är en sammandragning av all hallows even vilket betyder ungefär ”alla helgons afton”. I större delen av den kristna världen (och så även i Sverige fram till 1772) är det 1 november som är Alla helgons dag och då blir det ju lämpligt att fira alla helgons afton den 31 oktober.

Sverige valde dock att 1772 – vid det som kommit att kallas stora helgdöden – att avskaffa 1 november som röd dag. Namnet ”All helgons dag” fanns dock kvar men det var som vilken arbetsdag som helst. Först 1953 blev alla helgons dag återigen röd dag, men då inte 1 november utan den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Sedan 1953 finns det alltså i den svenska almanackan två alla helgons dagar – 1 november som kallas allhelgonadagen och lördagen mellan 31 oktober och 6 november som kallas alla helgons dag.

Halloweenpumpa

Eftersom en högtid, när den börjar firas i en ny kultur såsom är fallet med halloween i Sverige, genomgår den vanligtvis vissa förändringar. En sådan skulle kunna vara datumet som högtiden firas på.

Min bedömning är att de flesta menar att ”den riktiga halloween” infaller 31 oktober, men att man kan ha ex. en halloweenfest på fredagen före alla helgons dag – vilket i år (2012) skulle blir 2 november.

Källa: Mors dag och Halloween av Gillis Herlitz.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-14)

När är Eid Al-Fitr 2012?

24 juli , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Eid Al-Fitr 2012 är 19 augusti men börjar firas på kvällen den 18 augusti eftersom det muslimska dygnet löper från solnedgång till solnedgång.

Om man vill ta reda på när en muslimsk högtid infaller är det viktigt att veta hur den kristna kalendern (som används i de flesta av världens länder) och den muslimska kalendern skiljer sig åt. Den kristna, gregorianska kalendern är en ren solkalender medan den muslimska är den månkalender.

Den gregorianska kalendern har använts sedan 1500-talet och utgår ifrån att ett år är lika med den tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen (drygt 365 dygn). Månaderna är sedan 30 eller 31 dygn (förutom februari) och har alltså inget med månens faser att göra.

Den muslimska kalendern däremot bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader – alltså 354 dagar.

Högtiden Eid Al-Fitr firas under de tre första dagarna av dagarna i den tionde månade – shawwal. Eftersom de muslimska månaderna inte är synkade med den greogorianska kalenderna (som ju är en solkalender) kommer datumet för Eid Al-Fitr hela tiden flytta sig i förhållande till denna.

Ytterligare en komplikation är att en muslimsk månad börjar först i och med den första soluppgången efter att den första nymånen siktats. Därför är det inte självklart exakt när Eid Al-Fitr börjar. Olika organisationer har dock tagit fram kriterier för detta t.ex. The Fiqh Council of North America och European Council for Fatwa and Research. Så här skriver man om shawwal 2012 :

On Saturday, August 18 , sunset at Makkah is 6:49 p.m. and moonset is at 7:11 p.m. Moon is born 24 hours before sunset, while moonset is after sunset. Therefore, first day of Shawwal, i.e., Eid ul-Fitr is Sunday, August 19, insha’Allah.

Eid Al-Fitr 2012 påbörjas alltså söndagen den 19 augusti. Dock börjar man fira högtiden vid solnedgången dagen före – alltså på kvällen 18 augusti.

När är det kräftpremiär 2012?

19 juli , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Något givet datum finns inte längre, men de flesta anser att kräftpremiären bör firas 8 augusti eller första onsdagen i augusti (som i år – 2012 – är 1 augusti).

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden. Själva traditionen med kräftskivor i augusti är dock betydligt yngre, från tidigt 1900-tal finns de första beläggen.

Den stora konsumtionen av kräftor ledde till att strikta regler för kräftfiske infördes. 1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren gälla och den nionde paragrafen löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Senare utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag – 8 augusti.

Tidpunkten för kräftfiskets början ändrades i början av åttiotalet. I Fiskeriförordningen (1982:126) står om kräftfisket följande att läsa:

Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.

Idag finns inga nationella regler för kräftfiske i Sverige även om det i vissa sjöar (ex. Vättern och Långsjön) fortfarande finns startdatum. Dessutom importeras 2.500 ton kräftor till Sverige varje år. Så därför går det inte att med bestämdhet avgöra vilket datum som man bör hålla kräftpremiären.

Källor: Kräftskiva – Nordiska museet och Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl.

Vem skrev ”kräftor kräva dessa drycker”?

9 juli , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Albert Engström

Under augusti månad hålls rader av kräftskivor i Sverige eftersom kräftpremiären (när man nu väljer att fira den) infaller. Till kräftorna dricks det också en hel del öl och, främst, brännvin i snapsform. Man skulle kunna säga att ”kräftor kräva dessa drycker”.

Att vi inte fick ett totalförbud mot rusdrycker är det många som tackar citatets upphovsman Albert Engström för. Det var Engström som 1922 gjorde den berömde affischen med sig själv pekandes på ett glas utropandes just ”Kräftor kräva dessa drycker. Du måste avstå från kräftor om du icke röstar NEJ den 27 augusti”

Bakgrunden till affischen var den folkomröstning som hölls i Sverige 1922 om rusdrycksförbud. Den allt starkare nykterhetsrörelsen ville införa ett liknande system som införts i USA 1920 med ett totalförbud mot alkohol. Därför drev man igenom att en rådgivande folkomröstning skulle hållas i frågan.

Ja-sidan hade nykterhetsrörelsen i ryggen medan nej-sidan var betydligt mer oorganiserad. Dock hade man författaren och konstnären Albert Engström. Så här skriver Grafik Antikvariat om affischen:

Affischen är ett självporträtt, Engströms mästerliga drag var att utnyttja kräfttiden till den mest slagkraftigaste propagandaaffischen i den svenska affischkonsten har blivit klassisk. Arvodet för affischen var 150 kr vilket motsvarade 33 liter brännvin eller två veckolöner för en arbetare. Engström hade stor förkärlek till brända och destillerade drycker, ett umgänge som inte var oproblematiskt och periodvis behövde han vila upp sig.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08)

Källor: Svenska kräva dessa drycker – Aftonbladet

Hur många olika sorters blommor ska man lägga under kudden på midsommarnatten?

24 juni , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Vanligast är att man uppmanas plocka sju sorters blommor, men även antalet nio förekommer.

Midsommarnatten är som bekant en av årets allra ljusaste nätter. Eftersom midsommardagen i Sverige sedan 1953 inte är på ett fast datum utan kan infalla mellan 20-26 juni är midsommarnatten dock inte med säkerhet den allra ljusaste. Att det är så ljust under nätterna kring midsommar beror på närheten till sommarsolståndet. Sommarsolståndet infaller vid den tidpunkt då solen står som allra högst på norra halvklotet – i Sverige någon gång den 21 juni.

Nätter och dagar som infaller i brytningen mellan årstider – det gäller såväl midsommar och vintersolstånd som vårdagjämning och höstdagjämning – har i folktron ofta förknippats med magi och övernaturligheter:

Vid alla betydelsefulla övergångar då ljuset vände var det viktigt att vissa sysslor skulle vara avklarade. Tidpunkten var också bra om man ville se in i framtiden. /../Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se den
man ska leva sitt liv med.

Hur många blommor man skulle ha skiftade från bygd till bygd. Jan-Öyvind Swahn skriver (s. 28):

På den tiden när flickor (..) tog det här på fullaste allvar krävde traditionen att man följde vissa regler, som skiftade från bygd till bygd. På en del ställen hette det att de sju eller nio sorters blommor skulle plockas på lika många gårdars ägor eller att alla skulle ha namn som började på samma bokstav (..) eller att man skulle samla dem mellan solnedgång och midnatt

Antalet blommor varierar alltså. Om man ska se vilket som är mest frekvent förekommande idag kan man konstatera att en google-sökning på ”sju sorters blommor” ger 142.000 träffar medan ”nio sorters blommor” bara ger 3.730 träffar. Sju sorters blommor är alltså betydligt vanligare än nio sorters blommor.

Förutom att plocka blommor kunde man koka sig en ”drömgröt”för att drömma om sin tillkommande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-24)

Källa: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn

När är midsommarafton 2012?

9 juni , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Midsommarafton 2012 infaller 22 juni.

Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.

Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det allt 20 eller 21 juni (svensk tid).

Själva midsommardagen är inte direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – eller Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).

Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:

För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Eftersom Sverige har rörlig midsommar infaller årets (2012) midsommarafton den 22 juni och midsommardagen 2012 är den 23 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-09)

Vad är tredjedag och fjärdedag påsk?

8 april , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Tredjedag och fjärdedag påsk var kristna helgdagar i Sverige till den stora kalenderreformen 1772 då de avskaffades.

Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.

Kyrkoåret börjar med första söndagen i advent och löper sedan via lucia, jul, kyndelsmäss, fastlagen, fastan, påsken, Kristi himmelsfärd, pingt, Johannes döparens dag, mickelsmäss, allhelgona, Mårten och så vidare.

Under medeltiden var det inte bara själva helgdagen som var röd dag utan till jul, påsk och pingst var det också kopplat annandagar, tredjedagar och fjärdedagar. Dessa dagar var också lediga.

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Så var fallet fram till slutet av 1700-talet. Riksdagen och kungen ansåg att svensken i gemen hade för mycket ledig tid. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag påsk (och dito för jul och pingst) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2012-04-08)

Källor: ”Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag”

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Årsarkiv: 2012