Årsarkiv: 2011

Profilbild för Okänd

Varför är år 2012 ett skottår?

av

Kort svar: År 2012 är ett skottår eftersom – enligt den gregorianska kalendern – vart fjärde år är skottår (utom jämna hundratal – undantaget jämna hundratal som kan delas med fyra).

Ett kalenderår är normalt 365 dagar eftersom jordens bana runt solen tar 365 dagar (alltså jordvarv runt den egna axeln). Problemet är dock att jordens varv runt solen inte tar exakt 365 dagar utan 365,2422 dagar.

När man några decennier före Jesus födelse i Romarriket introducerade den julianska kalendern löste man så småningom problemet genom att låta vart fjärde år innehålla en extra dag (skottdagen) i februari. Dock blir ett genomsnittsår då 365,25 dagar och inte 365,2422 dagar. Inte så stor skillnad kan tyckas men på 128 år blir felet en hel dag. Fram till medeltiden hade alltså nästan två veckor lagts till felaktigt vilket gjort att högtidsdagar och dylikt förskjutits. Luciadagen är ett sådant exempel som när dagen började firas nog inföll på årets längst natt, men som på medeltiden då flyttat c.a. tio dagar men ändå hos vissa kallades ”årets längsta”.

Så här skriver Lodén:

Det dröjde dock inte särskilt länge innan felaktigheterna upptäcktes, och det kan väcka en viss förvåning att det tog så mycket längre tid innan någon reform kom till stånd. (s. 126)

Men  på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Således är år 2012 ett skottår.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 31/12 – 2011)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vem skrev julevangeliet?

av

Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

img_20161218_150430

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:

Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-12-26)

Källa: Forums Religionslexikon

Harrison, Dick ”Hur gammalt är julevangeliet?” 2015-12-25

Profilbild för Okänd

Varför heter det ”glögg”?

av

Kort svar: Ordet glögg kommer av ordet ”glödga” som betyder ungefär upphetta tills det glöder. Glögg är alltså en värmd dryck, ofta vin.

Att dricka kryddat vin är känt sedan åtminstone antiken. Men tillsatte kryddor för att dölja dålig smak och för att kryddorna ansågs ge bättre hälsa.

I Sverige är benämningen glödgat vin (i betydelsen uppvärmt vin) känt sedan början av 1600-talet.

Iagh beder eder, mina wäner båda,
I wilia fölia migh hem till min
På en kanna glödgat wyn.

Att dricka varmt vin var – naturligt nog – främst förknippat med de kallare månaderna och sedan slutet av 1800-talet är glöggen tydligt förknippat med just julhelgen och de högtidsdagar som kommer närmast före jul i december månad.

1024px-Glögg_kastrull
Glögg

Just ordet glögg kommer alltså av verbet ”glödga” som betyder ”upphetta (ngt) till glödning, bringa (ngt) att glöda”

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-25)

Källa: Svenska Akademins ordbok

Profilbild för Okänd

Vilket datum är vintersolståndet 2011?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2011 inträffar (svensk tid) den 22 december kl. 06.30.

Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.

Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatorn kallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 06.30 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.

Källa: Naval Oceanography Portal

Profilbild för Okänd

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anakronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säga att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i samband med Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Andra detaljer som skulle kunna användas som tidsmarkörer är:

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap), uppdaterad 2020-12-28

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Profilbild för Okänd

När börjar julkalendern i SVT 2011?

av

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender sänds torsdag 1 december kl. 07.15 (och repris 18.15).

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den första advent (som ju kan vara mellan 27 november och 3 december). Sedan 70-talet har dock julkalendern i SVT istället börjat 1 december (med undantag för Klasses julkalender 1992).

Så här beskrivs årets julkalender (2011) – Tjuvarnas jul:

SVT:s julkalender 2011 heter Tjuvarnas jul och är en julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset längtar efter att tjäna pengar – och stans tjuvliga längtar efter att stjäla!

Och den börjar alltså 07.15 den 1 december.

Källa: svt.se

Profilbild för Okänd

När är första advent 2011?

av

Kort svar: Första söndagen i advent 2011 är 27 november.

Advent är en period omfattande cirka fyra veckor som påbörjas söndagen fyra veckor före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.

Om juldagen (som i år – 2011) är på en söndag så kommer första söndagen i advent vara fyra söndagar innan, alltså 27 november. Om juldagen däremot är på en måndag (och julafton på en söndag) är första advent istället 3 december.

Att första advent infaller 27 november betyder inte att Julkalendern på SVT 2011 börjar då – årets julkalender börjar 1 december. Dock har det inte alltid varit så. Fram till mitten av 70-talet började Julkalendern (som då hette adventskalendern) alltid första advent och kunde därmed vissa år innehålla fler än 24 luckor.

Profilbild för Okänd

Vilken dag ska man tända ljus på gravarna 2026?

av

Kort svar: De allra flesta tänder gravljus på den lördag som i almanackan kallas alla helgons dag (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november). År 2026 är det lördag den 31 oktober.

Att hedra de döda genom att tända ljus på gravarna har lokalt funnits som en tradition knuten främst till julhelgen. Under första halvan av 1900-talet blir det dock alla helgons dag som tar över som gravsmyckningsdag. Det är också i anslutning till detta som alla helgonsdag på nytt, efter att den avskaffats 1772, återfår sin status som självständig helgdag.

gravljus
Gravljus

Allhelgona är en av de äldsta kristna högtiderna vi har i Sverige och är känd sedan tidig medeltid. Ursprunget till det kyrkliga firandet av helgon i början av november finns förmodligen i en vilja hos den katolska kyrkan att göra om det folkliga firandet av döda vid vinterns början (1 november) till ett kyrkliga firande – på samma sätt som man gjort med Jesus födelsedag. Det är någonstans runt 800-talet som alla helgons dag blir en självständig helgdag i katolska kyrkan.

Från slutet av 1800-talet känner vi seden att tända ljus på gravar, men den var då knuten till julhelgen och till en början var det julgranar med brinnande ljus som tändes. Bringéus skriver:

I viss utsträckning förefaller detta bruk [med ljus i granar på gravarna] ha berett vägen för de egentliga gravljusen, som under 1950-talet blev vanligare än granar med ljus.

De tidigaste exemplen på att alla helgons dag förknippas med gravsmyckning och ljus på gravarna kan vi hitta under det tidiga 1900-talet. Det finns en hypotes om hur seden kom till Sverige. Martin Modéus skriver:

På många platser tänder man också ljus till minne av de döda, en sed som är drygt ett sekel gammal och som först lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavbergs porslinsfabriker i Stockholm.

Att det skulle vara just italiensk porslinsarbetare ska nog tas med en stor nypa salt, men att seden på något sätt kommer från södra Europa är sannolikt. Under det fortsatta seklet blir seden att tända ljus och smycka gravarna vanligare och vanligare. På en direkt fråga från en läsare i november 1932 om vilken dag som är ”gravsmyckningsdag” så svarar man i SvD ”Alla helgons dag är gravsmyckningsdag”. Vidare skriver man i oktober 1940 att ”Bruket att tända ljus på gravarna har blivit allt mera allmänt i Sverige.”

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-10-28, uppdaterat 2022-10-09)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

SvD 1933-11-26

SvD 1940-10-27

Profilbild för Okänd

När är Halloween 2011 i Sverige?

av

Kort svar: Ska du fira enligt amerikansk tradition är det 31 oktober som gäller. Dock kan du även fira aftonen före alla helgons dag (vilket i år är 4 november).

En av de vanligaste frågorna jag får till Högtidsbloggen i oktober är vilket datum Halloween ska firas. Problemet med att ge ett kort och rakt svar på frågan är att Halloween är en relativt sentida import från USA som delvis krockar med ett förvisso också sentida, dock något äldre bruk att fira Alla helgons dag i Sverige.

Ska man strikt följa det amerikanska firandet av Halloween så är det 31 oktober som gäller. Det är datumet som man i den anglosaxiska världen firar Halloween och det beror på att datumet är dagen före Allhelgonadagen i den västerländska kristenheten. Halloween kommer just av ordet All Hallows eve (dvs alla helgons afton – dagens före Allhelgonadagen).

Nu finns det också ett – inte så litet – förkristet inslag i Halloweenfirandet som kan spåras till Irland och firandet av övergången från sommarhalvåret till vinterhalvåret. Att dra direkta paralleller mellan nutida Halloweenfirande och förkristet firande på Irland går dock inte, mycket har hänt på vägen.

När Halloween kom till Sverige under 1990-talet blev det viss diskussion vilken dag man egentligen skulle fira det svenska Halloween. Problemet för svenska förhållande är nämligen att vi (till skillnad från övriga västerländska kristenheten) inte firar Allhelgona på Allhelgonadagen 1 november, utan har lagt till en egen dag Alla helgons dag (första lördagen i november). Problemet blir då att Alla helgons afton (alltså vårt Halloween) blir fredagen före lördagen som är Alla helgons dag. År 2011 är Alla helgons dag 5 november – alltså infaller Alla helgons afton 4 november.

Tidigare år har det förekommit diskussioner här på bloggen att vi i Sverige inte kan välja en egen dag att fira Halloween på utan måste följa det amerikanska. Problemet med att argumentera på det sättet är att vi redan valt att fira vissa högtidsdagar på datum som skiljer sig från ursprungsland. Jul firar vi ju i Sverieg den 24 december medan resten (så gott som) av världen firar 25 december. Midsommarafton infaller i Sverige alltid på en fredag (19-25 juni), medan den riktiga midsommarafton är 23 juni.

Källa: Mors dag och Halloween av Gillis Herlitz.

Profilbild för Okänd

När är eid al-fitr 2011?

av

Kort svar: Eid al-fitr påbörjas (runt) den 30 augusti 2011 och håller på i tre dagar.

Den muslimska tideräkningen skiljer sig från den västerländskt kristna (som är den dominerande i dagens globaliserade värld). Anledningen är att den kristna (eller gregorianska) tideräkningen utgår från solåret (c.a. 365 dagar på ett år) medan de muslimska tideräkningen utgår från månmånaderna (29,5 dygn). En kalender kan inte både ta hänsyn till ett jorden tar c.a 365 dygn att snurra ett varv runt jorden och att månen tar 29,5 dygn att ta sig ett varv runt jorden.

Eftersom den gregorianska kalendern följer solen och den muslimska diton följer månen så infaller de muslimska högtiderna inte på samma datum från år till år enligt den gregorianska kalendern (däremot är det såklart alltid samma datum enligt den muslimska kalendern).

Den muslimska kalendern består av tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den nionde av dessa tolv månader är Ramadan och då infaller också den för troende muslimer obligatoriska fastan. När månaden Ramadan är slut följer månaden shawwal – och det är under de tre första dagarna av shawwal som högtiden eid al-Fitr firas.

Eftersom månaden börjar i och med den första soluppgången efter att den första nymånen siktats är det inte självklart exakt när eid al-fitr börjar. Olika organisationer har tagit fram kriterier för detta t.ex. The Fiqh Council of North America och  European Council for Fatwa and Research. Enligt dem börjar shawwl tisdag 30 augusti 2011 och det blir då den första dagen för eid al-fitr.