Kort svar: Påskafton 2017 är lördagen den 15 april och påskdagen söndag 16 april.
Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan. Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.
Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiskafullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars. År 2017 är den ecklesiastiska fullmånen tisdagen 11 april och söndagen närmast därefter (16 april) är således påskdagen.
Kort svar: Tredjedag påsk avskaffades som helgdag i Sverige 1772.
Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.
Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Traditionen att dela ut påskägg fyllda med godis varierar och i vissa delar av landet är det på skärtorsdagen man gör det och i andra delar är det på påskafton.
Sötsaker i påskägg finns belagt sedan mitten av 1800-talet. I en artikel i GP från 1866 skriver man:
Ty i afton är det Påskafton, och en gammal sed fodrar att i then nattene skola de små ha påskägg med ”pullor” i
Pullor i citatet syftar på [socker]pullor, alltså sockergryn eller små bitar av socker. Det är inte smågodis som vi tänker oss det idag. Men redan 1866 kallades alltså bruket att ge barn sötsaker i påskägg, exempelvis bildägg, för ”gammal sed” vilket indikerar att traditionen går tillbaka åtminstone till första halva av 1800-talet. Och då var det på påskafton som sötsakerna delades ut.
Under slutet av 1930-talet introducerades sen smågodis i Sverige. Några årtionden dessförinnan så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.
Men förutom påskharen så finns ytterligare en figur som sammankopplas med god – påskkärringen. Påskkärringen har utvecklats till en tradition där barn klär ut sig till häxor och går runt i bostadsområdet och tigger godis.
Vilken dagar som används för att gå påskkärring är olika, men klart knutet till olika delar av landet. Att gå påskkärring på påskafton är tydligt knutet till västra Sverige medan skärtorsdagen förekommer på andra platser.
Så vilken dag barnen ska få påskägg med godis kan alltså variera. Etnologen Anna Burstedt säger så här:
Om man kopplar påskägget till brytandet av den 40 dagar långa fastan så är den stora festdagen på påskafton och den dag då man dukar upp och äter bland annat de många ägg som värps. Kopplar man påskägget däremot mer till påskkärringarna som kommer på skärtorsdagen, som att det är något de ska få i gåva för att inte göra ”häxbus” så blir det så klart på skärtorsdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-25, uppdaterad 2022-04-07)
Det går på flera sidor på nätet att läsa att år 1818 var senaste gången som påskdagen inföll så tidigt som 22 mars. Och detta är i princip sant, förutom för Sverige.
Sverige hade nämligen under delar av 1700- och 1800-talet ett helt eget sätt att räkna ut påsken. Från 1700 till 1711 gällde en alldeles speciell ”svensk kalender” som avvek från den julianska med en dag (pga skottdagen 1700). Från 1712 till 1753 gällde återigen den julianska.
Men efter förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man året därefter att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa), vilket gjorde att svensk påsk under vissa år inföll på helt andra datum än den övriga kristna världen, t.ex. inföll påskdagen 1742 redan den 14 mars.
År 1761 var påskdagen också den 22 mars och då sammanföll det svenska sättet att beräkna påsk med övriga världen. Så 1761 är senaste gången påskdagen infallit så tidigt som 22 mars i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-13)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Kort svar: Den judiska högtiden pesach (som ibland felaktigt kallas ”judisk påsk”) firas till minne av uttåget ur Egypten som omnämns i Exodus.
De flesta kristna högtider (varav flera är helgdagar i Sverige) firas till minne av händelse i Jesus liv. Inom judendomen är det däremot det judiska folket och dess historia som är i fokus för olika högtider.
En av de judiska högtider som har stor betydelse för formandet av den kristna påsken är pesach (ibland också felaktigt kallad ”judisk påsk”). Det var pesach som Jesus och hans lärjungar firade när de reste till Jerusalem för hans sista vecka i livet (enligt Bibelns berättelser). Men vad är det juden Jesus firade och dagens judar fortsätter att fira?
Bakgrunden till judisk pesach
I boken Exodus (som i kristen tradition kallas Andra mosebok) berättas om hur Moses blir ledare för israeliterna och efter tio svåra plågor leder dem ut ur Egypten för att för dem till det utlovade landet.
Men precis som med kristna högtider finns det troligen ett seder och bruk som förekommer det religiösa innehållet. Lodén skriver:
Den ursprungliga judiska påsken var sannolikt en ren vår- och skördefest, som senare kom att sättas i samband med uttåget ur Egypten och successivt tillföras ytterligare element av olika slag.
Ordet ”pesach” (som också har gett det svenska ordet ”påsk”) betyder ungefär ”gå förbi” eller ”skona” – jämför med svenskans passera. Den som gick förbi och skonade var G-d.
Herren skall gå fram genom landet och hemsöka egypterna. Men när han ser blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte låta Förgöraren gå in i era hus för att döda er. (Exodus 12:23)
Bakgrunden är att israeliterna hade blivit slavar i Egypten. Moses hade blivit utvald av G-d att leda israeliterna ur fångenskapen, men farao var helt emot den idén. För att övertyga farao lät G-d tio svåra plågor hemsöka Egypten – den sista var att alla förstfödda (både människor och djur) skulle dö.
För att israeliternas barn skulle skonas bestämde G-d att de skulle slakta ett lamm och måla blod på ”båda dörrposterna och tvärbjälken”. På så sätt kunde G-d veta vilka dörrar han skulle gå förbi och på så sätt skonades israeliternas barn. Därefter kunde de under ledning av Moses tåga ut ur Egypten.
Och det är utifrån den berättelsen som det judiska pesachfirandet har utformats.
Kort svar: Påskdagen i Sverige 1742 inföll (till skillnad från övriga kristna världen) redan den 14 mars.
Påsken är kristendomens viktigaste högtid i och med firandet av Jesus död och uppståndelse. Under de första århundradena efter Jesus korsfästelse kunde olika kristna församlingar fira påsken på olika datum och även på olika veckodagar även om söndagen var den absolut vanligaste. I öst firade man samma dag som judarna, men inte i västkyrkorna. Lars Nystedt skriver:
De västliga kyrkorna däremot firade påsken enligt de synoptiska evangelierna, alltid på en söndag och efter fullmånen i vårmånaden. Dessutom fanns en regel att den inte fick firas samtidigt med judarnas pasach. Sammanföll de fick påsken skjutas på en vecka.
Ju större den kristna gemenskapen blev desto mer ohållbart blev det att olika grupper firade påsken på olika dagar. Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 bestämdes att påsken alltid skulle firas på en söndag, men det fanns fortfarande olika sätt att räkna ut vilket datum denna söndag skulle vara.
Vad gäller påskdagens datum tillkommer ytterligare en komplikation för svenskt vidkommande. På förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man i Sverige året därefter att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa). I Celsii almanacak för 1740 står följande i förordet:
1:mo Påskan celebreras på Söndagen som efter Astronomisk Uträkning infaller näst efter närmaste Full-Månen till Wårdagjämningen
De praktiska följderna av detta beslut (som varade fram till 1844) och det faktum att Sverige följde den julianska kalendern var bl.a. att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars.
Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.Nordisk familjebok skriver:
Så firades t. ex. påskdagen 1742 i Sverige redan d. 14 Mars (den gamla stilen var då ännu
gällande, och vårdagjämningen inträffade i verkligheten långt före den 21 Mars), under andra år åter kom den en vecka senare än i det öfriga Europa.
En notering från en begravningsbok nämnda år berättar:
2den dag Påsk begrofs Mats Matss ifrån Tranemåla, som blef drunknader i siöen, som är wid gården uti wången
Annandag påsk 1742 är alltså inte samma annandag påsk som man kan beräkna med hjälp av kyrkliga tabeller – utan den 15 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-12)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Kort svar: Det tidigaste datum påskdagen kan infall på är den 22 mars och det inträffade senast 1818 (dock inte i Sverige) och kommer inte att inträffa igen förrän 2285.
Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiskafullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars, vilket är det tidigaste datum som påskdagen kan infalla på.
Dock har påsken infallit ännu tidigare i Sverige eftersom man mellan åren 1740–1844 hade ett helt eget sätt att beräkna påsken. Normalt beräknas påsken utifrån nämnda påskfullmåne (som bestäms via tabeller och en fixerad vårdagjämning) men i Sverige beräknades påsken astronomiskt mellan 1740 och 1844.
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.
Högtider och traditioner 