Profilbild för Okänd

När sändes en uppesittarkväll dagen före julafton på radio första gången?

Kort svar: Första gången som det i radions tablå finns ett program som liknar en uppesittarkväll är 23 december 1929.

Konceptet med uppesittarkväll dagen före julafton går tillbaka till att elektriskt ljus kommer till Sverige i bredare skala. Så här skriver Nordiska museet:

Uppesittarkvällen kom [ under 1900-talets första hälft] framför allt att förknippas med dagen före jul, som ofta innebar extra mycket sysslor. Då förändras också uppesittarkvällens bestyr mer till att tillhöra kvinnan i huset.

Redan 1925 börjar Radiotjänst med regelbundna radiosändningar och det dröjer bara fyra år innan det första radioprogrammet som har temat ”uppesittarkväll” sänds. I Riksprogrammet dagen före julafton 1929 sänds ”Dan före dan”, ett underhållningsprogram med bland annat sjömansvisor och dragspelskvartett.

Radio

Utifrån radions tablåer kan man inte se att detta blir en tradition omedelbart. Program med samma titel sänds 1937 utan vidare specifikation om innehåll. Fem år senare (1942) finns ”Dans före dan” med en lite utförligare beskrivning:

Grammofonmusik och sketch med Sonya under julklappsbestyren.

Efter det sänds liknande uppesittarprogram 1946 och 1948. Tradition blir det första dan före dan 1949 då radion sände programmet ”Endast mamma är vaken” timmarna före tolvslaget på kvällen före julafton. Programmet sändes sedan i drygt tjugo år fram till 1971. Därefter är det några års uppehåll på uppesittarkvällar i radio innan ett Hasse Tellemar 1975 leder ett rent uppesittarkväll-program sänds. Därefter är det t.ex. Mona Krantz och Christer Ulfbåge som leder programmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-08-18

Uppesittarkväll – en föränderlig tradition” Nordiska museet (läst 2021-12-11)

radiotablåer i SvD

Profilbild för Okänd

Varför sändes midnattsmässan 1999 från Linköpings domkyrka och inte från Peterskyrkan?

Kort svar: Att SVT sände midnattsmässan 1999 från Linköpings domkyrka berodde på att man ville visa på midnattsmässan som ny-svensk kyrkotradition och att det var särskilt lämpligt att göra en ny grej i samband med just millennieskiftet.

En midnattsmässa är en gudstjänst som hålls i anslutning till midnatt, den mest frekvent förekommande är midnattsmässan i anslutning till julfirandet. Sedan 1958 har SVT sänt midnattsmässa sent på julaftonskvällen.

Under de första årtionden så var det olika kyrkor i olika länder som anordnade den midnattsmässa som SVT sände. Ett år kunde det vara från Bergskirche i Västtyskland och ett annat år från St Bénédict-sur-Loire i Frankrike. Men från och med julen 1981 så blev det påvens midnattsmässa i Peterskyrkan i Rom som svenska teve-tittare kunde titta på och så har det varit varje jul förutom ett år.

Det finns nämligen ett undantag från regeln att midnattsmässan på julafton ska sändas från Peterskyrkan i Rom. Det förra seklets sista midnattsmässa sändes nämligen från Linköpings domkyrka vilket ledde till ”kraftiga reaktioner”.

Från SvD:s tablå

Att sända midnattsmässan 1999 från Linköping var en idé som kom från producenten Johannes Söderberg som också bodde i Linköping. Enligt en artikel i SvD ville han

visa upp midnattsmässan som ny-svensk kyrkotradition och tyckte det var särskilt lämpligt i samband med millennieskiftet. Han ville också uppmärksamma ett unikt samarbete kring en julkrubba mellan Linköpings stift och kommun.

Beslutet fattades av chefen för SVT:s för religions- och livsåskådningavdelning Bengt Bergius som i sin tur menade att det var fint att man stod nollställda inför framtiden. Bergius menade också några dagar efter julafton att mässan från Linköping setts av 2,1 procent mot 0,9 för midnattsmässan från Rom året innan.

Men experimentet med midnattsmässa från en luthersk kyrka i Sverige blev kortvarigt. Redan på det nya seklets första år var man tillbaka i Rom.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

Stark reaktion mot bruten mässtradition” SvD 1999-12-28

Profilbild för Okänd

Vilken dag har man midnattsmässa i kyrkan?

Kort svar: Midnattsmässa är en gudstjänst som hålls kring midnatt och syftar nästan alltid på den mässa som genomförs med början en stund innan midnatt på julaftonskvällen. Teve-sändningen börjar runt 21.30 sedan ett antal år tillbaka.

Att kristna firar jul hänger samman med berättelsen om Jesus födelse. En viktig tradition inom den svensk kristenhet historiskt har varit att besöka kyrkan på juldagens morgon – alltså julotta. Från senare delen av förra seklet har dock julottetraditionen utmanats av midnattsmässor.

Nationalencyklopedin definierar en midnattsmässa som ”nattvardsgudstjänst vid midnatt, särskilt på julnatten /../ men även på påsknatten”. Själva gudstjänsten inleds vanligen en kort stund före eller några timmar före midnatt. Den första radiosända midnattsmässan i Sverige kunde höras 1945 och började då precis vid midnatt. När den första midnattsmässan sändes i svensk teve 1958 började sändningen 23.55 och pågick fram till 01.15.

Skärmdump från SVT

Fram till 2008 började teve-sändingen från midnattsmässan strax före midnatt, men mellan 2009 och 2013 hade starttiden flyttats fram till 22.00. Därefter börjar midnattsmässan på teve kl 21.30, förutom ett undantag från 2021 då mässan sändes från Linköpings domkyrkan med start kl. 21.30.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

Källor:

TV-tablåer i SvD julafton 1955-2024

Profilbild för Okänd

Från vilka kyrkor och städer har midnattsmässa på jul sänts på svensk teve?

Kort svar: Sedan starten 1958 har midnattsmässan sänts från flera olika kyrkor och länder, men sedan början på 1980-talet har det varit Peterskyrkan i Rom som varit det absolut vanligaste.

Att kristna firar jul beror på Jesus födelse. Historiskt har den vanligaste kyrkogångsdagen i samband med julen varit julottan på juldagens morgon, men från senare delen av 1900-talet har dock julottetraditionen utmanats av midnattsmässor.

Midnattsmässa

Midnattsmässorna går historiskt tillbaka till den europeiska medeltiden, men de första försöken att introducera midnattsmässa skedde i Stockholm på 1940-talet. De första radioutsändingarna från en midnattsmässa genomfördes 1945. Den första teve-sändningen från en midnattsmässa i svensk teve genomfördes sent på julaftonskvällen 1958 kl 23.55 från Mont St Michel i Frankrike.

Efter 1958 har svensk teve sänt midnattsmässa varje år. Under de första årtiondena var det från olika kyrkor i västra Europa, men sedan 1981 har det (förutom vid två tillfällen) varit midnattsmässan från Peterskyrkan i Rom som sänts.

Här är en lista över samtliga midnattsmässor som sänts i svensk teve:

År och tidKyrkaLand
1958 (23.55-01.15)Mont St MichelFrankrike
1959 (23.45-01.15)Bergskirche i EisenstadVästtyskland
1960 (23.55-01.30)VolendamNederländerna
1961 (23.50-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1962 (23.55-01.10)VezelayFrankrike
1963 (23.55-??)katedralen i BrüggeBelgien
1964 (23.55-01.30)MaastrichtNederländerna
1965 (23.55-01.00)St Bénédict-sur-LoireFrankrike
1966 (23.55-01.15)Mont St MichelFrankrike
1967 (23.55-01.00)Michaelskyrkan i MünchenVästtyskland
1968 (23.55-01.00)Halleinkyrkan i SalzburgVästtyskland
1969 (23.55-01.00)Plevben i Bretagne Frankrike
1970 (24.00-01.30)Dominicus-kyrkanAmsterdam
1971 (23.55-01.10)St Nicolas-katedralen FribourgSchweiz
1972 (00.05-01.45)Födelsekyrkan i BetlehemPalestina
1973 (00.00-01.05)Katedralen i EssenVästtyskland
1974 (23.40-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1975 (23.35-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1976 (00.00-01.30)Katedralen i StrasbourgVästtyskland
1977 (23.40-01.10)GrimentzSchweiz
1978 (23.50-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1979 (23.15-00.15)Heiligenkreuz i WienÖsterrike
1980 (23.00-00.15)Osnabrück katedralVästtyskland
1981 (24.00-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1982 (24.00-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1983 (23.55-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1984 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1985 (23.55-01.30) Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1986 (00.00-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1987 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1988 (23.55-01.55)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1989 (23.55-02.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1990 (23.55-01.50)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1991 (23.55-01.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1992 (23.55-01.55)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1993 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1994 (23.55-01.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1995 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1996 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1997 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1998 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1999 (23.00-00.45)Linköpings domkyrkaSverige
2000 (23.55-00.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2001 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2002 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2003 (23:55-01:50)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2004 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2005 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2006 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2007 (23:55-02:00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2008 (23:55-02:00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2009 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2010 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2011 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2012 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2013 (22.00-23.29)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2014 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2015 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2016 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2017 (21.30-23.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2018 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2019 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2020 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2021 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2022 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2023 (21.30-23.20)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2024 (21.30-23.55)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2025 ()

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

Källor

TV-tablåer i SvD julafton 1955-2024

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT på julafton 1966?

Kort svar: Arne Weise ledde sändningen på julafton mellan kl. 14 och 17 och sedan var det Alicia Lundberg som var hallåa på kvällen.

Sedan början av 1960-talet har det varje julafton varit lite olika personer som varit teve-hallåa eller lett olika studioprogram i teve. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise men fram till 1980 var han bara julvärd vid två tillfällen – 1964 och 1966. Det finns återkommande uppgifter om att Weise var julvärd kontinuerligt från 1972 till 2002, men det stämmer alltså inte.

På julafton 1966 började teves sändningar 14.00 med programmet Jul i studion som beskrevs så här:

I tre timmar, ända fram till kl. 17, bjuds barnen julunderhållning från TV-studion, där flickor och pojkar samlats kring granen för lek och dans. Programvärd är Arne Weise. Sändningen inleds med att sista luckan i Adventskalendern öppnas.

Under de tre timmarna sändes också Kalle Anka sista gången med sitt originalprogram. Året därefter hade Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget tagit bort.

Info i DN julafton 1966

När klockan slagit 17 på julafton 1967 var det färdigt för Arne Weise i rutan och istället tog programpresentatören Alicia Lundberg över. Hon återkom sedan på annadagskvällen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-26

Källor:

SvD 1966-12-24

DN 1966-12-24

Profilbild för Okänd

När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk teve sändes på julaftonsnatten 1958.

Traditionen att gå på midnattsmässa började växa fram i Sverige runt tiden för andra världskriget. Det skulle dock dröja länge innan de konkurrerade ut julottorna, men redan 1945 sändes den första midnattsmässan i radio från S:ta Eugenia kyrka.

Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.

Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1958-12-24

Profilbild för Okänd

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk radio sändes vid midnatt på julafton 1945.

Länge var julottan på juldagens morgon det viktigaste kyrkobesöket i Sverige, men under slutet av 1900-talet blev istället midnattsmässan populärare. Midnattsmässor har dock förekommit i Sverige sedan åtminstone 1940-talet.

Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:

Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.

Reaktionerna i SvD var positiva:

Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.

När teven lanserades i mitten av 1950-talet blev midnattsmässan där ett stående inslag och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässor även i teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1945-12-24

SvD 1945-12-27

Profilbild för Okänd

När slog den färdigkokta julskinkan igenom?

Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.

Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.

I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:

De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.

Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.

Annons i SvD 1998-12-14

Källor: SvD 1934-12-21

DN 1994-10-11

DN 1999-01-14

DN 2004-12-21

Profilbild för Okänd

När sändes ”Tomten är far till alla barnen” första gången på julafton?

Kort svar: Första gången som ”Tomten är far till alla barnen” sändes på teve på julafton var år 2001 då den gick på TV1000 Cinema. På TV4 sändes den på julafton första gången 2008.

Julhelgen är den svenska helg som mer än någon annan kommit att förknippas med återkommande teve-inslag. Sedan 1960 sänds Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton och sedan 1975 gäller samma sak för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Avsnitt som tillkom under 1990-talet var Kan du vissla, Johanna? (1994), Svensson, Svensson (1996) och Astrids jul (1999). En mer sentida jultradition är Tomten är far till alla barnen.

Filmen, i regi av Kjell Sundvall, hade premiär på bio i november 1999. Första gången som den tevesändes var den 27 november året efter premiären på TV1000 Cinema. Ytterligare en månad senare så visas Tomten är far till alla barnen för första gången på julafton, även nu på TV1000 Cinema.

Teve-tablå med Tomten är far…

Men det är som film på TV4 som Tomten är far till alla barnen har blivit en tradition. Det är 2007 som TV4 visar filmen och då på juldagen kl. 20.00. Året därefter visas filmen samma tid, men på julafton. Därefter dröjer det två år innan den visas igen 2010, men från 2012 så har den sedan visats varje julafton på TV4.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-28)

Källor

SvD 2001-11-23

SvD 2001-12-24

SvD 2007-12-22

SvD 2008-12-24

Teve-tablån för julafton 2009-2021

Profilbild för Okänd

När tar adventstiden slut?

Kort svar: Advent slutar i och med att julaftonskvällen går över i juldagsnatten.

Advent (som betyder ankomst) är en period om cirka fyra veckor som börjar fyra söndagar före juldagen. Att första advent alltid är på en söndag gör att datumet kan variera från 27 november till 3 december. Fjärde söndagen i advent kan därmed infalla mellan 18 december och 24 december, aldrig på juldagen (25 december).

COLLECTION: Gustav Andersson

Den period som vi kallar adventstiden håller alltså på till och med julafton och tar slut när julaftonsnatten går över till juldagen. Inom bl.a. Svenska kyrkan och katolska kyrkan firar man midnattsmässa under natten till juldagen och det är då den egentliga julhelgen börjar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-24)

Källa:  Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Nordiska Museet ”1:a advent” (läst 2021-11-24)