Kort svar: Första söndagen i advent 1960 inföll 27 november.
Advent är den förberedelsetid som pågår cirka fyra veckor inför julhelgen. Adventstiden börjar med den söndag som infaller fyra söndagar före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december innebär det att första söndagen i advent kan infalla från 27 november till 3 december.
År 1960 var juldagen på en söndagen vilket innebär att första söndagen i advent inföll fyra veckor tidigare – den 27 november. Det speciella med första advent 1960 var att detta år sändes den första adventskalender i teve – Titteliture. Under de första åren som adventskalendern sändes i teve började den inte nödvändigtvis 1 december. Detta fick 1960 som konsekvens att papperskalendern detta år hade 28 luckor en för varje dag från 27/11 till 24/12.
Adventskalendern 1960
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13
Källor: Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot
Det finns inte särskilts många undersökningar om hur utbrett bruket är bland olika grupper. Den enda undersökning som jag känner till är en som Sifo gjorde för Svenska kyrkan 2017. Då frågade man drygt fyratusen svenskar om de kommer att ”besöka en kyrkogård eller minnesplats i samband med Allhelgona i år?”.
Uppdelat på åldersgrupper kan man se en tydlig skillnad mellan yngre och äldre. Hos gruppen 18-29 år var det 33 procent som svarade ”ja” men i gruppen 65-79 år var det 66 procent som skulle gå till kyrkogård eller minnesplats.
Diagram
Bland de yngre fanns det en märkbara skillnad mellan män och kvinnor. I gruppen 18-29 år var det 27 procent av männen, men 40 procent av kvinnorna som svarade ”ja” på frågan. I gruppen 30-49 var siffrorna för ja-svar 36 procent (män) och 50 procent (kvinnor).
En jämförelse man kan göra är med halloweenfirande i Sverige där siffrorna är de motsatta – fler yngre än äldre firar halloween.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-07
Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på alla helgons dag eftersom det är en röd dag.
Systembolaget har monopol i Sverige på försäljning av starkare drycker. Ett sätt att minska konsumtionen av alkohol har varit att ha begränsade öppettider på bolagen, ex. att ha söndagsstängt och stänga tidigare på lördagar.
Systembolaget har ända sedan starten 1955 haft stängt på röda dagar, vilket bl.a. innebär att det är stängt på Kristi himmelsfärdsdagen som är en röd dag mitt i veckan, men öppet på påskafton som inte är en röd dag.
Alla helgons dag är sedan 1953 en röd dag som alltid infaller på en lördag, den lördag som infaller närmast före den första söndagen i november. Detta innebär att Systembolaget har stängt på alla helgons dag, trots att Systembolaget har haft lördagsöppet sedan 2001.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-02
Kort svar: Sverige införde normaltid (alltså gemensam tid för hela landet) den 1 januari 1879.
Under merparten av Sveriges historia har tiden inte varit gemensam för landet. På klockorna har det skiljt åtskilliga minuter mellan t.ex. Stockholm och Göteborg eller mellan Strömstad och Haparanda. Men när järnvägen började byggas ut under andra halvan av 1800-talet ökade behovet av att ha en gemensam normaltid för hela landet, en ”borgerlig tid” som det kallades.
Till en början hade tågen en särskild järnvägstid som gällde enbart för tågtidtabellerna. Men under slutet av 1870-talet beslutade man om en gemensam tid för hela landet. Så här refererade Värnamo Nyheter under hösten 1878
Redan den 31 Maj utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse om antagande från och med 1879 af en för hela riket gemensam tidsberäkning, enligt hvilken tiden å alla rikets orter skall såväl i rättsligt som i borgerligt hänseende beräknas lika med medeltiden för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observatoriimeridian
När nyårsdagen 1879 inletts hade alltså hela Sverige en och samma tid vilket innebar en del problem. Aftonbladet rapporterade att resenärer på Stockholms central missade sina tåg eftersom Trafikstyrelsen inte ändrat i sina tidtabeller och att tågen således gick tolv minuter för tidigt.
Kort svar: Övergången från sommartid till normaltid (vintertid) sker den sista söndagen i oktober i och med att man kl. 03.00 flyttar tillbaka klockan en timme till 02.00. År 2026 blir det söndagen 25 oktober.
Så sent som 1879 infördes normaltid i Sverige, vilket innebar att alla svenska städer fick samma tid. Att man gjord det beror främst på att behovet av enhetlig tid uppkommit som en konsekvens av järnvägens utbyggnad.
Kort svar: Kål-Lukas är en folklig benämning på Lukasdagen (18 oktober) som syftar på att trädgårdsväxterna denna dag skulle vara upptagna ur jorden.
Flertalet av årets dagar är knutna till olika minnesregler för jordbruket. Ett exempel är att om säden hade gått i ax kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli). Ett annat exempel är Larsdagen som det finns flera olika minnesregler kring. I de västra och sydliga landskapen skulle slåttern vara färdig (detta kan på andra platser också gälla Bartolomeusdagen (den 24 augusti) och från Västergötland berättades det att lien inte längre bet efter Larsmäss.
Ett tredje exempel, som verkar var rätt lokalt, är minnesregeln att man skulle ha skördat alla sina grönsaker till Lukasdagen, 18 oktober. Minnesregeln, som i sin tur gett dagen smeknamnet ”Kål-Lukas”, finns främst i Västergötland.
Att 18 oktober har Lukas som namnsdag beror på att det är festdag för evangelisten Lukas som dessutom är skyddshelgon för konstnärer, läkare, ungkarlar, notarier, slaktare och bryggare.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-19
Litteratur:
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Det utan tvekan populäraste varumärket vad gäller glögg i Sverige är Blossa. Blossa lanserades som varumärke 1993 och redan samma jul fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.
Blossa 2003
Till julen 2003 lanserade Blossa första gången en ”årgångsglögg”. Så här svarade Maria Snitting, produktchef på Vin & Sprit 2003 på frågan varför man lanserade en ny variant av Blossa i år med ”en snygg flaska”:
För att skapa nyfikenhet och intresse för varumärket Blossa. Blossa 03 är en årgångsglögg och kommer bara att finnas i år. Vi kommer att lansera en sådan med ny smak och design varje år.
Beträffande smaken på 2003 års glögg sa Snitting:
I Blossa 03 är det pomerans och apelsin i smaken, men den har samma grundkryddning som den traditionella glöggen.
På själva flaskan från 2003 står det dock bara ”pomerans”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-12
Julafton 2023 infaller just på en söndag vilket gör att första söndagen i advent är tre söndagar dessförinnan – alltså 3 december. Däremot öppnar man fortfarande första luckan i adventskalendrarna fredag 1 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12
Kort svar: FN-dagen firas 24 oktober eftersom det var detta datum som organisationen grundades i och med att FN-stadgan godkänts av tillräckligt många medlemmar.
I en svensk almanacka finns numera flertalet temadagar som inte är historiskt kopplade till vare sig helgon, apostlar eller Jesus. En del av dem är tämligen okända medan andra röner större uppmärksamhet när de infaller. En temadag som tillhör den senare kategorin är FN-dagen 24 oktober. Den uppmärksammas inte sällan i skolor och är dessutom sedan 1982 flaggdag i Sverige.
FN-flaggan
Att 24 oktober är FN-dag beror på att det var på detta datum 1945 som FN-stadgan trädde i kraft. Då hade säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar och en majoritet av övriga medlemsstater ratificerat FN-stadgan. Så här skriver SvD 25 oktober 1945:
Det amerikanska utrikesdepartementet har idag mottagit Sovjetunionens, Ukrainas och Vitryssland ratificering av Förenta nationernas stadga. Polens ratificering har ingått till Washington tidigare på dagen. I och med mottagandet av dessa ratificeringar har Förenta nationerna blivit verklighet.
Att datumet 24 oktober skulle firas som ”FN-dagen” var ett beslut som generalförsamlingen tog redan i slutet av oktober 1947. När dagen skulle firas första gången året därefter så skriver SvD bl.a.:
I vårt land har ärkebiskopen uppmanat prästerskapet att i sina förkunnelser uppmärksamma dagens betydelse. I en del skolor har man gjort hela veckan före till en debattvecka. /../ I Folkets hus och på offentliga platser kommer man färggranna FN-affischer att påminna den enskilde om hans världsmedborgarskap.
År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:
shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.
Kort svar: Inom ramen för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” har följande kortfilmer med Kalle Ankavisats: nötkriget, camping, jagar tjuvar, i djungeln samt Musses husvagn.
Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svenska teve, några år t.o.m. på TV3. Inslagens i programmet har varierat genom åren men det har alltid funnits kortfilmer med Kalle Anka i huvudrollen-´.