Plankan är en brittisk kortfilm från 1967 som handlar om två byggarbetare som upptäcker att det fattas en planka till golvet de lägger. Senare, 1979, gjorde en kortare version av Plankan som sänts på svensk teve kring jul- och nyårshelgen flera gånger.
Första gången som Plankan sändes i svensk teve var på hösten 1980 under rubriken ”Go’bitar från Montreux.”
Därefter har Plankan sänts vid oregelbundna tillfällen genom åren:
Annandag jul 1981
Fjärdedag jul (28 december) 1984
29 december 1985
Precis efter tolvslaget efter nyårsafton 1987
Nyårsafton 1988
Julafton 1991
Nyårsdagen 1993
Julafton 1993
Trettondagsafton 1995
Nyårsafton 1996
Plankan har alltså bara sänts vid tre tillfällen på nyårsafton (eller egentligen två gånger på nyårsafton och en precis efter tolvslaget).
Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia. (uppdaterad 2022-12-03)
Skottår infaller vart fjärde år. Det som avgör om ett år är skottår eller inte är om det är jämnt delbart med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
29 januari
År 2024 är
jämnt delbara med fyra
inte ett jämnt hundratal
Alltså är 2024 ett skottår och februari har 29 dagar.
På de flesta datum i den svenska almanackan finns ett eller två namn (trettondagen är den enda som har tre namn). Att fira namnsdagar är ett bruk som kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.
På den 23 december, dagen före julafton (eller ”dan före dopparedan” som den också kallas), har Adam namnsdag. Adam är tillsammans med Eva (namnsdag på julafton) enligt en av skapelseberättelserna i Första Moseboken den första människan som skapades av Gud. Därför ser man dem som hela mänsklighetens stamfäder i de abrahamitiska religionerna.
Fram till år 1901 så hade både Adam och Eva namnsdag på julafton. Då var det istället Israel (numera 20 december) som hade namnsdag dagen före julafton, förutom mellan 1830 och 1881 då Viktoria hade namnsdag (numera 12 mars).
Kort svar: Första gången som ”Trolltyg i Tomteskogen” sändes i svensk teve var söndag 27 december 1981 kl. 15.40.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul. Dock har den aldrig sänts regelbundet i bemärkelsen att den har sänts på samma dag eller tid återkommande.
Scen från Trolltyg i Tomteskogen
Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981, söndag 27 december kl. 15.40. Sen sändes filmen i repris två dagar senare – tisdag 29 december klockan 19.00.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
Kort svar:Trolltyg i Tomteskogen har sänts oregelbundet i svensk teve kring jul och nyår. Sammanlagt har den visats 12 gånger sedan premiären 1981.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul.
Filmen Trolltyg i Tomteskogen har alltså aldrig varit en svensk teve-tradition i den bemärkelsen att den sänts på samma dag och tid återkommande. Istället har den visats fläckvis vid olika tidpunkter:
3 gånger på annandag jul (1982, 1989 och 2010)
2 gånger på juldagen (2011 och 2012)
1 gång på julafton, nyårsdagen, trettondagsafton samt 2 januari, 15 december och 27 respektive 29 december,
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
He spoke not a word, but went straight to his work, And filled all the stockings; then turned with a jerk,
Att detta inte på något sätt behöver förklaras i dikten tyder på att julstrumporna i den anglosaxiska världen var etablerad som tradition i början av 1800-talet. Det skulle dock dröja ytterligare nästan hundra år innan julstrumpan kom till Sverige.
I en svensk beskrivning av julen i England 1906 finns ”christmas stockings” med som ett exempel på engelskt julfirande som skiljer sig från det svenska, tillsammans med bl.a. plumpudding och mistel. Ett drygt årtionde därefter, inför julen 1920, annonserar Buttericks om ”engelska julstrumpor” till försäljning i butik.
Annons för Buttericks 1920
Julstrumpan lanseras alltså i Sverige runt år 1920 och därmed ”bruket /../ att hänga upp en strumpa med en liten julgåva på julaftonsmorgonen, främst till barnen”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-12-20)
Sedan december 2008 har också ”Ugly Christmas Sweater Day” uppmärksammats. Den vanligaste dagen för detta evenemang är den tredje fredagen i december. Till julen 2012 startas webbsidan http://www.nationaluglychristmassweaterday.org och där låter man meddela att:
National Ugly Christmas Sweater Day on Friday, December 21, 2012! National Ugly Christmas Sweater Day is about proudly sporting your favorite ugly Christmas sweater for the entire day…regardless of circumstances.
I Sverige har jultröjans dag uppmärksammats sedan åtminstone 2015. Den tredje fredagen i december detta år finns det inlägg på sociala medier och notiser i enstaka tidningar om dagen
Bild från Facebook
Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget 2024 så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-15
Kort svar: Annonser för rödbetssallad som en av många rätter till julmaten börjar dyka upp på 1940-talet. Sedan dröjer det till slutet av 1970-talet innan rödbetssalladen börjar etablera sig som julmat.
En rätt som kallas ”rödbetssallad” går att hitta på sent 1600-tal och kunde innehålla ”kokta rödbetor ofta kål, kanske potatis och kunde ätas i kombination med exempelvis strömming.” Den moderna rödbetssalladen är oftare en majonnäs- och crème fraichebaserad röra som t.ex. äts på en köttbullsmacka eller för den delen till julbordet.
När och hur nya rätter introduceras på julbordet går aldrig att säga med exakthet. Enskilda familjer kan ha ätit rätter som julmat långt innan rätterna blir ”julmat”. För att det ska ske krävs det att tillräckligt många tidningar, kokböcker eller Köksalmanckor har med rätten på sina förslag på julmat.
Rödbetssallad
Vad gäller rödbetssalladen så finns det med i butikers annonser för julmat redan på 1940-talet, men då är den en i raden av saker man kan köpa till jul. Jag har i mina efterforskningar inte hittat några belägg för att en tidning eller en kokbok före slutet på 1970-talet haft med rödbetssallad som en huvudsaklig rätt på julbordet.
Ett tidigt belägg för rödbetssallad som specifik julmat är en artikel i SvD 1979:
Här [på bageriet Kringlan] kan vi också få en utmärkt jultallrik för 25 kr med sill, lök, rödbetssallad, sylta, ägg och kaviar, pastej med gurka och gelé, skinka, rödkål och ost och paprika.
När rödbetssalladen under 1980-talet blir mer frekvent förekommande i texter om julmaten är det inte sällan med hänvisning till att man bör äta mer grönt till jul.
De enda grönsaker som fanns att tillgå vid juletid var rotfrukter och kål – och mycket riktigt vad återfinner vi på julbordet om inte rödbetssallad med eller utan sill samt röd-, brun- och långkål.
Den sallad som skribenten syftar på ”med sill” är sillsallad som är en äldre rätt på julbordet, men att hon nämner rödbetssallad tyder på att den börjat synas på julborden under sent 1970-tal. Numera är rödbetssallad en etablerad del av det svenska julbordet även om den sällan räknas bland de populäraste rätterna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-10
Kort svar: Den sjuuddiga adventsstjärnan skapades av Erling Persson under 1940-talet.
Adventspyntet är mer sparsmakat än julpyntet och består oftast av tre saker: adventsljusstakar med fyra ljus, elektriska adventsljusstakar och adventsstjärnor. De senare började importeras från Tyskland under början av förra seklet och det finns spridda belägg för adventsstjärnor i Sverige under de första årtiondena av 1900-talet. Dessa adventsstjärnor var inte sällan dyra och ganska opraktiska.
Julstjärna
Men under 1940-talet kom Erling Persson, sedermera grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz, på att man kunde göra enklare och billigare adventsstjärnor i papp. Perssons adventsstjärnor var hade gulröd, hade sju uddar med små hål och var dessutom hopfällbar. Men det bästa var priset: endast 2,50 kronor jämfört med andra stjärnor som kunde kosta sex gånger så mycket.
Persson kallades sin adventsstjärna för ”Tindra Kristall”. Så här beskrivs det i en text på Digital museum:
Tindra Kristall började massproduceras 1941 och blev mycket populär. Den hängde i vart och vartannat fönster och kallades senare ibland i folkmun lite nedsättande för Proletärstjärnan. Kanske blev den därför snart förpassad från finrummen, men många minns säkert det orangeröda skenet från sitt fönster i barnrummet.
Även om den började massproduceras till julen 1941 så finns de tidigaste annonserna för ”Tindra Kristall” att hitta först inför julen 1943. I en intervjubok från 1995 erinrar sig Erling Persson hur försäljningen av den sjuuddiga stjärnan exploderade under andra världskriget:
Det var något alldeles speciellt med stämningen efter kriget. Det skulle vara ljus i varje fönster
Populariteten för de sjuuddiga stjärnorna fortsatte att öka under efterkrigstiden och ”från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent”. Att adventsstjärnan var så billiga gjorde att den nedsättande fick beteckningen ”proletärstjärna”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-10
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Högtider och traditioner 