Profilbild för Okänd

Vem skrev ”Gläns över sjö och strand”?

Kort svar: Viktor Rydberg skrev texten 1891 och Alice Tegnér skrev musiken 1893. Men till Tegnérs tonsättning så ändrade man några delar av urpsrungstexten.

En av dem mest kända och älskade julpsalmerna är den som börjar med raderna ”Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran”.

Från början var dikten – som egentligen heter Betlehemsstjärnan – en del i Viktor Rydbergs bok Vapensmeden från 1891. Så här skriver Rydberg:

Svante hade icke rott långt, då Margit, som var hans lärljunge i strängaspel och kunde många visor, som han diktat, förde händerna över harpan och sjöng i takt med årtagen och med de svala, friska suckarne av vattnet framför jullens bog:

Gläns över sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du som i Österland
tändes av Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.

När hela texten sedan trycktes separat fick den namnet ”Betlehems stjärna”. Flera kompositörer har tonsatt Rydbergs text, men den tonsättning som fått mest spridning och som man kan höra på flera julalbum i december är Alice Tegners från 1893.

När Alice Tegnér tonsatte texten 1893 så passade hon också på att ändra och lägga till några rader. Direkt i första versen har hon lagt till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem” och sedan har hon bytt några ytterligare ord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-22, uppdaterad 2021-11-17)

Källor: Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)

Gläns över sjö och strand” Lieder.net

Profilbild för Okänd

Varför heter jultomten jultomte i Sverige men Santa Claus i USA?

Kort svar: Jultomten har fått sitt namn efter tomten som i sin tur fått namn efter tomten (platsen där huset står) där han verkade. Santa Claus namn kommer, via holländska Sinterklaas, från helgonet St Nikolaus.

En av flera viktiga skillnader mellan den svenska jultomten och den amerikanska är hans namn. På svenska heter ju jultomten just jultomten, medan han på engelska heter Santa Claus.

Hur jultomten fick namnet jultomte

Kortformen ”tomte” finns tryckt först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten och det ser man ganska tydligt i den allra äldsta kända beskrivningen av ett tomteväsen. Det är den heliga Birgitta som på 1300-talet skriver:

På detta ställe har något ont förövats av de förra invånarna och av dem, som bo här nu. Ty de vörda tomtar och gå icke i kyrkan, om ej för att slippa skämmas inför människor, och de höra aldrig Guds ord. Därför härskar djävulen på denna plats.

Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).

e_tomten
Tomten

Ordet ”jultomte” började användas i Sverige på 1860-talet. Att tomten då blivit jultomte berodde på att han successivt tagit över rollen som gåvoutdelare vid jul från julbocken. Det var långt ifrån självklart att jultomten skulle kallas för jultomten. Andra förslag (ex. julgubbe, St Niklas och Kinkenjes) fanns i slutet av 1800-talet. Men jultomte segrade till sist.

Hur den amerikanska jultomten blev Santa Claus

En av alla de figurer som till sist blivit till den amerikanska jultomten är helgonet St Nikolaus. St Nikolaus levde på 300-talet i nuvarande Turkiet och blev barnens beskyddare. Men också sjömännens, handelns och pantlånarnas dito.

Han hade på 1500-talet sitt starkaste fäste i Nederländerna då han var beskyddare av just handel och bankväsende. Nederländerna var inne i en starkt uppåtgående period ekonomiskt just då. Det holländska namnet på helgonet var Sinterklaas och när holländare på 1600-talet kolonialiserade västra USA följde helgonet med.

När Thomas Nast på 1870-talet målade det som blivit modell för att senare bilder av den amerikanske jultomten kallade han honom för Santa Claus – vilket är en amerikanisering av det holländska Sinterklaas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-22)

Källa: Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlagt

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Profilbild för Okänd

Hölls midvinterblotet vid vintersolståndet?

Kort svar: Vi vet inte exakt när ett ev midvinterblot hölls i det förkristna Sverige. En begåvad gissning är att det var i mitten på januari snarare än vid vintersolståndet.

Kring vår äldre historia finns en rad föreställningar som ofta inte är förankrade i mer än gissningar. En sådan föreställning är att det forntida midvinterblotet hölls vid vintersolståndet och därmed är en föregångare till julfirandet.

Vintersolståndet infaller vid den tidpunkt då norra halvklotet är vänt bort från solen så mycket som det går. Även om människor för mer än tusen år sedan saknade de avancerade mätinstrumnet vi har idag är det troligt att de med tämligen god exakthet kunde säga när solstånden inföll.

Vad vet vi om forntida blot?

Ett blot är ett tillfälle då människor offrar boskap för att vinna gudarnas gillande. Bloten hölls vid vissa speciella tidpunkter under året och om några blot vet vi mer än andra. Ett blot som vi vet ”förfärligt lite” om (för att citera Ebbe Schön) är just midvinterblotet.

Den enda källa som finns som beskriver ett midvinterblot är islänningen Snorre Sturlasson. I sitt verk om Norges kungar och i Eddan skriver Snorre om midvinterblot i Uppsala. Problemet är att Snorre skrev sina berättelser på 1200-talet och de händelser han skildrar inträffade nästan 200 år tidigare. Det vore alltså som om jag med hörsägen som enda källa skulle beskriva hur julfirandet på 1700-talet gick till.

När hölls midvinterblotet?

I Nordiska kungasagor skriver Snorre om när julnatten (och därmed också midvinternatten) inföll:

Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.

Uttrycket höknatten har förbryllat forskare alltsedan det skrevs. Britt-Marie Näsström skriver att vissa har tolkat det som ”haknatten”, en tid då året vänder. Så här skriver Schön:

På Snorres tid ansågs midvinternatten, som ju var samma sak [som höknatten], infalla mellan den 13 och 14 januari.

Under förkristen tid delade människor i norra Europa in året i två halvor som började 14 april respektive 14 oktober. Vinterhalvåret varade alltså mellan 14 oktober och 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 janauri.

Många forskare har dock tvivlat på Snorres uppgifter. Så här skriver Swahn:

Det hedniska ”midvinterblotet” – en term som ofta, men oriktigt, nyttjas som synonym till ”jul” – låg antagligen senare i kalendern än vår jul (kanske vid ”Knut”).

Alltså är det felaktigt att med som DN gör, påstå att:

I den gamla folktron markerade vintersolståndet en farlig natt då djuren kunde tala och övernaturliga makter härjade fritt. I det förkristna Skandinavien förknippades midvintern med en offerfest, ett midvinterblot.

I sak är bägge meningarna korrekta. Dock är de tagna tillsammans uttryck för den felaktiga föreställningen att vintersolståndet i slutet av december och midvintern i mitten av januari inföll samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-21)

Källor:

Näström, Britt-Marie (2002) Blot – Tro och offer i det förkristna Norden Nordstedts:Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Läs även andra bloggare om , , ,

Profilbild för Okänd

Vad betyder ordet ”jul”?

Kort svar: Ingen vet med exakthet vad ordet jul betyder. I sin ursprungliga användning användes jul som en benämning på en längre tidsperiod kring vintersolståndet.

Liksom med t.ex. ordet påsk eller ordet Halloween brukar det kring ordet ”jul” väckas frågan vad den ursprungliga betydelsen egentligen är.

Till skillnad från t.ex. engelskan Christmas eller franskans Noël eller tyskans Weihnachten så har det svenska ordet jul inget som helst samband med det kristna bidraget till julfirandet – Jesus födelse. Istället är ordet jul ett mycket gammalt ord som kan härledas tusentals år tillbaka i Skandinavien.

Julskinka

Östgoterna hade på 300-talet ordet fruma jiuleis som ord för månaden november.  I Bedas krönika från 700-talet omnämns en högtid i december och januari som kallas geola. Ett liknande ord – ýlir – finns i isländskan och betecknar månaderna kring vintersolståndet.

Ursprungligen var alltså jul egentligen en betydligt längre period än de veckor vi idag räknar som julen. Det kan t.o.m. ha varit flera fester eller festdagar i samband med vintersolståndet eller något tidigare.

Första gången som ordet förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Den ursprungliga betydelsen av ordet jul är dock omöjlig att fastställa. Ebbe Schön skriver i Folktrons år:

Man har kommit med så vitt skilda förslag som ”snöstormarnas tid”, ”glädjefest”, ”festernas fest”, ”magi”, ”trolldom” med mer. Inget av detta torde på språkhistorisk grund kunna godtas.

Britt-Marie Näsström skriver:

Lika svårt är det att tolka ordet jul, som av vissa antas komma av hjul, som skall illustrerar att året vänder mot ljusare dagar som ett hjul. En annan och enligt min mening bättre tolkning är att det helt enkelt betyder fest.

Ett argument som talar för Näsströms förslag är att vi lånat ut ordet jul till finskan. Dels som joula (för jul) men också förmodligen till ordet juhla som betyder fest. Det fornnordiska ordet jul har alltså i finskan dels fått ge namn på högtiden jul och dels till ordet fest.

Det tråkiga svaret på frågan om ordet juls betydelse är tyvärr att vi inte vet med säkerhet vad ordet betyder. De enda två saker vi vet är att:

ordet är förkristet och det har länge, om än inte alltid, varit kopplat till en midvinterfest.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 21/12 2008)

Källor: Näström, Britt-Marie (2002) Blot – Tro och offer i det förkristna Norden Nordstedts:Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Profilbild för Okänd

När är vintersolståndet 2008?

Vintersolståndet inträffar den exakta tidpunkt då norra halvklotet befinner sig som längst bort från solen – år 2008 inträffar det kl. 13.04 den 21 december (svensk tid).

Eftersom jordaxeln lutar 23,5° (titta på en jordglob så ser ni) och jordklotet roterar runt solen i en elliptisk bana betyder det att vid någon plats under banan runt solen kommer norra halvklotet att befinna sig längst bort från solen. Jag snor återigen den här bilden eftersom den visar tydligt hur det hela går till.

Årstiderna

När jorden befinner sig i läger till höger på bilden är norra halvklotet vänt bort från solen. De delar av jorden som ligger norr om polcirkeln har då mörkt dygnet runt.

Efter kl 13.04 den 21 december 2008 börjar vi alltså gå mot ljusare tider.

Läs även andra bloggare om , , ,

Profilbild för Okänd

Vad heter jultomtens renar?

Kort svar: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet,  Cupid, Donner och Blitzen. Senare har också Rudolf med röda mulen kommit till som den nionde renen.

Liksom mycket annat med jultomten (t.ex. hans röda färg, hans klapputdelande och hans transportmedel) kommer namnen på hans renar och deras antal ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;

Bara två år senare (1825) sprids dikten på bl.a. almanackor och den sista renen byter då namn från Blixem till Blixen

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixen;

År 1837 publicerade Charles Fenno Hoffman en något förändrad version av dikten i antologin The New York book of Poetry. Renarna hette nu:

Now, Dasher ! now, Dancer ! now, Prancer ! now, Vixen !
On ! Comet, on ! Cupid, on ! Donder and Blixen

Som synes har även den näst sista renen Dunder bytt namn, till Donder. Förmodligen för uttalets skull.

1372835_71499598

När Clement Clarke Moore 1844 gav ut samlingen ”Poems” hade namnen på de två sista renarna återigen ändrats något:

‘Now, Dasher ! now, Dancer ! now, Prancer and Vixen !
On ! Comet, on ! Cupid, on ! Dunder and Blitzen

År 1900 ändrades de sista namne igen, nu i An American Anthology, 1787-1900. Där publicerades Edmund Clarence Stedman Moores dikt och nu hette renarna:

Now Dasher! now Dancer! now, Prancer and Vixen!
On, Comet! on, Cupid! on, Donder and Blitzen!

A visit from St Nicholaus

De åtta renarnas namn var alltså Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet,  Cupid, Donder och Blitzen. Någon gång under de kommande åren ändrades den näst sista renen (Donder) återigen namn, nu till Donner.  Som Snopes skriver:

How and when ‘Donder’ made the transition to ‘Donner’ remains a mystery.

Dock är namnen ”Donner och Blitzen” bättre efter som det är tyska för ”Åska och Blixt”. Sedan 1950-talet (då sången om den nionde renen Rudolf etablerats – se nedan) är Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet,  Cupid, Donner och Blitzen de etablerade namnen på tomtens renar. Och det är dessa som förekommer bl.a. i inslaget I jultomtens verkstad under Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul

Jultomtens verkstad

Men var är ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska)?

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward  vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-15)

Källa: Summary of Night Before Christmas authorship

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Profilbild för Okänd

Äter man lussekatter utan saffran i Göteborg?

Kort svar: Historiskt har göteborgare varit skeptiska till saffran i lussekatter, men sedan åttiotalet har lussekatter med saffran blivit allt vanligare.

Lussekatter är intimt förknippade med luciafirande. Och för de allra flesta är förmodligen lussekatter också intimt förknippade med saffran (i alla fall om man ser på de recept som finns på ex. Matklubben, menyse, Tasteline, recept.org, recept.nu, tydal och matinfo). Dock hamnar jag i min hemstad Göteborg ofta i diskussion med folk som menar att lussekattar inte ska bakas med saffran.

Och rent historiskt är det faktiskt så att det finns en skepsis mot saffran i lussebrödet hos göteborgare. På femtiotalet fanns saffran knappt att få tag på i Göteborg och när den kom sextiotalet menade många att saffran smakade medicin. Först på åttio- och nittiotalet slog saffran igenom som krydda i Göteborg.

Även i de sydligare landskapen som ex. Skåne och Blekinge har lussekatter av tradition bakats utan saffran. Jan Öywind Swahn säger:

Saffran är helt enkelt en östsvensk företeelse. När jag var en ung och glad och bodde hemma i Karlskrona på 30-talet såg jag aldrig en saffransbulle.

Dock har den alltmer centraliserade produktionen av bakverk och kakor (och alla andra livsmedel också för den delen) gjort att de traditioner som rått i Stockholm också spridits snabbare över resten av landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-13)

Profilbild för Okänd

Hur går texten till luciasången (”Natten går tunga fjät”)?

Kort svar: ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

En av de vanligaste missuppfattningarna vad gäller sånger som hör ihop med julhelgen är nog texten till luciasången. För det första så finns det inte mindre än tre olika varianter på texten och för det andra så är de två äldsta svårbegripliga pga sitt ålderdomliga språk.

De vanligaste varianterna är de två äldsta. Den första svenska texten på luciasången skrev Sigrid Elmblad 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus Sankta Lucia!

I Elmblads text är kanske det krångligaste partiet ”under oss sia” eftersom under inte är preposition utan substantiv.

Men  Elmblads text är ett under av klarhet om man jämför med Arvid Rosén från 1928 som första gången trycktes i Sånger för skolan. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

I första meningen är det fjät som kan verka konstigt. Fjät betyder spår eller steg. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga).

Och skuggorna ruvar runt jorden som solen förlät. Här är kanske den allra vanligaste missuppfattningen vad gäller Roséns text. För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-11)

Källor:

Luciasången” Institutet för språk och folkminnen 2013-09-30

Sankta Lucia” Faktoider

Profilbild för Okänd

Varför heter det pepparkakor om det inte är någon peppar i?

Kort svar: När pepparkakor började bakas för fler hundra år sedan var det verkligen peppar i degen.

Om vi tittar på några populära pepparkaksrecept kan vi se att det inte finns någon peppar i pepparkakor, men varför heter det i så fall pepparkakor?

Hur längs människor har ätit pepparkakor vet vi inte säkert men till Sverige kom receptet från Tyskland på medeltiden. Första gången som ett pepparkaksrecept finns belagt i Norden är 1490, då vid det danska hovet. Och då fanns det mycket riktigt peppar i receptet. Jan-Öywind Swahn skriver:

Kryddsmaken var så väl tilltagen att man i en del äldre kokböcker rekommenderade stötta pepparkakor som krydda vid matlagning /../ Det låg hög status i att använda och bjuda på kryddat bröd.

Peppar kunde dock på den tiden betyda alla typer av starkare kryddblandningar – så egentligen är det kanske mer korrekt att kalla pepparkaka för kryddkaka. Eftersom peppar var en dyr krydda blev pepparkakor något som framför allt åts i de högre samhällsklasserna.

Under århundradena efter medeltiden kom fler kryddor till Sverige och de blev billigare vilket ledde till att även de breda folklagren började äta pepparkaka. I recept från den här tiden, skriver Harrison och Ulvros, finns smaktillsatser som:

kardemumma, muskot, anis, fänkål, pomerans, kryddnejlikor, kanel samt förstås socker.

Det är svårt att säga exakt när pepparn försvann ur pepparkakorna, men ännu 1896 kunde pepparkaksreceptet i kokboken Husmanskost – En hjälpreda för sparsamma husmödrar innehålla:

Det är på 1800-talet som pepparkakan blir en julkaka, förmodligen eftersom vanliga människor då fick möjlighet att köpa socker och mjöl. Att pepparkakan blev en julkaka kan bero på att den i början var en delikatess något man bakade vid festligare tillfällen, t.ex. vid jul då man kunde grädda dem på eftervärmen från julbaket.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-20)

Källor: Stora julboken av Jan-Öjvid Swahn och Historiebok för kakälskare av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros.

Profilbild för Okänd

7 saker du måste veta om lucia

  1. Lucia skrivs med stor begynnelsebokstav (versal) om det handlar om helgonet Lucia från Syrakus, men lucia skrivs med liten begynnelsebokstav (gemen) om det handlar om en lucia som går i luciatåg.
  2. Anledningen till att vi firar lucia den 13 december är att vintersolståndet (årets längsta natt) under medeltiden inföll ungefär kring luciadagen.
  3. Första gången en lucia som liknar dagens lucior sågs i Sverige var 1764 i Skövde.
  4. När luciafirandet spreds utanför de västsvenska landskapen till universitetsstäderna var lucia oftast en man eftersom kvinnor saknades i den akademiska världen.
  5. Dem vita klänningen och ljuskronan i håret som lucia bär är antingen ett lån från tyska Kinken-Jes eller stjärngossetågens ängel som hamnat i luciatåget istället.
  6. Stockholms-Dagblad anordnade 1927 det första moderna luciatåget genom Stockholm.
  7. Helgonet Lucia har egentligen inget mer än namnet gemensamt med vår moderna lucia.

Läs även andra bloggare om , , , , ,